Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carnegie Institution - Carnegie & Co. - Carnegiestiftelsen - Carnicer, Ramón - Carnivora - Carnock - Carnot, 1. Lazare Nicolas Marguerite - Carnot, 2. Sadi (fysiker) - Carnot, 3. Sadi (president) - Carnot, 4. Adolphe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Carnegie & Co.—Carnot
464
Univ., Kalifornien, ett inst. för embryologi i
Baltimore samt ett näringsfysiologiskt inst. i
Boston. En avd. sysslar med historisk forskning,
men i övrigt är det huvudsaki. naturvetenskapliga
forskningar, som understötts. C. utger årl. en
mängd vetenskapliga arbeten.
Carnegie & Co. [karnè’gi], Porterbryggeri-ab.
D. C., Göteborg, tillverkar porter av klass II och
III. Aktiekap. 5 mill. kr., omkr. 100 arb.
Aktiemajoriteten innehaves av ab. Pripp & Lyckholm,
Göteborg, samt ab. Stockholms bryggerier.
Firman grundades 1746 av George Carnegie, fick
1803 namnet D. Carnegie & Co., ombildades till
ab. 1860 och ändrade 1908 namnet till det
nuvarande.
Carnegiestiftelsen [käne’gi-, sv. utt. karnè’gi-],
en av Andrew Carnegie genom donation av 230,000
doll. upprättad institution till förmån för dels
personer, som frivilligt el. eljest, utöver vad
plikten kan anses ha bjudit, genom fredlig bedrift
vågat livet för att inom Sverige el. dess område
rädda människors liv, dels hustru el. barn el. vissa
andra anhöriga till sådana ”civilisationens
hjältar”. Enl. av K. m:t 6 okt. 1911 fastställda
stadgar förvaltas medlen av Statskontoret;
stiftelsen företrädes av en styrelse, vars ordf, och
vice ordf, utses av konungen för två år och vari
U.S.A:s sändebud i Sverige har säte och
stämma. Styrelsen utger årsberättelse. Fonderna
utgjorde 1948 1,925,000 kr. Sedan 1912 ha 1,217
personer (1,044 män och 173 kvinnor) fått
utmärkelser. Dessa utgå i form av medalj,
guldel. silverur el. silverpokal samt, om behov
föreligger, ett penningbelopp. — Liknande
Carnegie-stiftelser (”hjältefonder”) finnas i U.S.A. och ett
stort antal andra länder.
Carnicer [-t>ä’r], Ramön, spansk tonsättare
(1789—1855), hovkapellmästare vid operan i
Madrid. C. räknas som grundläggare av en spansk
nationalopera genom sina nio operor (bl. a. ”Don
Juan Tenorio”, ”Cristoforo Colombo”, ”Morte ed
amore”) och skrev dessutom symfonier och
kyrkomusik.
Carni’vora, se Rovdjur.
Carnock [kä’nåk], lord, se Nicolson.
Carnot [karnå’]. 1) Lazare Nicolas
Marguerite C., fransk statsman (1753—
1823). Vid revolutionens utbrott ingenjörofficer,
valdes C. till led. av lagstiftande församlingen,
sedan av nationalkonventet, röstade för Ludvig
XVI:s avrättning, blev i aug. 1793 medlem av
välfärdsutskottet
och ställdes där i
spetsen för
arméväsendet. I denna
egenskap
organiserade han på kort
tid 14 arméer och
bidrog därigenom
till det hårt
beträngda fäderneslandets räddning.
Han fick med
anledning av denna
sin verksamhet senare hedersnamnet ”segerns
organisatör”. Han blev 1795 medlem av
direk-toriet, dömdes vid statskuppen 1797 som förment
roj alist till deportation och flydde då till
Tyskland. Han utsågs 1800 av Napoleon till
krigsminister men avgick s. å., var sedan motståndare
till kejsardömet men försvarade 1814 Antwerpen
och var under de hundra dagarna krigsminister.
Efter bourbonernas återkomst landsförvisades C.
och dog i Magdeburg.
2) Nicolas Léonard Sadi C., den föreg:s
son, fysiker (1796—1832). C. studerade 1812—14
vid polytekniska
skolan i Paris,
utnämndes därefter till
underlöjtnant i
ingenjörkåren, lämnade 1819
militärt j änsten och
sysselsatte sig med
vetenskapligt arbete. C.
efterlämnade endast ett
verk, men detta av
oskattbart värde,
nämligen ”Réflexions sur
la puissance motrice du
feu et sur les
machi-nes propres å
dévelop-per cette puissance”
(1824). I denna avhandling, avseende
värmemotorer, utvecklar C. grundlagen för den mekaniska
värmeteoriens andra huvudsats.
3) Marie Franqois Sadi C., den föreg:s
brorson, franska republikens president (1837—
94). Han utbildades till ingenjör, tog verksam
del i nationalförsvaret 1870—71, blev 1871
prefekt i Rouen och led. av nationalförsamlingen,
där han slöt sig till vänstergruppen ”Union
ré-publicaine”. 1876 invaldes han i
deputeradekammaren, blev minister för allmänna arbeten i
Fer-rys ministär 1880, avgick med denne 1881, fick
samma post i Brissons kabinett april 1885 men
utbytte den samma månad mot
finansministerportföljen, som han behöll till dec. 1886, även
sedan Freycinet blivit ministärens chef. På denna
post motsatte sig C. energiskt presidentmågen
Wilsons tvivelaktiga finansiella manipulationer,
vilket lade grund till C:s popularitet. Då Grévy
nödgats avgå från presidentskapet, valdes C. i
dec. 1887 till hans efterträdare med 616 röster
av 827. Genom sin redbara och fläckfria
karaktär, sitt korrekta och värdiga offentliga
framträdande, bl. a. vid republikens hundraårsfest
1889 och världsutställningen s. å., vann C.
landets sympati och bidrog samtidigt att höja
aktningen för republiken, vilket kom väl till pass
vid Boulangeraffären och Panamaskandalen. C.
mördades av en italiensk anarkist, Sante Caserio,
i Lyon 24 juni 1894.
4) Marie Adolphe C., den föregzs bror,
bergsman och mineralog (1839—1920). Han var
efter utbildning som gruvingenjör anställd vid
Frankrikes geologiska undersökning 1864—68 samt
1868—1900 prof, vid École des mines. Han var
även prof, i mineralogi och geologi vid Institut
national agronomique 1876—1900 och blev 1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
