Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cavaignac, 2. Louis - Cavaignac, 3. Godefroi (politiker) - Cavaillé-Coll, Aristide - Cavalcade - Cavalcanti, Alberto - Cavalcanti, Guido - Cavalcaselle, Giovanni Battista - Cavalier - Cavalier, Jean - Cavaliere, Emilio del - Cavaliere servente - Cavalieri, Bonaventura - Cavalleria rusticana - Cavallero, Ugo - Cavalli, Francesco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523
Cavaillé-Coll—Cavalli
524
lingen diktatorisk makt
och lyckades på fyra
dagar fullständigt
kuva upproret. 28 juni
nedlade han sin makt
i
nationalförsamlingens händer; denna
uttalade då enhälligt, att
han gjort sig förtjänt
om fäderneslandet, och
beslöt, att han skulle
utöva verkställande
makten, tills president
blivit vald. Vid
folkomröstningen i dec.
s. å. utsågs prins Louis Napoléon till president
med över 54/2 mill. röster, medan C. fick ej fullt
1V2 mill. C. tillhörde sedan den republikanska
oppositionen, häktades vid statskuppen 1851,
frigavs kort därefter men drog sig sedan tillbaka
från politiken, då han icke ville avlägga ed på
den nya författningen.
3) Marie Eugène Gode fr oi C., den föreg:s
son, politiker (1853—1905). Han ägnade sig
från 1882, då han invaldes i
deputeradekammaren, åt politiken. Han tillhörde den moderata
gruppen Union républicaine, var marinminister i
Loubets ministär febr.—juli 1892 och i
Bour-geois’ ministär nov. 1895—april 1896
krigsminister. Som krigsminister juni—sept. 1898 under
Brisson var C. motståndare till en revision av
Dreyfusprocessen men måste avgå, då
generalstabens förfalskningar upptäcktes. C. har skrivit
flera historiska arbeten, bl. a. ”La formation de
la Prusse contemporaine” (2 bd, 1891—98).
Cavaillé-Coll [kavaje’-kå’l], A r i s t i d e,
fransk orgelbyggare (1811—99), var 1800-talets
mest betydande franske orgelbyggare och
förfärdigade bl. a. de berömda orglarna i
Notre-Dame, S:t-Sulpice, Madeleine och S:t-Denis i
Paris. — Litt.: Cécile och E. Cavaillé-Coll, ’Ä.
C.” (1928).
Cavalcade [kävalkéTd] (eng.), eg. ryttarskara.
Efter ett skådespel och en film ”C.” (1931) av
Noel Coward, där valda scener ur Englands
historia under 1900-talets första årtionden
skildrades, har c. brukats om skådespel, film,
bildel. litteraturverk av liknande uppläggning.
Cavalca’nti, A1 b e r t o, fransk-engelsk
filmregissör (f. 1897). C., som är av italienskt
ursprung, föddes i Rio de Janeiro. Efter juridiska
studier och arkitekturstudier i Genève kom C.
1922 till Paris som kubistisk dekorationsmålare
åt filmregissören Marcel L’Herbier och fick
genom horiöm kontakt med den franska
avantgarderörelsen. Han blev inom kort en av de
ledande inom den, biträdde Fernand Léger som
filmarkitekt och regisserade bl. a. ”Rien que
les heures” (1926) och ”La p’tite Lily” (1927).
Han flyttade 1932 till England, där han tills,
med John Gr ier son blev en av de mest aktiva
och stilbildande inom 1930-talets engelska
dokumentärfilmskola. Fr. o. m. 1941 blev han regissör
för engelska långfilmer av växlande kvalitet och
intresse, bl. a. ”Went the day well?” (1942), en
brutal invasions film, ”Nicholas Nickleby” efter
Dickens (1945) och buktalarepisoden i ”Skuggor
i natten” (1946).
Cavalca’nti, Gu ido, italiensk skald (1255—
1300). C. var Dan tes bäste vän och närmaste
föregångare. Hans diktning är oftast en starkt
filosofisk lyrik, där rent abstrakta lärosatser
äro satta på vers med högst invecklad meter.
Denna lärda poesi kulminerar i hans mest
berömda, svårtolkade kanzon, ”Donna mi priega”,
som innehåller hans kärleksfilosofi.
Cavalcasedle, Giovanni Battista,
italiensk målare och konstskriftställare (1819—97),
generalintendent för italienska statens
konstsamlingar i Rom. Han utgav viktiga konsthistoriska
arbeten i samarbete med J. A. Crowe.
Cavalier [kavalje’], fr., se Kavaljer.
Cavalier [kavalje’], Jean, fransk
elfenbens-snidare (d. 1698), verksam i Tyskland, England,
Danmark och slutl. i Stockholm, dit han kom
antagligen 1695. Bland C:s porträtt (omkr. 80
signerade och än flera osignerade kända) märkas
bilder av svenska konungahusets medlemmar och
flera svenska stormän. — Litt.: A. Julius, ”J.
C. och några andra elfenbenssnidare” (1926).
Cavaliere [-jä’re], Em il io del, italiensk
kompositör (omkr. 1550—1602), verksam i
Florens och Rom. C. vann sin främsta berömmelse
genom sitt för Rom skrivna oratorium ”Di anima
e di corpo”, varigenom han skapade det sceniska
oratoriet (”acione sacra”).
Cavaliere serve’nte [-jä’re], it, uppvaktande
riddare, cicisbeo (se d. o.).
Cavalieri [-jä’ri], Francesco
Bonaventu-r a, italiensk matematiker (1598—1647), från
1629 prof, i matematik i Bologna. Hans
viktigaste matematiska undersökningar bestå i en
metod för beräkning av storleken av kroklinjer,
ytor och volymer, vilken genom införande av
begreppet ”odelbara element” på sätt och vis kan
anses som en föregångare till Leibniz’ och
New-tons infinitesimalkalkyl.
Cavalleri’a rustica’na (it., ”hederskänsla bland
bönder”), ”På Sicilien”, opera av P. Mascagni.
Cavalle’ro, Ugo, greve, italiensk militär (1880
—1943). Han deltog som generalstabsofficer i
Tripoliskriget och i 1 :a världskriget, var från
1917 chef för arméns operationsavd. C. blev
brigadgeneral 1918, var understatssekr. i
krigs-dep. 1925—28, varvid han medverkade till en
omfattande reorganisation av hären. C. blev 1938
chef för de italienska trupperna i Östafrika. Vid
befälskrisen i dec. 1940 efterträdde C. Badoglio
som chef för generalstaben. På nyåret 1941
övertog han personligen ledningen av
operationerna mot Grekland. Han var sedermera en tid
1942 italiensk befälhavare i axelmakternas
operationer i Nordafrika samt tog avsked i jan.
1943. C. begick självmord efter
vapenstilleståndet s. å.
Cava’lli, Francesco, italiensk kompositör
(omkr. i6oo—76), elev av Monteverdi;
kapellmästare vid Markuskyrkan i Venedig från 1668.
C. gjorde arian oberoende av recitativet och
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
