Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Caryota - Casa - Casablanca (Dar el-Beida) - Casadesus, Robert - Casale Monferrato - Casals, Pablo - Casamicciola - Casa Miranda - Casanova, Giacomo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Casa—Casanova
486
ståtliga C.-palmerna, som i
Europa odlas i växthus,
utmärka sig genom småbladens
fiskfenliknande utseende. C.
urens, k i t u 1 p a 1 m e n,
brännpalmen, har
vunnit stor användning i Indien.
Dess ved nyttjas som
hus-gerådsvirke, blomkolvarnas
saft till drycker, fibrerna i
bladslidorna till borstar,
korgar o. s. v.
Ca’sa, lat., hus, hydda,
under medeltiden även kloster;
it. och sp., hus, domstol,
familj (t. ex. casa Savoia,
huset Savojen).
Casablanca [-blanka]
(arab. Dar e 1-B e i d a),
stad på Marockos
nordvästkust vid Atlanten, Franska
Marockos största stad;
550,000 inv., därav 120,000 européer. C. har
som omedelbart uppland det rika distriktet
Chaouia. Storartad modern hamn har
anlagts av fransmännen. Den är avsedd för
en årstrafik av upp till 2 mill. ton och är
Marockos främsta med över 80% av dess
ut-landshandel. Staden är brännpunkt för det
ekonomiska livet i Franska Marocko; den har
livsmedelsindustri, kvarnar, bryggerier, slakterier och
sockerbruk, superfosfatfabriker, mekaniska
verkstäder och byggnadsindustri. Vid sidan av den
moderna, västerländska bebyggelsen ligga de helt
orientaliska, arabiska och judiska stadsdelarna
(medina och mellah). Strax utanför staden ha
fransmännen byggt en ny medina med breda
gator, moskéer och salutorg. Här ligger också C:s
beryktade glädjekvarter, upptagande en hel
stadsdel inom höga murar. C. har järnvägar till
Ra-bat och Marrakech, ångbåtslinjer till bl. a.
Bordeaux, Marseille och Dakar samt flyglinjer
(flygstation vid Cazes, 7 km s. v. om staden) till
Toulouse och Dakar. Flygstationen är en av
världens största och hade under 2:a världskriget
en oerhörd militär trafik. C. ockuperades av
amerikanerna n/n 1942 i samband med de
allierades stora landstigningsföretag i Nordafrika. —
C. grundades i början av 1500-talet av
portugiserna: Det besattes 5 aug. 1907 av fransmännen.
Ett uppträde i C:s hamn 1908
(”Casablanca-epi-soden”) vållade en skarp tysk-fransk diplomatisk
konflikt, som löstes genom skiljedomsutslag 1909.
— I C. ägde jan. 1943 en konferens rum mellan
Roosevelt och Churchill ang. krigets förande i
fortsättningen. På denna konferens
formulerades kravet på motståndarnas kapitulation utan
villkor.
Casadesus [kazadazy’], Robert, fransk
pianist och tonsättare (f. 1899). C. studerade vid
kon-servatoriet i Paris och blev 1934 huvudlärare i
pianoklassen vid det konservatorium i
Fontaine-bleau, som grundats av hans fader, en berömd
dirigent och tonsättare. C. anses vara en av
Frankrikes främsta pianister. Han har även
Casablanca.
komponerat två symfonier, balettmusik, konsert
för två pianon m. m.
Casa’le Monferra’to, stad i Norditalien, på
högra stranden av övre Po; 25,000 inv.
Järnvägsknut och cementindustri. I C. finnes en
romansk katedral (1100—1106) och en
romansk-gotisk kyrka med vacker renässansportal. C. var
huvudstad i forna markgrevskapet Monferrato
och en mycket stark fästning.
Casa’ls, Pablo, spansk violoncellist och
dirigent (f. 1876), blev 1897 prof, vid
konservato-riet i Barcelona och 1919 dirigent där för en
efter honom benämnd orkester. Särskilt i Paris
har C. ofta konserterat såsom medlem av trion
Cortot-Thibaud-C. Han räknas sedan länge
såsom nutidens ypperste cellist, vars tolkningar av
Bach, Beethoven, Brahms m. fl. äro lika
tekniskt fulländade som besjälade. Han är sedan
1914 g. m. den amerikanska sångerskan Sus an
M e t c a 1 f e. Vid den sistnämndas
romansaftnar har C. även framträtt som pianist.
Cassmicciola [-mi’t/åla], bad- och kurort på
nordsidan av ön Ischia, Italien. Varma källor.
Casa Mira’nda, grevinna, se Nilsson, Christina.
Casanova [-nå’va], Gian Giacomo (med
det självgjorda tillägget chevalier de
Sein-galt), italiensk äventyrare, skriftställare (1’725
—-98). Född i Venedig, sattes han att studera
till präst men varnades
på grund av sitt
leverne. 1743 lämnade han
Venedig, besökte
Neapel och Rom,
omhuldades i Konstantinopel
av Bonneval och blev,
återkommen till
Venedig, teaterviolinist.
Han förvärvade, bl. a.
genom påstådda
ockul-ta färdigheter, den
rike senator Bragadinos
ynnest, levde en tid i
lyx men anklagades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
