Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cherbuliez, Victor - Cherbury, Herbert of - Cherchel - Cherchen, Charchan, Tjertjen, Chü-mo - Cherchez la femme - Cheren - Chéret, Jules - Cheribon, Tsjerebon - Cherimoyaträd - Cherkasskij, Sjura - Chermes - Cherokeser - Chéron, Henry - Cherrapunji - Cherry brandy - Cherso - Cherson - Chersones - Chersonesus - Cherubini, Luigi Salvatore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715
manförfattare, kritiker (1829—99), bördig från
Genève. C. naturaliserades 1880 som fransman.
Bland hans romaner äro de förnämsta ”Le comte
Kostia” (1863; sv. övers. 1872), ”L’aventure de
Ladislas Bolski” (1869; sv. övers, s. å.) och ”La
vocation du comte Ghislain” (1888). Stort
inflytande fick C. framför allt som spirituell och
mångkunnig essäist. Som romanförfattare tillhör
han de romantiska epigonerna. C. gjorde sig
gärna till förespråkare för ”europeiska” idéer
och skrev bl. a. uppmärksammade böcker om
tyska förhållanden.
Cherbury [tfäTari], Herbert of, se
Herbert.
Cherchel [JärJä’l], stad i Algeriet, vid
medelhavskusten, 75 km v. om Alger; 8,000 inv. C.
var residens för konung Juba av Mauretanien
och kallades av honom till Caesars ära Caesarea.
Ruiner av tempel, teatrar, termer m. m. C. har
arkeologiskt museum. Militärskola.
Cherchen [tjärtfan], Charchan,
Tjert-j e n, C h ü-m o, oasstad i östturkestan, Kina,
vid Cherchen Dar ja; c:a 4,000 inv. Staden, som
omtalas av Marco Polo, är beskriven av M. Aurel
Stein, ”Ruins of desert Cathay” (2 bd, 1912).
Cherchez la femme [JärJe’ la fa’m] (fr.,
”sök kvinnan”), uttryck, anspelande på
kärleks-motiv som drivfjäder bakom en handling; det
tillskrives Talleyrand el. president Dupaty.
Cheren [k-], stad i Eritrea, Östafrika, 80 km
fr. Röda havet och 1,425 m ö. h.; c:a 5,000 inv.
C. ligger vid järnvägslinjen Massaua—Biscia.
Chéret [ferä’], J u 1 e s, fransk målare
(1836—1932). Han uppsatte i Paris ett
litogra-fiskt tryckeri. Han fick sin specialitet som den
konstnärliga affischens om icke upptäckare så
förnyare. Han tecknade egenhändigt på
litogra-fisk sten en stor mängd affischer för teatrar,
danslokaler, varuhus, utställningar av olika slag.
Hans affischer bröto väg för en ny konstart:
det moderna måleriet, lämpat för gatudekoration.
Vid sidan av sitt affischmåleri har han tecknat
kartonger till gobelänger och har utfört
pastell-och akvarellmålningar.
Cheribon [tje’-], Tsjerebon, stad på n.
kusten av Java, 200 km ö. om Jakarta (Batavia);
54,000 inv. Staden är gammal och oregelbundet
byggd; C. är ett muhammedanskt kultcentrum.
Cherimoyaträd [kerimå’ja-], dets. som
chi-rimojaträd, se Anona.
Cherkasskij [kerka’skaj], Sjura, rysk
pianist (f. 1911). Han uppträdde i New York redan
vid 11 års ålder och har företagit upprepade
turnéer över hela världen, överallt med stor
framgång. Han besitter en storartad teknik och
ett utpräglat rytmsinne, som gör honom till en
framstående tolk av moderna pianokonserter.
C. besökte Sverige flera gånger 1936—39 och
1946.
Che’rmes [k-], se Barrlöss.
Cherokéser [tje-], nordamerikansk
indianstam av irokesernas familj. C. bebodde urspr.
s. Appalacherna med gränstrakter. Efter
växlande öden ha de nu funnit en lugn tillvaro i
Oklahoma. C. äro bland de mest kultiverade av
Cherbury—Cherubini
716
alla indianstammar; de ha t. o. m. eget
skriftspråk. När c. stodo på höjden av utveckling,
funno de guld i sitt land. Då uppstod en stark
agitation för att få bort dem från deras gamla
områden, och efter flera års kamp, under
ledning av sin store hövding John Ross, fingo c.
underkasta sig (1835), sälja sin jord samt lämna
sitt land. Under den långa vandringen till ny
hemvist, vintern 1838—39, förgicks en fjärdedel
av stammen. Antalet c. var 1924 c:a 40,000.
Chéron [Jerå’], Henry, fransk politiker
(1867—1936), blev deputerad 1906 och övergick
till senaten 1913. Han tillhörde tidigare Union
républicaine, vars ordf, han var 1925—32, men
övergick sedan till demokratiska vänstern. C.,
som var arbetsminister redan i Barthous kabinett
1913, var efter 1 :a världskriget handels- och
finansminister i olika kabinett (Poincaré, Briand,
Tardieu m. fl.) och var justitieminister febr.—
okt. 1934 i Doumergues samlingsministär.
Cherrapunji [tjerapö’nji], by i ö. Främre
Indien, prov. Assam, innanför Bengaliska viken,
på s. sluttningen av Khasi Hills; 1,357 m ö. h.
C. är bekant för att ha den största nederbörden
på jorden. Ärliga medelnederbörden uppgår till
11,820 mm men varierar mycket.
Cherry brandy [tj*e’ri brä’ndi],
körsbärs-brännvin el. -likör.
Cherso [kä’rså], en av de dalmatiska öarna,
se Öres.
Cherson [^erså’n], hamnstad och huvudort i
Odessadistriktet i Ukraina, på h. stranden av
Dnjepr, 25 km från dess utlopp i
Dnjepr-Bug-viken; 97,000 inv. C. är medelpunkt i ett
vidsträckt åkerbruksdistrikt, dess hamn intog 1930
—40 8:e platsen bland svartahavshamnarna. C.
har skeppsvarv, tillverkning av
lantbruksmaskiner, livsmedels- (bl. a. fiskkonserv-) och
textilindustri. C. grundades 1778 av Pofjomkin som
varv för byggande av krigsfartyg mot turkarna
och uppkallades efter det gamla Chersones. C.
led betydande skador under 2:a världskriget.
Chersones [ke’r-], i de gammalryska
annalerna också K o r s u n, ruinstad v. om
Seva-stopol på Krim. C. (grek. Chersonesos)
grundades på 500-talet f. Kr. av kolonister från
He-raklea Pontica och intog en betydande plats bland
de grekiska kolonierna på Krim. Omkr. no
f. Kr. erövrades C. av Mithridates och
införlivades med Bosporanska riket, senare med
Romerska riket. Utgrävningarna (sedan 1772) av
nekropolen, C.-klostret och de stora basilikorna
ha bragt i dagen många värdefulla historiska
fynd från grekisk-romersk och bysantinsk tid.
Chersonèsus [kär-], lat. (av grek,
cherso’-nesos, halvö), under antiken namn på flera
halvöar, uddar och städer. — C. au’rea, ”den
gyllene” = Malackahalvön. — C. ci’mbrica =
Jylland, som till omkr. 120 f. Kr. beboddes av
cimbrer. — C. täu’rica = Krim. — C. thräcica =
Gallipolihalvön.
Cherubi’ni [ke-], Maria Luigi Carlo S a
1-vatore, italiensk tonsättare (1760—1842).
Efter utbildning i Venedig hos Sarti framträdde
C. som operakompositör 1780 i Livorno, 1784—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
