- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
653-654

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chambers, Sir Edmund Kerchever - Chambers, Ephraim - Chambers, Raymond - Chambers, Robert (skotsk skriftställare) - Chambers, Robert (amerikansk författare) - Chambers, Sir William - Chambertin - Chambéry - Chambesi - Chambondammen - Chambon-Feugerolles, Le - Chambonnières, Jacques Champion de - Chambord (slott) - Chambord, Henri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

653

Chambers—Chambord

654

2 bd, 1930, ”The english folkplay”, 1933). Bland
hans övriga arbeten märkas ”Sir Henry Lee”
(1936) och ”Samuel Taylor Coleridge” (1938).

Chambers [tJéVmbaz], Ephraim, engelsk
skriftställare (1680—1740). Han utgav 1728
”Cyclopædia, or an universal dictionary of arts
and Sciences” (2 folioband; flera uppl.), den
första engelska encyklopedien. En fransk övers,
gav närmaste anledningen till Diderots och
d’Alemberts ”Encyclopédie”.

Chambers [tJéVmbaz], Raymond Wilson
(1874—1942), engelsk språk- och
litteraturforskare, prof, i engelska vid University College,
London. C:s forskning har särskilt gällt
anglosaxisk men även senare litteratur och språk,
bl. a. Shakespeare. Av hans arbeten må nämnas
”Widsith” (1912), det betydelsefulla arbetet
”Beowulf, an introduction” (1921; ny uppl. 1932),
”On the continuity of English prose” (1932),
”Thomas More” (1935), ”The Jacobean
Shakespeare and Measure for measure” (1937), ”Poets
and their critics: Langland and Milton” (1942).
Han var verksam som textutg. med bl. a. ”The
Exeter book of old English poetry” (1933) och
”A book of London English” (1931).

Chambers [t JéFmbaz], Robert, skotsk
skriftställare och förläggare (1802—71). Han
skrev flera betydande arbeten i skotsk historia,
vidare ”Life and works of Robert Burns” (4
bd, 1851) och (anonymt) ”Vestiges of the
natural history of creation” (1844; sv.
bearbetning 1854), som före Darwin behandlade
utvecklingsläran och väckte stort uppseende. Både
R. C. och hans broder William C. (1800—
83), även han skriftställare, grundade tidigt små
boklådor, som senare sammanslogos och växte
till en stor förlagsfirma, som ännu äger bestånd.
Denna har bl. a. utgivit ”Chambers’s
encyclopæ-dia” (1860—68, sista uppl. 1922—27) och den
ännu existerande ”C:s Journal of Populär
Litera-ture, Science and Arts”, grundad 1832.

Chambers [tjei’mbaz], Robert William,
amerikansk författare (1865—1933), tog en
teknisk examen, vistades i Paris 1886—93, där han
utbildades till målare, återvände till U.S.A. och
skrev romanerna ”In the quarter” (1894) och
”The king in yellow” (1895) om sina
Parisminnen. C. gav sedan ut ett sextiotal romaner
(några äro övers, till sv.) och novellsamlingar
med ämnen, hämtade från kriget 1870—71, 1 :a
världskriget o. a. krig, från societeten och olika
historiska epoker m. m.

Chambers [tJéVmbaz], Sir William,
engelsk arkitekt (1726—96). Han sändes vid
ader-ton års ålder som tjänsteman i engelska
ostindiska kompaniet med ett skepp till Kina. På
denna resa synes han under intryck av den
ostasiatiska byggnadskonsten ha kommit på det
klara med sin konstnär sböjelse. Han studerade
sedan arkitektur i Paris och Italien och
återvände 1755 till England, där han vann snabb
framgång. Hovarkitekt hos Georg III 1760, blev
han under 1760-talet en av de mest anlitade
arkitekterna i landet. Bland hans byggnader är

det kolossala palatset Somerset House i London
(1776—86, utvidgat på 1800-talet). Han är den
palladianska klassicismens siste store representant
i England; i trädgårdsarkitekturen (Kew
Gardens i London) och rumsinredningen arbetade han
också efter förebilder från andra håll. Viktigast
blev hans propaganda för att införa kinesiska
motiv i konstslöjd och interiörarkitektur. Bland
hans talrika skrifter äro ”Designs of Chinese
buildings” (1757), ”Treatise on civil architecture”
C1759) och ”A dissertation on oriental gardening”
(1772).

Chambertin [Jäbärtä’], vindistrikt i fr. dep.
Cote-d’Or, i kommunen Gevrey-Chamertin,
mellan Dijon och Beaune. Se Bourgogneviner.

Chambéry [fäberi’], huvudstad i fr. dep.
Savoie, i en vacker och bördig dalgång mellan
Lac du Bourget och Isère; 30,000 inv. C. blev
omkr. 1232 huvudstad i Savojen. Slott från
1232, restaurerat på 1800-talet, förr residens för
grevarna av Savojen, gotisk katedral m. fl.
kyrkor. Ärkebiskopssäte. C. har flera lärda
sällskap. Textil- och läderindustri.

Chambési [tj-], källflod till Kongo.

Chambondammen [Jäbå’-], gravitationsdamm
av betong, 136 m hög, i floden Romanche,
Frankrike, nära Grenoble, byggd 1926—35. Dammen
reglerar ett vattenmagasin om c:a 50 mill. m3.

Chambon-Feugerolles, Le C. [la [-Jäbå’-fö$rå’l],-] {+Jäbå’-
fö$rå’l],+} stad i dep. Loire i Frankrike strax
s. v. om S:t-Étienne; 16,000 inv. Kolgruvor,
järn- och stålverk.

Chambonnières [Jäbånjä’r], Jacques
Champion de, fransk kompositör (omkr.
1602—70), skapare av den franska clavecinstilen.
C. var lärare till Couperin och utgav två böcker,
”Pièces de clavecine”. En samlad uppl. av hans
klaververk utgavs 1926 av Brunold och Tessier.

Chambord [Jäbå’r], slott i fr. dep.
Loir-et-Cher, 15 km ö. om Blois, uppfört omkr. 1530
av Frans I, utvidgat av Ludvig XIV. Var
residens för franska konungar samt Stanislaus
Leszczyhski, skänktes av Ludvig XV till
marskalken av Sachsen och av Napoleon till
general Berthier. F. n. innehas det av den
hertigliga linjen Bourbon-Parma. Bild se nästa sida.

Chambord [Jäbå’r], Henri Charles
Ferdinand Marie Dieudonné d’Artois, greve av C.,
fransk tronpretendent (1820—83), den siste
manlige ättlingen av huset
Bourbons äldre linj e.
Han var son till
sedermera konung Karl
X:s andre son,
hertigen av Berry, och
föddes 7 månader
efter mordet på fadern.
Gossens födelse
hälsades med jubel bland
legitimisterna, som
börjat förtvivla om
den kungliga
ättegrenens bestånd. De
begåvade honom 1821

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free