Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calvinism (kalvinism) - Calvisius (Kallwitz), Sethus - Calvocoressi, Michel - Calvodoktrinen - Calycanthus - Calymene - Calypso bulbosa, jungfrutoffel, norna - Calyptra - Calpytranthes - Calystegia - Camacho, (Ávila Camacho) Manuel - Camagüey (Puerto Principe) - Camaïeu - Camaldulensorden el. Romualdinorden - Camargue el. Ile de la Camargue - Camarines - Cambacérès, Jean Jacques Régis de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Calvisius—Cambacérès
356
även i hans förklarade lekamen. Men denna, ss.
bunden vid en viss ort, kan ej vara närvarande
i de s. k. elementen; dessa äro blott tecken och
underpanter på den förening med Kristus, som
samtidigt med, ej ”i och genom”, deras
åtnjutande förmedlas genom den Helige andes
hemlighetsfulla kraft, som enar det vitt åtskilda. 3)
Predestinationsläran. I denna ligger
det egentligt avgörande, det mest specifikt
cal-vinska, ehuru även här linjen går över Butzer
tillbaka till skolastiken. Läran om den dubbla
predestinationen hävdas i sin strängaste form.
Det var ett utflöde av hans personliga erfarenhet
av Guds allsmäktiga vilja utan skrankor.
Medan Luther alltmer skjuter den i bakgrunden och
Melanchthon helt uppgiver den, får den hos
Calvin betydelsen av en egentlig trosartikel. Genom
den utformas den luterska idén om kyrkan som
de troendes osynliga samfund till samfundet av
de predestinerade, och kyrkans uppgift blir att
upprätthålla Guds herravälde samt genomföra
hans vilja, som kräver helighet. Livet skall
inriktas på att nå fullkomlighet. Ur c. ha sedan
de ej minst i våra dagar så starka
helgelserörelserna med sina fullkomlighetskrav framsprungit.
— Jfr under art. Calvin anförd litteratur.
Calvisius (Kallwitz), Sethus, tysk
tonsättare och musikförfattare (1536—1615), kantor
vid Thomas-skolan i Leipzig. Mest känd för sina
musikteoretiska verk.
Calvocore’ssi, Michel, musikskriftställare
av grekisk härkomst (1877—1944), föreläste 1905
—14 vid École des hautes études i Paris och
vistades sedan 1 :a världskrigets slut i England. C.
har utom en rad biografier (Liszt, 1905;
Musorg-skij, 1908; Glinka, 1911; Schumann, 1912)
skrivit ”La musique russe” (1907), ”The principles
and methods of musical criticism” (1923, 2:a
uppl. 1931), ”Musical taste and how to form it”
(1925), ”Music and ballet”
(1934) samt tills, m. Gerald
Abraham ”Masters of Russian
music” (1936).
Calvodoktrinen, se
Drago-doktrinen.
Calyca’nthus, växtsläkte av
fam. Calycanthaceae, omfattar
buskar med helbräddade,
motsatta, mörkgröna blad och stora,
mörkbruna, fruktdoftande
blommor. — C. floridus från
Nordamerika odlas hos oss som
prydnadsväxt.
Caly’mene, se Trilobiter.
Caly’pso bulbösa, j u n
g-frutoffel, norna, vacker
orkidé, sällsynt i barrskog i
Västerbotten och Lappland.
Stängeln bär endast ett blad
och en stor, vaniljdoftande, ljust
rosenröd blomma med toffellik
läpp.
Caly’ptra, se Bladmossor.
Calyptra’nthes, se
Myrten-växter.
Calypso
bulbo-sa, jungfru-< toffel.
Calyste’gia, se Convolvulus.
Camacho [kama’tjå], (Avi la Camacho)
Manuel, mexikansk politiker (f. 1896), urspr.
militär, deltog i flera revolutionsstrider, var
sedan stabsofficer under general Cårdenas och
blev en av dennes närmaste anhängare. 1937
blev C. försvarsminister och följ, år slog han
ned general Cedillos upprorsförsök. Sedan C.
en tid hade varit överbefälhavare, blev han av
Cårdenas, då dennes presidenttid närmade sig
slutet, förordad till statschefsposten. Han valdes
1940, behöll ställningen den konstitutionellt
föreskrivna sexårsperioden och efterträddes av sin
inrikesminister Miguel Alemån.
Camagüey [kamag(oe’j], förr Puerto
P r i n c i p e, den viktigaste inlandsstaden på
Cuba, huvudstad i prov. Camagüey (26,065 km2,
439,000 inv.); som kommun 155,000 inv. Staden,
som grundades 1528, har smala, krokiga gator
och ligger i ett fruktbart område, där en mängd
amerikanska nybyggare slagit sig ned. C., som
ligger vid stambanan, har järnväg till
hamnstaden Nuevitas på nordkusten. Viktig
flygtrafikknut.
Camaieu [kamajö’], fr., enfärgad målning.
En sådan är målad antingen med ljusare och
mörkare toner av samma färg — t. ex. grått
i grått (grisaille), gult i gult (cirage) — el. med
en färg på en grund av annan färg (el. på
guld- el. silvergrund).
Camaldule’nsorden el. R o m u a 1 d i n o
r-den, katolsk orden från slutet av 900-talet och
en frukt av den stora reformrörelse inom
munkväsendet, som följde på förfallet under
”saecu-lum obscurum”. C. drev reaktionen mot
för-världsligandet ända till den ytterligaste askes och
eremitliv. Rörelsens mest betydande bärare var
den helige Romuald (d. 1027), grundaren av
klostret Camaldoli i prov. Arezzo på sluttningen
av Apenninerna, kring vilket en verklig
kongre-gation av klbster samlades. Dit hörde ock den
berömde Petrus Damianus, som jämväl grundade
flera eremitkloster. Småningom uppgick rörelsen
till stor del i Clunyreformen, och de kvarvarande
klostren fingo ej större betydelse.
Camargue [kama’rg] el. Ile de la C.,
deltaö mellan Rhönes mynningsarmar, i
Syd-frankrike; c:a 750 km2. Är numera skyddad av
dammar och till icke ringa del uppodlad.
Vingårdar. C. är i övrigt en folktom ödemark,
bestående av hed- och saltmarker, rester av
strandsjöar (Étang de Vaccarès), dyner m. m., samt är
vintertid tillhåll för väldiga fårhjordar.
Camarbnes, halvö, omfattande s. ö. Luzön,
Filippinerna.
Cambacérès [käbaserä’s], Jean Jacques
Régis de, fransk statsman (1753—1824). C.
tillhörde ämbetsadeln. Tidigt slöt han sig till
revolutionen och var led. av konventet, där hans
moderation, kunskapsrikedom och stora
erfarenhet kommo rättsväsendets nyorganisation till
godo. Invald 1793 i det försvarsutskott, som
sedan blev välfärdsutskottet, var han en tid dess
sekreterare, blev okt. 1794 president i
konventet och s. å. i välfärdsutskottet, 1795 medlem av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
