Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cambrai - Cambrésis - Cambria - Cambric - Cambridge (England) - Cambridge (Massachusetts) - Cambridge (titel) - Cambridgeshire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359 Cambrésis-
omliggande rika j ordbruksslätter samt betydande
textilstad (specialitet batist: kambrik). — C.
är romarnas Cameracum, en av de förnämsta
städerna i prov. Gallia belgica. Det kom senare
under frankiskt välde, tillhörde från 880 riket
Lothringen, var från 925 huvudstad i det till
Tyska riket hörande grevskapet Cambrésis,
som sedan år 1007 som rikslän innehades av
biskoparna av C. Från freden i Nijmegen 1678
har C. varit i fransk ägo. Där bildades 1508
mellan Ludvig XII av Frankrike, påven Julius
II, kejsar Maximilian och Ferdinand av
Ara-gonien den mot Venedig riktade ligan i C.
1529 slöts i C. den s. k. ”damfreden” mellan
Frankrike, representerat av Frans I:s moder,
Louise av Savojen, och Spanien, företrätt av
Karl V:s faster, ståthållarinnan Margareta av
Nederländerna. — C. led svåra skador i båda
världskrigen.
Under 1 :a världskriget besattes C. 2®/s 1914 av
tyskarna. 1917 utkämpades där krigets första stora
stridsvagnsslag. Det inleddes 20/n på morgonen med
en mycket kortvarig artilleribeskjutning, varefter
mot fronten s. v. om C. framrullade en linje av
stridsvagnar med inbördes mellanrum av 30—40
steg. Bakom följde en andra linje vagnar; deras
sammanlagda antal i båda linjerna var 360. Slutl.
följde en stark infanterilinje. Vagnarna forcerade
gravarna och knäckte hindren, varefter
engelsmännen gingo till storms och kastade den
överraskade försvararen tillbaka ur den första
ställningen. Läget blev kritiskt; engelskt kav.
närmade sig förstäderna till C. Emellertid insatte
tyskarna efter hand förstärkningar i den
uppkomna luckan, och före aftonen hade en ny front
bildats. Följ, dag trängdes den tyska fronten
genom ny massinsats av stridsvagnar ytterligare
något tillbaka, men frapbeordrade förstärkningar
åstadkommo därefter anfallets definitiva hejdande.
iDet kritiska läget var bemästrat. 24/n—29/n gjorde
’engelsmännen blott obetydliga framsteg; det tyska
art. lyckades i stor utsträckning nedkämpa
stridsvagnarna el. tvinga dem till reträtt. 30/n
kunde tyskarna gå till motoffensiv, varigenom den
förlorade terrängen intill V12 väsentligen
återtogs.
Cambrésis [käbrezi’], se Cambrai.
Ca’mbria, latinskt namn på Wales; därav
namnet kambrium (geologisk period).
Cambric [kei’mbrik], eng., kambrik, se
Batist.
Cambridge [kéi’mbrid$], stad i s. ö.
England, vid den segelbara Cam (biflod till Ouse),
huvudstad i Cambridgeshire; 79,000 inv. C:s
viktigaste industrigren är boktryckeri och
bok-binderi. C. är jämte Oxford rikets främsta
universitetsstad och har liv och verksamhet i
huvudsak koncentrerade kring universitetet. Den
vackra staden ligger vid randen av The Fens
med sin huvuddel ö. om Cam, med
universitetets byggnader i ståtlig arkitektonisk rad
samlade nära floden, som på bägge sidor omgärdas
av trädgårdar och öppna marker för de olika
colleges. De flesta av dessa ligga mellan
stadens huvudgata och floden. På västsidan ligga
■Cambridgeshire 360
kricket- och idrottsplaner samt en del
byggnader för nya undervisningsinstitut. —
Universitetet har framgått ur andliga stiftelser i C.;
dessas läroanstalter ställdes 1231 under
disciplinär uppsikt av biskopen av Ely, och en
Ely-biskop, Hugh de Balsham, grundade 1281—84
Peterhouse el. S:t Peter’s College, C:s äldsta
college. Ojämförligt störst är Trinity College
(1546), varefter följa i storleksordning S:t
John’s College (1511), Emmanuel College (1584),
Gonville and Cains College (1348), Chrisfs
College (1448), S:t Catharine’s College (1473)
o. s, v., inalles 17 st., vartill komma det i nyare
tid (1883) grundade Sellwyn College och 2
kvinnliga, Girton College (1869) och Newnham
College (1871); därjämte finnes för non-collegiate
students Fitzwilliam House (1887). Till univ.,
äro vidare knutna en rad inst, bland vilka
främst märkas Cambridge University Library
(omkr. i V2 mill. tryck, 10,000 handskrifter,
230,000 kartor m. m.) och Fitzwilliam Museum
med C:s konstsaml., fornsakssaml., myntsaml.
o. s. v. — Universitetet fick sin första
organisation genom Henrik III. Universitetet bildar
en av staden oberoende korporation och har 2
representanter i underhuset. Det styres av en
kansler (oftast en politiker) och en vicekansler
(motsvarande universitetsrektor), bägge valda
av senaten, vilken består av doctors och masters
i olika vetenskapsgrenar och i allmänhet
företrädes av ett valt råd (kansler, vicekansler, 4
collegeledare, 4 professorer och 8 andra
medlemmar). 1948 hade universitet 8,465 manliga och
635 kvinnliga studenter. Sedan nämnda år äro
även de kvinnliga studerande medlemmar av
universitetet. Vid de 21 olika Faculties finnas
74 professorer förutom ett stort antal andra
lärare. — Litt.: J. Bass Mullinger, ”The Univ.
of Cambridge” (3 bd, 1873—1909); S. C.
Roberts, ”Introduction to C.” (1934); en rik serie
collegehistorier (1899 ff.).
Cambridge [kei’mbrid$], stad i
Massachusetts, U.S.A., geografiskt en del av Boston
(se d. 0.). 121,000 inv.
Cambridge [kei’mbrid$], hertig av, titel
buren inom engelska konungahuset.
Adolphus Frederik, hertig av C. (1774
—1850), var Georg HI:s yngste son. Han blev
1816 generalståthållare och 1831 vicekonung i
Hannover, införde där 1833 en ny författning
och vann en viss popularitet. Efter tronskiftet
1837 återvände han till England. — Hans son
George William, hertig av C. (1819—
1904), deltog som generallöjtnant i Krimkriget
och var 1856—95 engelska arméns
överbefälhavare, från 1862 med fältmarskalks rang. Han
genomförde prygelstraffets avskaffande inom
armén och förordade det av Gladstone 1870
genomdrivna avskaffandet av säljbara
officersfullmakter.
Cambridgeshire [kei’mbrid^J(i)a], grevskap i
ö. England, genomflytes av River Ouse; 2,239
km2, 231,000 inv. Omfattar i n. en del av
marsklandet The Fens och utgöres av jämna
slätter, i s. övergående i vågigt landskap. Stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
