Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cézanne, Paul - Cf (C & f) - C. f. - cf., cfr - CFN - cg el. cgr - CGS-systemet - CGT - Chabarovsk - Chabas, François - Chabasit - Chabira - Chablais - Chablaisalperna - Chablis - Chabot, Georges - Chabrias - Chabrier, Emmanuel - Chabur - Chacabuco - Chaco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Cf—Chaco
632
Rewald (1939), G. Schildt (1946 och 1947) och
B. Dorival (1948).
Cf (C & f), handelsterm, bildad av
begynnelsebokstäverna i de engelska orden cost, freight.
När en vara säljes ”cf”, med angiven
bestämmelseort, skall säljaren på sin bekostnad sända
varan till denna ort. Godset skall anses avlämnat
av säljaren, och risken för detsamma övergår
till köparen, då det omhändertagits av den, som
åtagit sig dess bortforslande, eller bragts
innanför vederbörande fartygs sidor.
Transportförsäk-ring blir köparens sak. Köparen är skyldig
erlägga betalning mot konossement eller fraktsedel
samt, i avräkning på köpeskillingen, frakt, som
ej av säljaren guldits.
C. f., förk. för musiktermen cantus firmus.
cf., cfr, förk. av lat. co’nfer, jämför!
CFN, förk. för Centralförbundet för
nykter-hetsundervisning.
cg el. cgr, förk. för centigram.
CGS-systemet,
centimeter-gram-sekund-syste-met, se Måttsystem.
CGT, förk. för fr. Confédération générale du
travail.
Chabarovsk [^abarå’fsk], huvudstad och
centrum för näringslivet i det likabenämnda
området (kraj) i ryska Fjärran Östern; 200,000
inv. C. ligger på h. stranden av Amur, vid
Ussuris mynning i denna flod. Läget vid dessa
vattendrag och vid korsningen av två
järnvägslinjer, Amur- och Ussuri-banorna, gör C. till
den näst Vladivostok viktigaste staden i Fjärran
Östern. C. grundades 1858 som militärstation
under namn av Chabarovskij (efter den ryske
forskningsresanden J. P. Chabarov) men
omdöptes 1880 till C. C. har oljeraffinaderier (för olja
från Sachalin), skeppsvarv, elektricitetsverk,
bil-och maskinindustri, sågverk, träförädling, kemisk
industri och livsmedelsindustri samt flodhamn,
flygstation och radiostation.
Chabas [Jaba’], F r a n q o i s, fransk
egyp-tolog (1817—82). Han var vinhandlare i
Chalon-sur-Såone och hade vid sidan av sitt egentliga
arbete förvärvat sig omfattande kunskaper, särsk.
i språk. Dessa studier förde honom snart till
egyptologien, åt vilken han sedan ägnade sina
bästa krafter. Han lyckades ofta tolka texter,
som förut trotsat alla tydningsförsök. Bland
C :s arbeten må nämnas: ”Le papyrus magique
Harris” (1860) och ”Voyage d’un égyptien en
Syrie” (1866).
Chabasit, vattenhaltigt kalk-aluminiumsilikat,
tillhörande zeolitgruppen.
Chabira, ett folk, som tidigast dyker upp i
Sydbabylonien (ung. 2,000 f. Kr.) och som under
den s. k. Amarnatiden (ung. 1,300 f. Kr.)
uppträdde i n. Syrien och utbredde sig nedåt
Palestina. De synas ha varit ett slags legosoldater åt
hetiterna men även ha opererat på egen hand;
de omtalas ofta som rövare.
Chablais [Jablä’], it. Sciablese, landskap s.
om Genèvesjön, omfattande n. delen av nuv.
franska dep. Haute-Savoie. Huvudort: Thonon.
Chablaisalperna [Jablä’-], se Alperna.
Chablis [fabli’], stad i fr. dep. Yonne (Bour-
gogne), vid Serein, c:a 18 km ö. om Auxerre;
1,900 inv. Berömt för sitt vita vin.
Chabot [Jabå’], Georges, fransk geograf
(f. 1890), prof, i geografi vid Paris’ univ. P.
har under senare år även behandlat stadsgeografi
och bl. a. skrivit ”Les villes. Aperqu de
géo-graphie humaine” (1948).
Cha’brias [k-], berömd atensk fältherre, som
spelade en framträdande roll i atenarnas strider
med spartaner, traker o. s. v. i första hälften
av 300-talet f. Kr. Han trädde även i tjänst
hos en mot perserna upprorisk egyptisk konung.
Under bundsförvantskriget innehade han ett
viktigt flottbefäl och stupade i en sjödrabbning i
Chios’ hamn 357 f. Kr.
Chabrier [Jabrie’], Alexis Emmanuel,
fransk kompositör (1841—94). Han fick sin
berömmelse genom operetter, särskilt genom
”L’étoi-le” (1877) och ”Gwendoline” (1886). Skrev även
klaverstycken och orkesterfantasien ”Espana”.
Chabur [l^abör], biflod fr. v. till Eufrat, i
Mesopotamien, forntidens Chaboras (Aborras),
Xenofons Araxes och hebréemas Kebar. 950 km
lång. Utgjorde länge gräns för romerska riket.
Chacabuco [tjakaox/kå], stad i Argentina,
180 km v. om Buenos Aires vid järnvägen till
Men-doza; c:a 15,000 inv.; centrum i jordbruksdistr.
Chaco [tja’kå], 1) El Gran Chaco, ”det
stora jaktområdet”, sammanfattande benämning
på de stora slätterna i Sydamerika, mellan 180
och 290 s. br., Paraguayfloden i ö. och Anderna
i v., ett område, som till mer än hälften tillhör
Argentina, resten Paraguay och Bolivia. Det
ut-göres av ett lågland, som i n. v. utan skarp gräns
övergår i de högre Llanos de Chiquitos, i s. v.
genom Rio Salado är skilt från pampas. Den
norra delen bildar en grässlätt med stora
för-sumpningar och grunda sjöar, ofta med salt
vatten. Här och där reser sig en låg skogsdunge,
och över stora sträckor förläna de glest stående,
smalstammiga karnaubapalmerna (Copernicia
ce-rifera) landskapet en ytterst enformig prägel.
Den s. delen upptages västerut mest av
saltstäpper och sandöknar; i ö. finnas grässlätter och
företrädesvis utmed floderna yppiga skogar.
Klimatet företer stora och hastigt inträdande
växlingar : maximum under sommaren 450, minimum
under vintern 90. — Ända till mot slutet av
1800-talet var Gran Chaco tummelplatsen för talrika
vilda indianstammar; endast utmed
Paraguayfloden och Rio Bermejo funnos några
missionsstatio-ner och enstaka nybyggen, vid vilka fort uppförts
till skydd mot indianerna. Under senare tid ha vita
invandrat i större mängd, huvudsakligen i den
Argentina tillhöriga södra delen, C. a u s t r a 1
och C. central, dels för att driva
boskapsskötsel och odla sockerrör, dels för att tillgodogöra
sig de nyttiga träslagen, framför allt ”quebracho
colorado”, som lämnar det värdefulla
quebracho-extraktet. I det Paraguay och Bolivia tillhöriga
C. b o r e a 1 (n. om Rio Pilcomayo) har vit
befolkning bosatt sig endast i utkanterna,
huvudsakligen utmed Paraguayfloden.
2) Territorio del Chaco, territorium
i n. ö. Argentina, mellan floden Bermejo i n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
