- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
561-562

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Céline, Louis Ferdinand, Louis Destouches - Celje - Cell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

561

Celje—Cell

562

drev C. vulgär antisemitisk propaganda, i ”École
des cadavres” (s. å.) utöste han sig över sitt
”degenererade” hemland. Under den tyska
ockupationen utgav C. ”Les beaux draps”. Han
bosatte sig 1945 i Köpenhamn.

Celje [tse’lje], ty. Cilli, stad i n. v.
Jugoslavien, vid Savas biflod Savina; 8,000 inv.
Zink-och antimongruvor och zinkverk, tillverkning av
emalj erade kärl. Varma källor. Grundlädes som
romersk militär stad, Claudia Celeia.

Cell (lat. ce’lla, ce’lluld), litet, avskilt rum.

1) Cell är den elementära beståndsdel, av
vilken såväl växter som djur äro uppbyggda. C.
har en synnerligen komplicerad fysikalisk-kemisk
organisation, som utgör underlaget för
livsprocesserna. Cellerna äro karakteriserade av vissa
gemensamma grunddrag i sin byggnad men
kunna icke desto mindre uppvisa en mångfald av
differentieringar i olika riktningar. Vissa
organismer bestå av en enda c., s. k. encelliga växter
och djur. C:s storlek växlar rätt betydligt men
är vanl. 0,01—0,1 mm.

Djur celler (se fig. 1) sägas i allm. bestå av
cellkropp (cytoplasma) och cellkärna. Bättre
uppfattning om c:s byggnad erhålles, om man säger att c.
består av protoplasma och av i denna inlagrade
c.-organ, av vilka det viktigaste är kärnan, samt
åtskilliga andra beståndsdelar. C:s grundform
är rundad, men den antager ofta på gr. av sin
inlagring mellan andra c. el. på gr. av sin
funktion andra och mycket skilda former (fig. 2), ss.
platt, kubisk, cylindrisk, spol- el. nästan
trådfor-mig, grenig 0. s. v. Samma c. kan också under
olika förhållanden ändra form.

Protoplasman är en halvflytande,
gelé-artad, slemliknande substans, olöslig i vatten.
I de perifera delarna av c. är den mera klar
och genomskinlig, ektoplasman (fig. 1 a), i
sina centrala delar grumlig el. kornig, e n d
o-plasman (fig. 1 b). Den bild en levande

Fig. 1. Cellschema.

a ektoplasma, b endoplasma, c kärnmembran, d
linin-nät, e kromatinnät, f kärnkropp, g centrosom med
två centralkroppar, h astrosfär, i apparato reticolare
interno.

Fig. 2. Olika celltyper.

a äggcell, människa, b röd blodkropp, groda, c
bind-vävscell, d epitelcell, e cylindercell, f bägarcell, g
levercell, h nervcell, i glatt muskeltråd.

c:s protoplasma i mikroskopet visar är mycket
svårtydbar, och strukturen är också
betydligt växlande under olika förhållanden. Närmast
är den att likna vid ett gelé (kolloid lösning),
uppbyggt av kemiskt och fysikaliskt olika delar. —
Kemiskt visar sig protoplasman bestå av 75—95 %
vatten. Det övriga utgöres av äggviteämnen,
fettarter, kolhydrater och oorganiska salter.

De inlagrade cellorganellerna, d. v. s.
bildningar i c., vilka ha att utöva bestämda
funktioner, äro:

a) Kärnan, nuc’leus (fig. 1). Den intager
antingen ett centralt läge i c. el. är förskjuten mer el.
mindre mot periferien. Dess grundform är
rundad men avviker dock hos många c. betydligt
härifrån. Så kan den vara långsträckt,
njur-el. hästskoformad, y-formad, pärlbandslik el.
grenig o. s. v. Kärnans storlek står vanl. i ett visst
förhållande till c:s storlek, utgörande omkr. V3—
% av dess diameter. — Kärnan omgives av en
tunn membran, kärnmembranen (fig. 1 c),
från vilken ett fint, trådlikt nätverk, 1 i n i
n-nätet (fig. 1 d) utgår och spänner sig genom
hela kärnans inre. På detta nät äro lagrade
grövre trådar, klumpar el. korn, som tillsammans
bilda det s. k. kromatinnätet (fig. 1 e)
och som färgas starkt av de vanliga
kärnfärg-ämnena. Detta kromatinnät utgöres av med
varandra mer el. mindre förbundna kromosomer och
består sannolikt till stor del av nukleinsyror.
I kromosomerna anses arvenheterna vara belägna.
Inom kärnan träffar man desutom en el. ibland
några fria, runda kroppar, kärnkroppar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free