Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chalmers tekniska högskola - Châlons-sur-Marne - Chalon-sur-Saône - Chalotais, L. R. de La - Chalottenlök - Chaluz - Cham (folk) - Cham (Amédée de Noé) - Chama - Chamade - Chamaecyparis - Chamaedaphne - Chamaeleon - Chamaeleon minerale - Chamaenerion - Chamaerops - Chamar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Chålons-sur-Marne—Chamar
644
licentiatexamen, har rätt att för vinnande av
teknisk doktorsgrad utgiva och vid högsk.
offentligt försvara en disputationsavh. Förvärvad
teknisk doktorsgrad berättigar till titeln teknologie
doktor.
Den obligatoriska undervisningen är ordnad i
4 årskurser. Elevantalet utgör 1,216 (1950).
Antalet professurer har befunnit sig i snabb tillväxt
och uppgår f. n. till 29. Undervisningen
bestri-des därjämte av 1 laborator, ett stort antal
speciallärare samt bitr, lärare och docenter. C.
befinner sig i hastig utveckling. Sedan
Göteborgs stad upplåtit mark för C. på
Gibraltar-området, uppfördes här först en
institutionsbygg-nad för fysik och kemi, som togs i bruk 1926.
övergången till teknisk högsk. medförde en
expansion i ännu snabbare takt, varvid nya
insti-tutionsbyggnader för skeppsbyggnad (i939), för
väg- och vattenbyggnad (1942) samt för
textilforskning (1945) uppfördes. Vidare ha
tillkommit särskilda forskningsinstitutioner för
silikat-kemi och kärnkemi. En institution för
elektroteknik är under uppförande.
Till C. äro anslutna Chalmers provningsanstalt,
Statens skeppsprovningsanstalt, Svenska
textilforskningsinstitutet och Institutet för
silikatke-misk forskning. — Litt.: ”Chalmers tekniska inst.
1829—1929”, red. av G. Bodman (1929).
Chalons-sur-Marne [Jalå’-syr-ma’rn], stad i
n. ö. Frankrike, huvudstad i dep. Marne, vid
floden Marne och Marne-Rhen-kanalen; 31,000
inv. Katedral från 1200-talet, Notre-Dame-kyrkan
från 1100—1300-talet. Stora bryggerier,
läder-och skoindustri samt champagnetillverkning. C.
är det gamla Catalaunum. På Katalauniska
fälten, s. om staden, blev Attila 451 besegrad av
Aetius. Strax n. ö. om C. upprättade Napoleon
III ett stort övningsläger för franska armén.
Chalon-sur-Saöne [Jalä’-syr-så’n], stad i fr.
dep. Saöne-et-Loire, vid Canal du Centres
mynning i Saöne; 33,000 inv. Järnindustri, vin- och
spannmålshandel. Av kyrkor märkes S:t Vincent
-katedralen från 1200-talet, restaurerad på
1800-talet.
Chalotais [falåtä’], L. R. de Caradeuc de
La, se La Chalotais.
Chalo’ttenlök, se Löksläktet.
Chaluz [kalo’t>] (hebr., rustad, förberedd),
medl. av Hechaluz (pionjären), en av den
ryskjudiske officeren Josef Trumpeldor 1919 i
Leningrad grundad organisation, som snart fick
avd. i skilda europeiska länder och som har till
uppgift att utbilda unga judar för
jordbruksarbete i Palestina.
Cham [tjam], folk i Franska Indokina, c:a
130,000 individer, därav 30,000 i s. Annam,
90,000 i Kambodja och 10,000 i Kochinkina och
Siarn. C. äro de sparsamma resterna av ett en
gång stort och mäktigt folk, innehavarna av
Champariket. Grundat i slutet av 1 oo-talet
e. Kr., stod Champariket, av kineserna kallat
Lin-i och omfattande Bortre Indiens östkust,
urspr. i vasall förhållande till Kina, liksom även
n. Annam, men var reellt tämligen självständigt,
och perioden 200—900-talet e. Kr. utmärker sig
för en serie krig med Kina. Från mitten av
900-talet, när Tonkin-Annam under en nationell
dynasti befriat sig från kinesisk överhöghet,
t. o. m. 1400-talet blev Annam den ständiga
fienden. 1471 bröts Champas makt, och det blev
en till sitt område starkt minskad lydstat under
Annam till 1822, när dess siste konung flydde
till Kambodja.
Under rikets blomstringstid var chamfolket
utmärkta kolonisatörer. De byggde ståtliga
tempel, och en mängd inskrifter på sanskrit och
chamspråket vittna om en hög kultur av
främre-indisk karaktär och med indisk religion. — C.
tillhöra den malaj o-polynesiska rasen och skilja
sig i hög grad från de kringboende mongoloida
folken genom jämförelsevis betydande
kropps-längd, brun till ljust rödbrun hudfärg och
kastanjebrunt till svart, ofta vågigt hår.
Cham [kam], pseudonym för Amédée de
N o é, fransk tecknare (1819—79). Han fyllde
under en 30-årig oförtröttad verksamhet som
karikatyrtecknare album, kalendrar och tidningar,
i främsta rummet veckobladet Charivari, med
satirer över dagens moder, typer och händelser.
Monogr. av F. Ribeyre (1885).
Chäma [k-], se Chamidae.
Chamade [Jama’d], fr., förr signal för
dagtingan, vilken avgavs med trumpet el. trumma.
Chamaecy’paris [k-], ett cypressen närstående
barrträdssläkte, utmärkt genom små, klotrunda
kottar och tvåsidigt riktade smågrenar. Mest
bekanta bland de 6 kända arterna äro s i t k a c
y-pressen (C. nutkaènsis), ett ända till 30 m
högt träd, hemma på Nordamerikas västkust och
sedan 1851 odlat som parkträd i Europa, samt
den japanska solcypressen, kinoki el.
f us in oki (C. obtusd), som ej når fullt samma
storlek och vars vita ved nyttjas som
byggnadsmaterial. Egendomliga fixerade ungdoms former
med utspärrade barr av sistnämnda och ett par
andra arter odlas ofta som prydnadsväxter under
namn av Retinospora.
Chamaeda’phne [k-f-], se Finnmyrten.
Chamåe’leon [k-], se Kameleont.
Chamae’leon mineräle, se Manganföreningar.
Chamaenérion [k-], se Duntravsläktet.
Chamae’rops [k-], se Dvärgpalm.
Chamar [tja’mar], namn på garvar- och lä-
Chamaecy paris nutkaensis (t. v.) och C. obtusa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
