Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chénier, 2. Joseph de - Chenille - Chen-kiang el. Chin-kiang - Chenonceaux - Chenopodiaceae - Chenopodium - Cheops el. Chufu - Cheperer - Cheperi - Chepping Wycombe - Chepstow - Chequers, The - Cher - Cherbourg - Cherbuliez, Victor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Chenille—Cherbuliez
714
författare (1764—1811). Då C:s drama
”Azé-mire” 1786 gjorde fiasko vid hovet, vände sig
författaren till revolutionära kretsar, och hans
tragedi ”Charles IX” med dess revolutionära
idéer och angrepp på kungadömet gjorde 1789
stor lycka. Senare skrev C. flera
revolutionsdra-mer med historiska namn, ”Henri VIII”, ”Caius
Gracchus” m. fl., vilka snart syntes
välfärds-kommittén för blodlösa. Som medlem av
konventet sökte C. gynna undervisning och konst.
1802 blev han medlem av Franska akademien
och skrev 1808 ”Tableau historique de 1’état et
des progrès de la littérature franqaise depuis
1789”. Hans ”Oeuvres complètes” utg. 1823—
27 (8 bd). Jfr Lieby, ”Étude sur le théåtre de
M. J. C.” (1902).
Chenille [Jnij], fr., se Snilj.
Chen-kiang [tj-] el. C h i n-k i a n g,
handels- och industristad i Kina, huvudstad i prov.
Kiangsu, vid Kej sarkanalen och Yang-tsi-kiang
samt vid järnvägen Nanking—Shanghai. 217,000
inv.
Chenonceaux [Janåså’], slott i franska
de-part. Indre-et-Loire, 30 km ö. om Tours. Slottet
ligger på en holme i Cher, delvis byggt på valv
över floden. Det är ett av den franska
renässansens ståtligaste byggnadsverk. Det
påbörjades 1515 och har tillhört bl. a. Frans I, Diana
av Poitiers och Katarina av Medici. Restaurerat
1870—88.
Chenopodiäceae [k-], se Mollväxter.
Chenopo’dium [k-], se Mollsläktet.
Cheops [kè’-] el. Chufu, egyptisk konung,
den andre av härskarna tillhörande 4:e dynastien
(omkr. 2800 f. Kr.). Liksom sin föregångare
Snofru kämpade han framgångsrikt på
Sinai-halvön, och på en av klipptavlorna där möta vi
honom som segerherre. — C. bygdde den s. k.
Cheopspyramiden i Gize, trol. det största
byggnadsverk, som funnits i världen. Jfr
Egyptisk konst och Pyramid.
Cheperer, fornegyptiskt namn på en
skalbaggs-art, skarabén (Ateuchus sacer). Denna ansågs
helig och betraktades som en sinnebild av
solguden. Som hieroglyftecken återgav skarabén
verbet cheper, ”vara, bliva, uppstå”, och till
följd härav kom den även att uppfattas som en
symbol för uppståndelsen. Jfr Cheperi.
Cheperi, egyptisk solgud, som särsk.
symboliserar morgonsolen. Jfr Cheperer.
Chepping Wycombe [tje’pii3 coi’kom], även
H i g h Wycombe, stad i mell. England,
grevsk. Buckingham; 34,000 inv. Pappers- och
möbeltillverkning.
Chepstow [tje’pståu], hamnstad i v. England,
grevsk. Monmouth, vid Wye, nära dess utlopp
i Severn; 4,000 inv. Vid C. stiger vattnet vid
flodtid 15—16 m.
Chequers, The [Öa tje’kaz], eng., slott i
Buckinghamshire, England, 62 km n. v. om
London. Byggdes 1565 av Sir William Hawtrey,
restaurerades 1909 och följande år pietetsfullt
av Sir Arthur (sedermera Lord) Lee och skänktes
av honom 1917 till staten för att tjäna till
lant-residens åt Englands premiärministrar.
Chenonceaux.
Cher [Jär]. 1) Flod i mell. Frankrike,
upprinner i Centralmassivet (Franc Alleudplatån),
flyter åt n. och v. genom Berry och utfaller
i Loire nedom Tours; längd 320 km. C. och
bifloden Yèvre följas av Canal du Berry. — 2)
Departement i mell. Frankrike omkring floden C.,
med östgräns längs Loire och Allier; 7,304 km2,
286,000 inv.; huvudstad Bourges. N. ö. delen är
kuperad, f. ö. vågig slättmark. Huvudnäring:
jordbruk. Huvudstad är Bourges.
Cherbourg [Järbö’r], stad och örlogshamn i
norra Frankrike vid Engelska kanalen, dep.
Manche, på n. kusten av halvön Cotentin;
40,000 inv. Delas genom floden Divette i en
östlig, modern stadsdel och en västlig, äldre med
trånga gator. I n. v. bildar örlogshamnen med
verkstäder och kaserner en tredje stadsdel.
Divettes mynning har förvandlats till handelshamn
(6—13 m djup). Redden skyddas av en
storslagen, befäst vågbrytare (3,700 m lång).
Anlöp-ningshamn och kolstation för flera
transatlantiska linjer. Viktig emigrationshamn. Viktigaste
industriföretaget är marinens anläggningar;
dessutom civilt varv, sågverk, garveri och
kopparverk. Import av spannmål, trä och kol; export
av lantbruksprodukter. S. om staden löper en
kedja av starka fort. De första befästningarna
anlades av Vauban men förstördes 1758 av
engelsmännen. Den nuv. örlogshamnen påbörjades
under Napoleon I och blev fullt färdig först
1858. Under det 1 :a skedet av de allierades
invasion i Frankrike juni 1944 (2:a världskriget)
avsnördes Cotentinhalvön av amerikanarna,
varefter C. anfölls 22/e. Sjöstridskrafter understödde
anfallet. Tyskarna kapitulerade 26/e efter några
dagars hårdnackat motstånd. Hamnen led
mycket omfattande skador i striderna.
Reparationsarbeten igångsattes omedelbart, men först under
okt. kunde hamnens kapacitet börja överskrida
fredstidens.
Cherbuliez [Järbylje’], Victor, fransk ro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
