Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chapu, Henry - Chapultepec - Char - Chara, Characeae - Charabang - Charachoto - Characinidae - Character indelebilis - Charad (gåta) - Charadj (tribut) - Charadriidae - Charadrius - Charales - Charabin, Harbin - Charcot, 1. Jean Martin - Charcot, 2. Jean Baptiste - Charcot-Leydens kristaller - Charcotön, Charcots land - Chardin, Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Chapultepec—Chardin
676
övrigt gravmonument, statyer, allegorier, byster.
Rikt representerad i Paris, i parker, på
kyrkogården Père Lachaise m. fl. platser. Flera av
hans verk finnas även i Glyptoteket i Köpenhamn.
Chapultepec [tjapoltepe’k], förstad till Mexico
City. Här hölls mars 1945 en panamerikansk
konferens, varvid avtal slöts, enl. vilket ett
angrepp på någon av signatärmakterna skall anses
riktat mot alla (Chapultepecakten).
Avtalet har undertecknats av U.S.A. samt 18
mellan-och sydamerikanska stater.
Char [Jär], fr., tvåhjulig vagn.
Chära, Charäceae
[k-], se Karacéer.
Charaba’ng [Ja-]
(fr. char-å-bancs),
öppen vagn med
sidbänkar.
Charachoto [k-k-],
ruinstad, se
Khara-khoto.
Characi’ni’dae [k-], se Karplaxar.
Chara’cter indelèbilis [k-], lat., ”outplånlig
prägel”. Den romerska (i viss mån även den
grekisk-katolska) kyrkan lär, att tre sakrament,
dopet, konfirmationen och ordinationen
(prästvigningen), meddela en c., d. v. s. en särprägel i
andligt hänseende, som aldrig kan fullständigt
utplånas. Särskilt vad prästvigningen angår, är
denna lära av stor och principiell betydelse i
romerska kyrkan. Prästen är genom detta
sakrament i besittning av en speciell andeutrustning
i och för förmedling av de himmelska gåvorna.
Luterska kyrkan förkastar c. i princip; i praxis
anses dock en prästman, som erhållit avsked
från ämbetet, t. o. m. en avsatt, intaga en
särställning.
Charäd [Ja-], fr. charade, ord- och
stavelsegåta, i vilken huvudordets stavelser var för sig
kunna vara självständiga ord. Där skall först
varje särskild stavelse gissas och slutligen ordet
i sin helhet genom de uppgifter, som lämnas
om delarna och huvudordet. Exempel ger
följande c. av F. M. Franzén:
Mitt första knäpps,
mitt andra täpps.
Mitt helas täppning
sker genom knäppning. (Knapphål).
Charädj [k*], arab., den tribut, som de kristna
vasallstaterna erlade till turkiske sultanen;
personlig avgift, som sultanens alla
icke-muhamme-danska undersåtar måste utgöra (den upphävdes
1856).
Charadrlidae [k-], se Brockfåglar.
Chara’drius [k-], se Piparsläktet.
Charäles [k-], se Karacéer.
Charbin [karbi’n], Harbin, stad i
Man-churiet, se Pinkiang (nuv. off. namn).
Charcot [Jarkå’]. 1) Jean Martin C.,
fransk läkare (1825—93), banbrytande forskare
på såväl de organiska nervsjukdomarnas som
psykoneurosernas, särskilt hysteriens område. Han
blev 1862 läkare vid en avdelning av sjukhuset
La Salpétrière i Paris för huvudsakligen kroniskt
sjuka kvinnor, och det var vid denna anstalt,
där han stannade till
sin död, som han
utförde sin livsgärning.
Från 1870-talets första
år ägnade han sig
särskilt åt studiet av
nervsystemets
sjukdomar och riktade där
läkekonsten med
utomordentligt viktiga
iakttagelser och
utredningar. Hans studier
och noggranna
observationer vidgade i hög
grad kunskapen om
såväl ryggmärgens som hjärnans normala
förrättningar. C. lyckades sålunda fastställa läget
av det hjärnbarkens område, som har
omedelbar betydelse för muskelrörelserna, och kunde
påvisa, att detta områdes olika delar
motsvarade olika muskelgrupper, samt gjorde mycket
viktiga rön om andra hj ärnbarksområdens
betydelse för sinnesförnimmelserna och
språkfunktionerna. Den största uppmärksamhet ägnade C.
de hysteriska och hypnotiska fenomenen, och hans
undersökningar och sensationella experiment på
detta område tilldrogo sig det största intresse.
C. hävdade och fastslog, att de hysteriska
symtomen äro av sjuklig art, och gjorde även
gällande, att hypnosen och de grövre
suggestions-fenomenen förutsatte sjukliga förändringar av
liknande slag.
C. samlade kring sig en stor skara hängivna
lärjungar (den s. k. ”charcotska skolan”), vilka
på det betydelsefullaste sätt fullföljde och genom
egna undersökningar vidare utbyggde lärarens
verk. — C:s ”Oeuvres complètes” utgå vos i 9
bd 1876—90.
2) Jean Baptiste C., den föreg:s son,
läkare, polarforskare (1867—1936). Han ledde
1903—05 den första franska sydpolsexpeditionen
med fartyget ”Le Franqais” till Grahams land
samt 1908—10 med ”Pourquoi pas?” en ny,
varunder han längre i v. fann Charcotön.
Även på de nordliga haven företog C.
forskningsresor, såsom till Jan Mayen 1912 och
Rockall 1921. Han omkom 1936 utanför Island.
C. har skrivit ”Le Franqais au pöle sud” (1906),
”Le Pourquoi pas? dans 1’Antarctique” (1910),
”Autour du pöle sud” (2 bd, 1912) och
”Chris-tophe Colomb” (1928).
Charcot-Leydens kristaller [Jarkå’-lai’dans-],
astmakristaller, spetsiga oktaedriska kristaller i
upphostningen från astmasjuka, i blodet vid
leukemi och i sperma.
Charcotön [Jarkå’ön], tidigare Charcots
land, istäckt ö i Västantarktis, n. v. om
Alexander I:s land.
Chardin [Jardå’], Jean, fransk
forskningsresande (1643—1713). Han for 1665 till Persien
och Indien, återvände 1670 till Paris men for
följ, år ånyo till Persien, dit han ankom 1673
efter en äventyrlig färd genom Kaukasien. Efter
ett nytt besök i Indien återvände han 1677 till
Frankrike men måste på grund av hugenottför-
Charabang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
