Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chamisso, Adalbert von - Chammurapi - Chamois - Chamonix, Chamonix-Mont-Blanc - Chamosit - Chamotte - Champ - Champa - Champagne (vin) - Champagne (landskap)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
657
Chammurapi—Champagne
658
lands skalder vann han erkänd
rang som lyriker (bl. a. med
diktcykeln ”Frauen Liebe und
Leben”). Särskild popularitet
förvärvade sig hans käcka
politiska dikter, med vilka han
bildade skola. Formellt stå
hans dikter mycket högt;
särskilt mästerlig är hans
behandling av terzinen, på vilket
versslag han författat
romanser (berömdast är ”Salas y
Gomez”) och reflexionsdikter.
Innerliga i känslan, ofta
svårmodiga, spegla C:s dikter
hans sinnes känslighet och
allvar. C:s ”Sämtliche
Wer-ke” finnas i många uppl.
Chammurapi [k-], konung
i Babylonien, se Hammurapi.
Chamois [Jamæa’], urspr.
benämning på sämskgarvat
skinn av stenget. Numera
användes c. jämsides med
sämskskinn för att beteckna
sämskgarvat läder i allm.
Chamonix [Jamåni’ el.
-ni’ks], C h a m o n i x-M o n t-B 1 a n c, by i fr.
dep. Haute-Savoie, vid foten av Mont Blanc,
i den natursköna C.-dalen, 1034 m ö. h., vid
floden Arve; 4,000 inv. C. är en världsbekant
turist- och luftkurort samt utgångspunkt för
bestigningar av Mont Blanc. Vintersport.
Järnväg till Genève och Martigny.
Chamosit [ka-], ett järnaluminiumsilikat,
tillhörande kloritgruppen. C. förekommer i täta,
vanl. oolitiska aggregat av grågrön—grönsvart
färg. C. bildar en primär och väsentlig
beståndsdel i de marina, oolitiska järnmalmerna,
t. ex. i Lothringen, England, Thüringen, Böhmen,
Polen, Ryssland etc. Även järnmalmen i Skånes
juraserie består i vissa flötser väsentligen av c.,
i andra av c. jämte siderit och hematit.
Chamonix; i bakgrunden Mont Blanc.
Vin fält i Champagne.
Chamotte [Jamå’t], bränd och krossad
eldfast lera, som användes vid tillverkning av
eldfast tegel, ugnar, smältdeglar o. dyl.
Champ [Jä], fr. (av lat. ca’mpus), fält.
Champa [tja’mpa], se Cham.
Champagne [Jampa’nj], musserande vitt vin
från trakten av Reims och Épernay i forna prov.
Champagne. Enligt traditionen skall en fransk
munk, Pérignon, omkr. 1700 i Hautvilliers
kloster ha utfunnit ett sätt att låta ungt vin
efter-jäsa på välkorkade buteljer, varvid den av
jäsningen bildade kolsyran kvarstannade löst i vinet
samt gjorde det musserande. Ur detta uppslag
utvecklade sig tekniken för
champagnetillverkning, som än i dag grundar sig på efterjäsning
av vin, butelj erat på starka, hermetiskt tillslutna
glasflaskor. Genom tillsats av socker, löst i
konjak el. vin, framställas under lagringens gång
olika typer med växlande styrka och sötma
(doux, söt; se c, torr; brut, mycket torr).
Alkoholhalten i produkten brukar växla mellan 8
och ii°/o. Av de olika märkena äro Ayala,
Veuve Cliquot-Ponsardin, Heidsieck, Mumm,
Pommery och Roederer de i Sverige mest kända
och använda.
Champagne [Jäpa’nj], landskap i n. ö.
Frankrike, kring Marne och mellérsta Seine,
huvuddelen av forna prov. C. Upptager en
sammanhängande sträcka slätter genom dep. Yonne,
Aube, Marne, Ardennes och Aisne. Den n. v.
huvuddelen, C. pouilleuse (”lusiga C.”), utgöres
av svagt vågformiga, vattenfattiga
kalkstens-platåer, där den vita berggrunden mångenstädes
går i dagen mellan sparsam växtlighet; byarna
ligga undangömda i sänkorna, och endast i de
djupare, vattenrika dalarna har befolkningen
samlats i stora, tätt liggande byar. Fåraveln är
på de ödsligare platåerna en huvudnäring. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
