Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cervin, 4. Carl Tage - Cervin, Bankirfirman C. G. - Cervin-Stéenhoff, Nicolaus Johan - Cervix - Cervus - Cesalpino, Andrea - Cesareopapism - Cesari, Giuseppe (Il cavaliere d’Arpino) - Cesarini, Giuliano - Cesarism el. caesarism - Cesàro, Ernesto - Cesarotti, Melchiore - Cesena - Cesis - Cesium (caesium), Cs - Česká Lipa - České Budějovice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cervin—Ceské Budèjovice
621
Hesselman Motor Corp. ab. Ljungströms
ång-turbin, Skandinaviska banken ab.
Cervin, Bankirfirman C. G. Cervin,
Stockholm, Sveriges äldsta bankirfirma och den
enda, som efter 1918 års banklagsändringar var
berättigad att driva bankmässig inlåning. C.
grundades 1857 av C. G. Cervin. Dennes son
Carl Cervin inträdde i firmans tjänst 1873 och var
efter faderns död ensam innehavare av firman.
Från 1919 har ledningen omhänderhafts av hans
son, Tage Cervin, till dess firman 1944 försåldes
till Skandinaviska banken ab. och därmed
upphörde. C. ägnade sig (förutom åt vanlig
bankverksamhet) dels ensam, dels i förening med
banker åt uppläggandet av obligationslån åt städer,
järnvägsbolag och industriföretag.
Cervin-Stéenhoff, Nicolaus Johan,
författare, präst (1803—79). Han blev fil. mag.
i Lund 1829, kyrkoherde i Karlshamn 1863,
kontraktsprost 1865. Teol. dr i Erlangen 1862. C.,
som var en av den wieselgrenska
nykterhetsrörelsens främsta förkämpar i Sydsverige, gjorde
med sitt brinnande nit och sina utmärkta
talar-gåvor en betydande insats även på den religiösa
väckelsens område. Han närmade sig dock mer
och mer den högkyrkligt-konfessionalistiska
from-hetsriktningen. I yngre år ägnade han sig åt
vittert författarskap; han har även övers, en
mängd uppbyggelseskrifter.
Ce’rvix, lat., nacke; livmoderhals.
Ce’rvus, lat., hjort; hjortsläktet, förr även
omfattande älg, ren, rådjur m. fl., nu
begränsat till kronhjorten och dess närmaste släktingar.
Cesalpi’no [tjä-], Andrea, italiensk filosof,
naturforskare (1519—1603). Han blev prof, i
farmakologi i Pisa, sedermera påvlig livläkare
i Rom. Han var naturfilosof i nära anslutning
till Aristoteles. Erkända äro hans förtjänster
om botaniken. Genom verket ”De plantis” (1569)
har han, som Linné säger, lagt grunden för
växtsystematiken. Särskilt frukterna har han
noggrant undersökt och på dem grundat sin
indelning av växtriket.
Cesareopapi’sm (av lat. caè’sar, kejsare, och
päpa, påve), den teori, som i statens överhuvud
också ser kyrkans och låter statens överhuvud
bestämma i rent kyrkliga angelägenheter. C. är
alltså den direkta motsatsen till både påvedömet
och Calvins teokrati. Den hade sin mest
typiska form i det östromerska (bysantinska)
kejsarriket.
Cesari [tjäsa’ri], Giuseppe, kallad II
ca-v a 1 i e r e d’A r p i n o, romersk målare (omkr.
1568—1640). Han tillhörde den efter
Michelan-gelos död uppträdande ”yngre manierismen”. Han
åtnjöt stort anseende under tiden närmast före
carracciernas och Caravaggios genombrott och
var huvudmannen för den opposition, som dessa
mötte från representanter för den äldre
traditionen. Under Clemens VII ledde han
utsmyckningen av Lateranbasilikans tvärskepp
(1590-talet) och utförde kartonger till mosaikerna i
Peterskyrkans kupol. Under årtionden var han
periodiskt sysselsatt med utförandet av en serie
622
fresker med motiv ur Roms historia i
konser-vatorspalatset.
Cesari’ni [tjä-], Giuliano, italiensk
kardinal (1389—1444). Han spelade en framträdande
roll i kyrkomötespolitiken under 1400-talets förra
del och gjorde sig bemärkt vid husitfrågans
ordnande samt vid underhandlingarna med den
grekisk-katolska kyrkan om union (1438). 1443
förmådde han konung Vladislav av Ungern att
företaga det korståg mot turkarna, som slutade med
ungrarnas nederlag vid Varna 1444, då C. själv
omkom.
Cesari’sm el. c a e s a r i’s m (av lat. caè’sar,
kejsare), envåldsmakt, vars innehavare i likhet
med de första romerska kejsarna erkänner folket
som källa till sin egen makt men endast till
skenet underordnar sig folkviljan samt, stödd på
militären och en lydig tjänstemannakår, härskar
oinskränkt. I nyare tid ha Napoleon I och
Napoleon III sökt hävda ett slags c. De moderna
diktaturerna äro i viss mån exempel på c.
Cesäro [tjäsa’rå], Er ne st o, italiensk
matematiker (1859—1906). Född i Neapel, verkade
han där som prof, vid universitetet från 1891 till
sin död. Hans arbeten omspänna de flesta
grenar av matematiken. Mest fruktbärande blev
hans införande av vissa begrepp och metoder för
behandling av divergenta serier, den s. k.
”sum-mationsmetoden”. Härigenom påbörjades en
rationell utformning av teorien för dessa serier
med det resultat, att även de nu äro att anse
som ett gott instrument vid behandlingen av vissa
problem inom analysen.
Cesarotti [tjäsarå’ti], M e 1 c h i o r e,
italiensk författare (1730—1808). C. gjorde Ossian
känd i Italien genom en god översättning (1763)
på ”versi sciolti”. Han översatte även Homeros’
Iliad (1795) m. fl. klassiska verk.
Cese’na [tjä-], stad i norra Italien, vid
järnvägen Bologna—Rimini; 20,000 inv. Biskopssäte.
Betydande bibliotek med 340 värdefulla
handskrifter, grundat 1452 av Domenico Malatesta.
Cäsis [tsè’-], lettiska namnet på Wenden.
Césium (caesium), Cs, en lätt, silvervit
al-kalimetall; smpt 26% kpt 670°, atomvikt 132,8.
C. reagerar häftigt med luft och vatten och är
självantändlig t. o. m. i torr syrgas. Dess
spektrum utmärkes av två blå linjer (varav
namnet, lat. caesius, blå). C. upptäcktes av Bunsen
1860. I naturen förekommer c. mycket sparsamt
ehuru tämligen spritt tillsammans med övriga
alkalimetaller. Endast i mineralet p o 11 u x
(aluminiumcesiumsilikat) finns det i större mängd
(32%). C. liknar i sina föreningar kalium.
Cesiumhydroxid, CsOH, är den
starkaste bas man känner. Cesiumklorid, CsCl,
användes för katodbeläggning i elektronrör på
gr. av den lätthet, varmed den avger elektroner
vid relativt låg temp.
Ceskå Lipa [tjä’s-], ty. Böhmisch-Leipa, stad
i Böhmen, Tjeckoslovakien, 65 km n. om Prag;
14,000 inv. Järnvägsknut; industricentrum.
Ceské Budèjovice [tjä’ske bo’djäjåvitsä], ty.
Budweis, stad i s. Böhmen, Tjeckoslovakien, i en
bördig trakt vid Vltava (Moldau) nära 400
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
