- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
591-592

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cement - Cementa - Cementering - Cementit - Cementklinker - Cementkoppar - Cement- och betonginstitutet - Cementstål - Cénacle, Le - Cenakel - Cenci, Beatrice - Cendré - Cendrillon - Cenis - Cennini, Cennino

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

591

Cementa—Cennini

592

Packmaskiner.

inga särskilda åtgärder behöva vidtagas för att
skydda gjutningen mot frostskador.

Cementfabriker. Den första svenska
c.-fabriken uppfördes 1873 i Lomma, varvid
kalkstenen togs från Limhamn. Denna fabrik
nedlades emellertid 1905, varvid tillverkningen
överfördes till en i Limhamn 1890 uppförd
anläggning. Bland övriga äldre c.-fabriker må
nämnas Visby 1883, Degerhamn 1886, Hällekis
1892, Maltesholm 1898 (nedlagd 1928),
Klags-hamn 1900, Bromölla (Ivö) 1907. Numera
tillverkas c. vid 6 svenska fabriker, näml. Hidinge
(Hällekis), Limhamn, Köping, Slite, Degerhamn
och Gullhögen (Skövde). Av dessa sortera alla
utom den sistnämnda under en gemensam
organisation: Cementa, Svenska
cementförsäljnings-ab., Malmö, grundat 1893. C.-förbrukningen i
Sverige uppgick omedelbart före 2:a
världskriget till c:a 190 kg per år och inv., d. v. s. var
mer än 3 ggr så hög som 1914.

Cementbestämmelser. I Sverige
gälla för här framställd portland-c. vissa statliga
normalbestämmelser (avseende finhet,
bindnings-tid, hållfasthet o. s. v.), fastlagda i SOU 1943:40.

Cementforskning i Sverige bedrives
dels av c.-industriens egna laboratorier, dels av
Svenska forskningsinst. för c. och betong samt
av Statens provningsanstalt. Rådgivande
verksamhet i frågor rörande c. och betong utövas
av den 1926 bildade Svenska cementföreningen.

Litt.: F. Wecke, ”Handbuch der
Zementlitera-tur” (1927); T. Biide, ”C. och betong” (i
”Tekniskt folkbibi.”, 1940); ”Betong” (1945;
samlingsverk, utg. av B. Hellström, Hj. Granholm
& A. Eriksson).

Ceme’nta, se Skånska cement ab.

Cementering. 1) Geol., den process, varigenom
de lösa beståndsdelar, vilka samlats som ett
sediment, kittas samman genom avsättning av ett
bindeämne, ett cement, och hårdna. C.
sker oftast med kvarts el. kalkspat som cement.

2) Tekn., metod för åstadkommande av hård
yta hos föremål av mjukt järn genom glödgning
i intim beröring med kolhaltiga ämnen. Järnet
upptager därvid kol, som intränger djupare, ju
längre tid glödgningen varar. Vanl. sker
glödg-ningen vid c:a 9000 under en tid av 4—6 tim;
därav uppkolas ett ytskikt av 1—2 mm tjocklek.
Kolhalten i det cementerade skiktet uppgår
sällan till mer än 0,90 °/o. Råmaterialet utgöres av
mjukt järn med 0,10—0,20% kol, ibland även
legerat med nickel och krom. Som
cementerings-medel användas dels fasta kolhaltiga ämnen, i
vilka godset inpackas, s. k.
packcemente-r i n g, dels smälta salter, ss. natriumcyanid,
s. k. saltbadscementering, och dels
kolväterika gaser, s. k. gascementering.
Ett vanligt cementeringsmedel är en
pulverfor-mig blandning av 5 d. träkol, 1 d. koks och 1 d.
bariumkarbonat. Efter c. få föremålen i regel
undergå härdning för ernående av önskad
yt-hårdhet. Denna behandlingsmetod benämnes
sätthärdning. C. användes för
åstadkommande av hård och slitstark yta hos för nötning
utsatta föremål, ss. delar till automobiler,
velocipeder och maskiner, kugghjul, drivkedjor,
plogskivor m. m., samt för ythärdning av pansarplåt.

Cementit, FesC, är en av de viktigaste av
järnets kolföreningar. C., som kristalliserar
rombiskt, har påträffats i några meteoriter och
förekommer i kolhaltigt järn och stål.

Cementklinker, den sintrade mellanprodukt,
som lämnar cementfabrikernas roterugnar och
därefter finmales och blandas till cement.

Cementkoppar, se Koppar.

Cement- och betonginstitutet, se Svenska
forskningsinstitutet för cement och betong.

Cementstål, cementerat stål.

Cénacle, Le [la sena’kl], fr. (eg. ”matsal”),
en i Paris omkr. 1823 bildad litterär grupp,
från vilken den romantiska skolan utgick. Dit
hörde bl. a. Victor Hugo och Sainte-Beuve.

Cenäkel (av lat. coenäculum, matsal),
matsal; skämtsamt om nykterhetsföreningar, deras
lokaler och möten.

Cenci [tje’ntji], Beatrice, italiensk
fader-mörderska (1577—99). Hon var dotter till en
romersk adelsman, Francesco C. (1549—98), känd
för stor rikedom, oregelbundna vanor och
våldsamt lynne. Beatrice utsattes för grym
behandling av fadern. Slutligen sammansvuro sig
Beatrice, hennes styvmor och två av hennes bröder
att undanröja fadern; två lejda mördare utförde
dådet. Beatrice, styvmodern och den ene brodern
avrättades. Om Beatrice skrev Shelley sin
berömda tragedi ”The Cenci”, och av Nicander
föreligger en ofullbordad tragedi om henne.

Cendré [sädre’], fr. (av cendre, aska),
ask-färgad, askblond, ljuslätt.

Cendrillon [sädrijå’] (av fr. cendre, aska), den
franska motsvarigheten till Askungen.

Cenis [sani’], alppass, se Mont Cenis.

Cennini [tjeni’ni], Cennino, florentinsk
målare (f. omkr. 1370). Hans bok ”Trattato
della pittura” (tr. 1821; sv. övers. 1947) ger
utförliga upplysningar om utbildning, teknik och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free