Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cevennerna - Ceylon - Klimat - Växtvärld - Djurvärlden - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
627
Ceylon
628
odlingar, de högsta delarna kala och öde. Som
vildaste parti av C. räknas Vivaraisbergen.
Geologiskt bestå C. huvudsakligen av urbergsmassor
(granit, kristalliniska skiffrar) eller
prekam-briska skiffrar, men i Montagne noire
förekomma kambriska och siluriska bildningar;
Larzac-platån är en del av Les Causses’
kalkstenspla-tåer (jura), och i Vivaraisbergen utbreda sig
jämna basaltplatåer med däröver resta, skarpt
profilerade spetsar (av fonolit), bl. a. Mont
Mézenc. C:s eg. mineraliska rikedom är kol.
Ceylon [sv. utt. se’jlån, eng. utt. silå’n],
ö i Indiska oceanen, omedelbart s. ö. om Främre
indiska halvöns sydspets, dominion inom
Brittiska samväldet; 65,610 km2, 6,7 mill. inv.
Skiljes från Indiska halvön av Manarviken och
det grunda Palksundet; mellan dessa ligger
”Adamsbron” (se d. o.), varöver
järnvägsförbindelsen framgår mellan ön och fastlandet.
Kusterna äro låga och jämna, ofta kantade av
laguner. Större delen av ön är lågland. I mitten
av den södra, bredare delen höjer sig som en
buckla ett mäktigt bergland. Högst når toppen
Pidurutalagala (2,538 m ö. h.) ; vidast synlig är
den skarpt markerade Adams pik, 2,241 m ö. h.
Floderna äro talrika med stritt lopp, föga
segelbara. Störst är Mahaweliganga på ö. C.
Berggrunden utgöres mest av urberg (gnejs, granit,
skiffer), och stora delar av låglandet täckas av
förvittringsprodukter, väsentligen röd laterit.
C. tillhör klimatiskt indiska
monsunområdet, har hög
och jämn värme (i Colombo
dec.—jan. 25,5°, april—maj,
varmaste månaden, 27,8°),
som endast på berglandet
modereras. Sydvästsidan är
regnrikare än nordöstsidan,
särskilt s. v. sidan av
berglandet, där sydvästmonsunen
(maj—okt.) avsätter en stor
del av sin fuktighet; låglandet
i n. ö. lider härunder av
torka. Colombo har 2,240
mm årlig nederbörd,
Batti-caloa på ö. kusten 1,554 mm>
n. v.- och s. ö.-kusten blott
900 mm. På höglandets s. v.
sida falla 4,000—6,000 mm
årl.
Växtvärld. I sydväst
finnes regnskog, i övriga
trakter torrskog, som i norr
övergår i låg, ofta taggig
buskvegetation. Skogen har
emellertid till stor del
utrotats, och marken utnyttjas för
odling av te, kautschuk, kina
m. m. I höglandet utbreda
sig mellan de skogklädda
bergen grässlätter, kallade
pat-nas, på vilka växa strödda
exemplar av Rhododendron
arboreum och Calophyllum
Walkerii. Framför allt på
västra C. täckas ofantliga områden av
kokospalmen, både odlad och förvildad. I norr växer
palmyrapalmen (Borassus flabellif ormis). Bland
övriga palmer märkas kitulpalmen (Caryota
urens), arekapalmen (Areca catechu) och
talipot-palmen (Corypha umbraculifera). Vid sydvästra
kusten finnes rikt utvecklad mangrove.
Djurvärlden ansluter sig nära till Sydindiens.
Dock saknas på C. tigern och de indiska
antilo-perna. Öns storvilt utgöres av elefant, indisk
buffel, leopard samt flera hjortarter.
Läppbjörnen är ej sällsynt.
C :s befolkning tillhör flera skilda raser. Öns
äldsta befolkning äro de i primitiva förhållanden
levande veddas (omkr. 4,500), nu i utdöende.
Huvudfolken äro singaleser och t a m u 1 e r,
de förra öns äldsta kulturfolk, invandrade från
n. Indien, arier och till bekännelsen ivriga
bud-dister, de senare sivadyrkare av dravidaras, delvis
inkomna till C. som erövrare och nu bosatta i
n. och ö. C. Tamulerna, som uppgå till c:a 1,4
mill., äro kraftigt byggda, goda arbetare och
jordbrukare. Singaleserna äro av helt annan
fysisk karaktär; särskilt må framhållas deras
spensliga, nästan kvinnligt sköna kroppsbyggnad.
Deras antal uppgår till c :a 4,6 mill. De äro
driftiga jordbrukare. Av gammalt ursprung äro
också de från arabiska invandrare härstammande
ceylonmorerna (405,000), muhammedaner, till
yrket handelsfolk eller jordbrukare. Mindre folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
