Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederström, 6. Gustaf - Cederström, 7. Bror - Cederström, 8. Ellen - Cederström, 9. Claes - Cederström, 10. Carl - Cederström, 11. Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
553
Cederström
554
ställningar äro ”Nils Stures mord” (1880,
Uppsala museum), ”Ansgarius predikar” (1889),
”Karl X Gustav vid Bält” (1912, i Riddarhuset
i Stockholm), och bland moderna motiv märkas
”Mrs Booth predikar på en krog i Paris” (1886,
Göteborgs museum), ”Baptistdop” (1887), ”Hos
de husvilla” (1896) samt flera interiörer med
hurtiga svenska typer (”Bagarstuga”) och
älskvärda genreartade porträtt av konstnärens
anhöriga (”Min hustru på stranden” m. fl.).
”Likfärden” — C:s genombrottsverk — vann sitt rykte
förnämligast genom anslagets omedelbarhet och
styrka, den allvarliga och storslagna hållningen.
Osökt, trovärdigt uttryckt känsla, träffsäker
karakteristik och realistisk framställning äro
genomgående drag i hans många, olikartade alster.
Manligt allvar och rättframt uttryck äro
bärande egenskaper även i hans litterära verksamhet,
bl. a. ”En gammal konstnärs minnen” (1926),
”Gammalt och nytt” (1929).
C. blev 1878 led. av Konstakademien och 1887
prof. Han var 1899—1911 direktör för
Konsthögskolan och var Sveriges kommissarie vid
utställningar i Köpenhamn, Berlin och München. —
Litt.: Monogr. av A. L. Romdahl (1935 och 1948).
7) Carl Gustaf Bror C., sonson till C.3),
friherre, militär (1860—1932). Han blev 1879
underlöjtnant vid Kronprinsens husarregemente
och var 1913—20 överste och chef där. Som
lärare och stallmästare (1892—96) vid
officers-ridskolan på Strömsholm lade C. väsentligt om
grunden för utbildningen och banade väg för den
fältmässiga ridutbildningen. På 1880- och
90-ta-len var C. Skandinaviens måhända mest
framstående kapplöpningsryttare; han var även god
dres-sör. C. hade stor förtjänst om de svenska
framgångarna vid Olympiska spelens ryttartävlingar
1912, 1920 och 1924.
8) Helena (Ellen) Elisabet Florentina C., f.
Hedlund, den föreg :s hustru, skådespelerska
(1860—1945), g. 1) 1881—91 m. skådespelaren
V. Hartman, 2) 1898 m. C.7). Hon debuterade
1877 på Nya
(Svenska) teatern som Ella
i ”Mellan barken och
trädet” och 1878 på
Dramatiska teatern
som Ottilia i
”Släktingar”, var 1878—80
elev vid Kungl.
teatrarnas elevskola, 1880
—91 anställd vid
Kungl. teatrarna,
följde 1892 C. Coquelin
på hans turné
genom Skandinavien och
Ryssland, spelade 1893
på franska i Paris,
gästspelade 1893—94 på Dramatiska teatern, var
1894—98 anställd där och gästspelade där åter
1920—22. De ogenerade yrhättorna voro
hennes speciella fack, och på detta område
segrade hon icke allenast genom ungdom och ett
livligt temperament utan främst kanske genom sin
rikt flödande komik. Bland hennes roller märkas
Puck i ”En midsommarnattsdröm”, Katarina i
”Så tuktas en argbigga”, Fransiska i ”Minna
v. Barnhelm”, Agapetus i ”Herr Dardanell och
hans upptåg på landet”, Erika i ”Blommor i
drivbänk”, Hilde i ”Frun från havet”, Frou-frou,
Dora, Geneviève i ”En parisare”, Suzanne i
”Sällskap där man har tråkigt”, Cyprienne i
”Vi skiljas”, Madame Sans-Gène, Alma i ”Ära”,
Siri i ”1 telefon” och Gurli i ”En räddande
ängel”.
9) Claes Arvid Bror C., bror till C.7),
militär (1864—1950), blev underlöjtnant vid
Kronprinsens husar reg. 1884, major i armén 1910
samt var överste och chef för Skånska
husar-reg. 1916—24. Som lärare och sedermera
stallmästare vid ridskolan på Strömsholm 1895—1904
kom C. att utöva ett betydande inflytande på
ridsportens utveckling. C. var på sin tid en av
Skandinaviens framgångsrikaste
kapplöpningsryttare.
10) Carl Gustaf Alexander C., brorsons
sonson till C.4), friherre, Sveriges förste flygare
(1867—1918). Egentligen lantbrukare, ägnade han
sig 1905 åt bilindustrien och 1910 åt aviatiken. C.
var den förste svensk, som erhöll internationellt
flygcertifikat (i Pau s. å.). Han gjorde sig snart
känd för sin
skicklighet och dj ärvhet
som flygare och
utförde 1910—13 en
mängd lyckade
flygningar i Sverige,
Norge och Danmark.
Sålunda flög han 24 aug.
1910 över Öresund
(från Köpenhamn till
Malmö). Han omkom
(jämte marinflygare
C. G. Krokstedt) 29
juni 1918 vid flygning
med en flygbåt från
Furusund till Finland.
— C. har gjort mer än någon annan för att i
Sverige väcka förståelse för flygkonsten, vars
framtida, även militära, betydelse han förutsåg.
Han var mycket populär i vida kretsar
(”flygbaronen”). —• C. verkade även för att
åstadkomma en svensk flygindustri samt för
utbildning av svenska flygare. Sålunda bildade han
Skandinaviska aviatik-ab., var en tid föreståndare
för den av honom anordnade flygskolan på
Malmslätt samt chef för Södertälje verkstäders
avia-tikavdelning och flygskola. — C. var 1900—06
g. m. förf. Marika Stiernstedt; en dotter i detta
äktenskap är skådespelerskan Lena Marie
Cecilia Monica C.-W a 11 e n g r e n (f. 1901 24/i).
11) Carl Olof Rudolf C., brorson till C.6),
friherre, museiman (1876—1944), amanuens vid
Livrustkammaren 1899, intendent och
föreståndare för densamma 1904—42; fil. hedersdr i
Uppsala 1927, överintendents titel 1933. C.
ledde 1906 överflyttningen av Livrustkammaren från
Stockholms slott till Nordiska muséet, inom vars
murar den under C:s chefstid utvecklades till
en vetenskaplig inst. C. intog en rangställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
