Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Centern - Centerwall, Bror - Centerwall, 1. Julius - Centerwall, 2. Fredrik - Centerwall, 3. Otto - Centerwall, Sture - Centesimaldelning - Centesimalvåg - Centesimo - Centetidae, borstigelkottar - Centigrad - Centigram - Centiliter - Centime - Centimeter - Céntimo - Centimorgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597
Centerwall—Centimorgan
598
nov. 1933. Den var och förblev i huvudsak
lokaliserad till Jönköpings län och vann anhängare
utom bland liberala och frisinnade även inom
vissa höger- och bondeförbundskretsar. De till
C. hörande riksdagsmännen kvarstannade även
vid 1934 års riksdag inom sina resp, partier.
I stort sett innebar partibildningen ett
närmande mellan de frisinnade och den frikyrkliga
högerorganisationen i länet. Ledare var
riksdagsman O. Carlström. Dess huvudsyfte var
emellertid att åvägabringa el. underlätta en samling
av ”mellanpartierna”. Då Folkpartiet bildades,
uppgick C. 9) i detta.
Centerwall, Bror August, tidningsman,
författare (1891—1951), bedrev teaterstudier 1909—
n, var anställd bl. a. hos Aug. Falck 1911—15,
var 1918—22 och 1923—32 korrespondent (sign.
P i c o n) i London, Paris, Rom och New York
till olika tidn., bl. a. Göteborgs Handels- och
sjöfartstidn., och var från 1938 anställd i
nämnda tidn. C. har utg. bl. a. ”Thespiskärran”
(1914), ”Budda och parasiten” (1922),
”Parisluft” (s. å.), ”Figurer i staden” (1928) och
”Konsten att resa” (1932).
Centerwall. 1) Julius Ebbe C., filolog,
skriftställare, skolman (1844—1923). Fil. dr i
Uppsala 1869, var C. rektor vid Lägre allmänna
läroverket i Söderhamn 1874—1910. 1896—1908
var han led. av A. K. och slöt sig där till
Liberala samlingspartiet. Bland C:s skrifter
märkas ”Romas kristna katakomber” (1881),
”Illustrerad handbok i romersk fornkunskap” (1881
—91), ”Julianus affällingen” (1884; ny uppl.
1919), ”Från Hellas och Levanten” (1888),
”Grekernas och romarnas mytologi” (1897). Han
översatte ”Valda tal af Cicero” (3 bd, 1871—83).
2) Anders Fredrik C., den föregrs
syss-ling, militär, artilleritekniker (1845—1907). Han
blev 1875 kapten vid Göta artilleriregemente,
var 1870—84 artilleristabsofficer och därunder
1877—84 konstruktionsofficer. Han blev 1889
major vid Vaxholms artillerikår, 1894 överste och
chef för Karlskrona artillerikår, 1901
generalmajor samt 1902 chef för det nybildade
kustartilleriet. — C. inlade stora förtjänster om
arbetet på svenska kustartilleriets organisation och
artilleriteknikens utveckling.
3) Otto C., den föregzs sysslings son, präst
(f. 1873 ®/io), teol. kand, i Uppsala 1899,
predikant vid Mikaelskapellet där 1900, föreståndare
för Samariterhemmet 1905—44; teol. hedersdr
i Uppsala 1927, e. o. hovpredikant 1930. C:s
verksamhet har framför allt gällt
Samariter-hemmets och den svenska diakoniens utveckling,
men han är även en framstående predikant och
talare. Av C:s skrifter märkas
”Samariterhemmet” (1909, nytr. 1921), ”Pastoralvården vid
våra sjukhus” (1918), ”Stillhet och oro.
Hög-mässopredikningar” (1920), ”Helgelse” (1926),
”Bengt Nylund” (1930, 3 uppl. 1931), ”— för
att tjäna. Diakonissanstalten Samariterhemmet
1882—1932” (1932), ”Håll fast det du har!
Meditationer över Hebréerbrevet” (1942) och
”Diakoni och samhällsfrågor” (1946).
Centetes ecaudatus, tanrek.
Centerwall, Frans Gustaf Sture, ämbetsman
(f. 1887 5/i), jur. kand. 1910, sekr. hos MO
1915, byråchef där 1922, MO 1936—41. C. var
konsultativt statsråd i A. Pehrsson-Bramstorps
ministär 19/e—28/s 1936 och har varit sekr. i
riksdagens 2:a lagutskott 1920—24, 1926—30, i
kommittéer ang. krigslagstiftning och värnplikt
m. m.
Centesimäldelning, indelning i 100 delar. Vår
vanliga termometer har c.
Centesimälvåg, se Våg.
Centesimo [tjentä’zimå], italienskt
skiljemynt = V100 lira.
Centètidae, borstigelkottar, en familj
av ordningen insektätare, som omfattar de kanske
lägst stående av alla däggdjur näst pungdjuren.
De bebo uteslutande Madagaskar och äro denna
ös enda insektätare. Mest känd är tanreken
(Centetes ecaudatus), intill 40 cm lång och
därmed den största levande insektätaren, vars kropp
är beklädd med en blandning av mjuka hår, borst
och föga kraftiga taggar. Nosen är spetsig,
ögonen små, svans saknas. Nattdjur, som gräver sig
gångar och hålor. Tätt beklädda med kraftiga
taggar på hela ryggen äro Encu/wj-arterna, som
i hög grad likna de till en helt annan
insektätar-familj hörande igelkottarna.
Centigrad, se Termometer.
Centigram, viktmått, förk. cg, = V100 av ett
gram.
Centiliter, rymdmått, förk. cl, = V100 av en
liter.
Centime [säti’m], skiljemynt = V100 franc.
Brukas i bl. a. Belgien och Schweiz. I Frankrike
upphörde bruket av c. 1949.
Centimeter, längdmått, förk. c m, = V100 av
en meter.
Céntimo [£>-], spanskt skiljemynt = V100 peseta.
Centimorgan [-å’r-], ärftl., term för att ange
avståndet mellan två arvsanlag, som äro belägna
i samma kromosom. Detta avstånd kan
approximativt bestämmas genom att fastställa, hur ofta
arvsanlagen skiljas från varandra genom s. k.
överkorsning (crossing-over). Avståndet är 1 c.,
om 1 % av könscellerna representera en
överkorsning mellan arvsanlagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
