Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ceciliaföreningar - Cecilia Månsdotter - Cecropia, trumpetträdet - Cedant arma togae - Cedar Rapids - Cedent - Ceder - Cedera - Cederberg, Arno - Cederblad, 1. Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Ceciliaföreningar—Cederblad
538
Cecropia, trumpetträd.
Ceciliaföreningar, namn på sångsällskap, som
uppkallats efter musikens skyddspatronessa, den
heliga Cecilia. De flesta av dessa ha odlat äldre
kyrkomusik. Särskilt berömd var den i Rom av
Palestrina stiftade, vilken 1847 ombildades till
Accademia di Santa Cecilia. — C ä c i 1 i e
n-verein für alle Länder deutscher
Zunge är en 1867 i Regensburg stiftad
förening för reformering av den gregorianska
sången. — Flera C. äro uteslutande
konsertföreningar, däribland den engelska C æ c i 1 i a n
Society i London, stiftad 1785 för
uppförande av oratorier. Den danska C æ c i 1 i a f o
r-e n i n g e n i Köpenhamn stiftades av Henrik
Rung 1851 för uppförande av äldre a
cappella-körer. — En svensk C., C e c i 1 i a k ö r e n,
bildades 1903 av Erik Åkerberg. Den upplöstes
1905.
Cecilia Månsdotter, Gustav I:s moder, föddes
under senare delen av 1470-talet i det 15 jan.
1475 ingångna äktenskapet mellan riksrådet Måns
Karlsson till Eka och Sigrid Eskilsdotter
(Ba-nér). C. gifte sig i förra hälften av 1490-talet
med Erik Johansson (Vasa) till Rydboholm och
fick i äktenskapet åtta barn: sönerna Gustav,
Johan och Magnus samt döttrarna Margareta
(g. m. Joakim Brahe), Anna, Birgitta, Märta
och Emerentia. Vid Stockholms blodbad (8 nov.
1520) blev hennes make avrättad och hon själv
insatt i fängsligt förvar på Stockholms slott.
Mot löfte om frihet lät hon i början av Gustav
Vasas befrielsekrig genom Kristian II :s
ståthållare i Stockholm övertala sig att genom brev
till sonen söka förmå denne att nedlägga vapnen,
men Gustav vägrade, och C. bortfördes då till
Köpenhamn, där hon jämte döttrarna Märta och
Emerentia avled i fångenskapen (1522 el. under
de första månaderna av 1523).
Cecropia, trumpetträdet, växtsläkte av
fam. Moraceae, omfattar mjölksaftrika träd i
tropiska Amerika. Stammens ihåliga inre är
avdelat i kamrar, som hos vissa arter äro bebodda
av myror av släktet Azteca, vilka ansetts
försvara trädet mot bladskärarmyrorna. C. peltata,
med stora sköldformiga, flikiga blad, odlas som
prydnadsväxt i växthus.
Cedant a’rma to’gae, lat., ”må vapnen vika
för togan” (fredens dräkt), ett yttrande i Ciceros
”De officiis”, I: 22.
Cedar Rapids [si’da rä’pidz], stad i lowa,
U.S.A., vid Cedar River, vars fall lämnar
drivkraft åt stadens många fabriker; 72,000 inv.
Järnvägsknut. Tillv. av mejerimaskiner m. m.
Cede’nt, jur., se Cession.
Ceder, ett namn, som tillagts åtskilliga träd,
i synnerhet barrträd. Vanligast förstås därmed
libanoncedern (Cedrus Libam), ett resligt
barrträd, ryktbart för sin skönhet och sin
värdefulla, synnerligen varaktiga, välluktande ved. Bild
se sp. 539. Trädet börjar grena sig på obetydlig
höjd över marken och har en stor, vacker krona,
som är utbredd likt en vid kupol. Barren äro
ungefär tumslånga och sitta knippvis. Libanoncederns
ljusröda ved är sedan forntiden känd såsom ett
ypperligt byggnadsvirke. Numera finnas på
Libanon ett par hundra cedrar, som bilda en
fridlyst lund nära bergets topp. — Nära befryndade
med libanoncedern äro d e o d a r a- el. h i m
a-lajacedern (Cedrus deodara), från Himalaja,
och atlascedern (C edrus atlantica), från
Atlasbergen. Alla tre cederarterna planteras som
parkträd i s. Europa.
Cedèra (av lat. cèderé), avstå från. — C.
bonis, avstå från sin egendom, göra konkurs.
— Jfr även Cession.
Cederberg, Arno Rafael, finländsk
historiker (1885—1948), fil. dr i Helsingfors 1914, fil.
hedersdr i Uppsala 1927; doc. i finsk och
nordisk historia i Helsingfors 1913, prof, i estnisk
och nordisk historia i Dorpat 1919, prof, i finsk
och skandinavisk historia i Helsingfors 1935. C.
sysslade företrädesvis med Finlands historia
under 1700-talet. Bland hans talrika arbeten kunna
nämnas ”Pohjois-Karjalan kauppaolot vuosina
1721—1775” (”Nord-Karelens
handelsförhållanden 1721—1775”, 1911), finskspråkiga arbeten
om Anjalaförbundets historia (1931) samt om
Finlands historia under frihetstiden (1942—47)
och under nyaste tiden (1943).
Cederblad. 1) Carl Olof Vilhelm C.,
pedagog, folkbildningsfrämjare (f. 1886 12/s), blev
fil. mag. i Uppsala 1910, läroverksadjunkt där
1919, fil. hedersdr 1948. C. är livligt verksam
inom folkbildningsarbetet som föreläsare och
organisatör. Han redigerade 1928—48 studentföi
eningen Verdandis småskrifter. Genom
anställande av prov med ett stort antal svenska värn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
