Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Centralbyggnad - Centralbyrån i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar - Centralcylinder - Central Falls - Centralfängelse - Centralfästning - Centralförbundet för arbetets frihet - Centralförbundet för befälsutbildning - Centralförbundet för nykterhetsundervisningen - Centralförbundet för socialt arbete, C. S. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
603 Centralbyrån i Lund för popul. vetensk. föreläsn.—Centralförbundet för socialt arbete 604
Centralbyggnader med en gård, en arena el.
dyl. som centrum ha uppkommit ur andra
förutsättningar, antingen som en rent praktisk
lösning av skådebanans problem (amfiteater) el.
genom arkitektonisk stilisering av den
kringbyggda gården (t. ex. den persisk-arabiska medresen).
I moderna hörsals- och cirkusbyggnader o. dyl.
ha de båda typerna korsats med varandra.
Centralbyrån i Lund för populära
vetenskapliga föreläsningar, se Populärvetenskapliga
föreläsningar.
Centralcylinder, se Ledningsvävnad.
Central Falls [se’ntral fåTz], stad i n. ö.
Rhode Island, U.S.A., 6 km n. om Providence;
25,000 inv. Bomulls- och glasindustri.
Centralfängelse, större fångvårdsanstalt,
hu-vudsakl. avsedd för fångar med lång strafftid.
Centralfästning, se Centralförsvar.
Centralförbundet för arbetets frihet. Sedan
skogsarbetarna börjat organiseras i
fackföreningar el. i syndikalistiska lokala samorganisationer,
uppkommo på sina håll i Norrland starka
intressemotsättningar mellan dylika
arbetarsammanslutningar och den bofasta jordbrukarbefolkningen.
En särsk. svårartad motsättning uppstod 1922—23.
Detta bildar bakgrunden till organiserandet av en
särskild sammanslutning, C., avsedd att utgöra
en motvikt mot fackföreningarna och de lokala
samorganisationerna. Förbundet har ingripit vid
en del konflikter, huvudsaki. berörande skogs-,
flottnings- och sågarbeten, där medl. ställt sig
till förfogande som arbetsvilliga. Förbundet
utger sedan 1924 en veckotidning, ”Arbetets
frihet”.
Centralförbundet för befälsutbildning, se
Frivillig befälsutbildning.
Centralförbundet för
nykterhetsundervis-ning, se Nykterhetsrörelsen.
Centralförbundet för socialt arbete, C. S. A.,
bildades 1903 för att befordra samverkan i det
sociala arbetet genom sammanslutning av
föreningar el. grupper därav, som arbeta för social
utveckling el. praktiskt socialt arbete. C:s
verksamhet omfattar en social upplysningsbyrå med
bibliotek (numera överlämnat till
socialvetenskapliga biblioteket vid Stockholms högsk.), sociala
utställningar, föreläsningar och kurser, utbildning
för socialt, arbete, publikationer, utredningar och
undersökningar, konferenser och möten samt
initiativ till praktiskt sociala företag.
C. har utgivit en småskriftserie påbörjad 1907.
Även ha publicerats en bibliografi över svensk
social litteratur åren 1882—1907, förhandlingar
vid C:s kongresser samt redogörelser över av
C. verkställda undersökningar. Den av G. H.
von Koch 1901—17 utgivna Social Tidskrift var
organ för förbundet. C. har medverkat vid
utgivandet av andra sociala verk, såsom en 1907
utgiven ”Social handbok” (1925 ny, omarbetad
upplaga). Sedan 1939 utger C. ”Social årsbok”.
Utredningar och undersökningar ha utförts på
sociala områden. Den mest omfattande rörde
fattigvårdsf rågan, möjliggjord genom en
donation 1905 å 20,000 kr., som resulterade i
”Reformlinjer för svensk fattigvårdslagstiftning”,
uppslagsgivande för dylika reformsträvanden.
Ungdomsbrottsligheten utreddes 1941—42.
Kongresser för sociala spörsmål ha
anordnats. 1906 samlades kongressen för fattigvård
och folkförsäkring. Därvid bildades Svenska
fattigvårdsförbundet. 1907 hölls dels en
konferens om småbrukets behov och ställning i svensk
jordpolitik, dels en kommunalkongress med
överläggningar om modern kommunalpolitiks
utvecklingslinjer, varvid Svenska stadsförbundet
bildades. 1911 sammankallades en kriminalkongress,
som gav upphov till Svenska
kriminalistförening-en. 1916 hölls den första bostadskongressen i
Sverige. 1918 hölls till följd av tilltagande
vanart bland barn och ungdom en konferens för
ungdomsvård. Hösten 1919 anordnade C. sin
andra kommunalkongress, avsedd för rikets
landskommuner. Därvid bildades Svenska
landskommunernas förbund. Samhällelig skyddsverksamhet
för frigivna fångar, villkorligt frigivna,
villkorligt dömda, lösdrivare, alkoholister och
minderåriga förbrytare blev föremål för förbundets
nästa konferens 1923. 1924 hölls en konferens
för behandling av sociala jordlagstiftningsfrågor,
1925 för arbetslöshetsfrågan, 1931 för
arbetarbostadsfrågan på landsbygden, 1934 för
folkpen-sioneringsf rågan, 1935 för verksamheten vid
skyddshemmen, 1937 för småbarns fostran och
1938 för ungdomens yrkesvägledning.
Med stöd av donationsmedel upprättades 1920
Institutet för socialpolitisk och kommunal
utbildning och forskning i Stockholm. Till
Stockholms högskola överlämnade C. 1921
donationsmedel å 135,000 kr. för en professur i
nationalekonomi och socialpolitik.
1922 företogs ändring av C:s stadgar
närmast i syfte att åvägabringa organisatorisk
konsolidering av C. Enl. dessa nya stadgar syftar
C. att genom upplysning och initiativ främja
sociala framsteg och socialt arbete samt är
en sammanslutning av Folkbildningsförbundet,
Svenska fattigvårds förbundet,
Fredrika-Bremer-förbundet, Svenska sjukkassef örbundet,
Kooperativa förbundet, Centralförbundet för
nykterhets-undervisning, Svenska nationalföreningen mot
tuberkulos, Svenska stadsförbundet, Svenska
landskommunernas förbund samt Svenska
landstingsförbundet. K. m:t har stadfäst de nya
stadgarna.
C:s ekonomi har från början uppehållits’
genom gåvor och medlemsavgifter. Sedan 1919
åtnjuter C. årligt kommunalt anslag av
Stockholms stad å 2,000 kr. Den fasta grunden till
förbundets ekonomi lades emellertid, då konung
Oskar II och drottning Sofia på sin
guldbröllopsdag 6 juni 1907 till förbundet överlämnade
en donation å 100,000 kr. 1918 överlämnade
konung Gustav V på sin 60-årsdag 20,000 kr. 1919
erhöll C. 100,000 kr., testamenterade av
bankdirektör och fru E. Heckscher. Bland dem, som
varit ledande i C:s verksamhet, märkas i främsta
rummet fruarna Agda Montelius och Emilia
Broomé, fröken Gerda Meyerson, dir. Ernst
Beckman, frih. Erik Palmstierna, prof. Knut
Kjellberg, chefredaktör E. B. Rinman samt
kansli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
