Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cherubini, Luigi Salvatore - Chéruel, Pierre Adolphe - Cherusker - Chesapeakeviken - Cheselden, William - Cheshire el. Chester - Chesnecopherus, 1. Nils - Chesnecopherus, 2. Johan - Chesnelong, Charles - Chesney, Francis Rawdon - Chessin, Serge de (Sergej de Sjersjevskij)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Chéruel—Chessin
718
88 i London, sedan i Paris, där hans operor
vunno allt större erkännande: ”Démophoon”
(1788), ”Lodoiska” (1791), ”Elisa” (1794),
”Mé-dée” (i797) och slutligen hans främsta verk,
”Les deux journées” (1800; ”Vattendragaren”).
De sedan följande voro betydligt svagare. Under
Napoleons glanstid kunde C. ej göra sig
gällande, emedan han
ådragit sig kej sarens
ovilja. Efter
Napoleons fall blev han
däremot överintendent för
musiken och intog en
ledande ställning. Han
ägnade sig sedan
företrädesvis åt
kyrkomusik och skrev sina
berömda rekviem i c
moll (1817) och D dur
(1836) samt
krönings-mässan. På äldre
dagar sysslade han även
med kammarmusik
och utgav på 1830-talet 5 stråkkvartetter
och en kvintett. Tills, m. Halévy utgav han
1835 en ”Méthode de contrepoint et de fugue”.
C., som var en betydande pedagog, mottog 1822
den ansvarsfulla posten som ledare för
konser-vatoriet, där han kvarstod som direktör till sin
död. — Som kompositör förenar C. den
italienska stilens alla förtjänster, klarhet och
melo-diositet, med tysk gedigenhet och
harmonirikedom. — Litt.: Biogr. av R. Hohenemser
(1913) och L. Schemann (1925).
Chéruel [Jeryä’l], Pierre Adolph e,
fransk historiker (1809—91); slutligen rektor för
akademien i Poitiers. C. har författat det viktiga
arbetet ”Histoire de 1’administration monarchique
en France depuis 1’avènement de
Philippe-Augus-te jusqu’å la mort de Louis XIV” (1855). Han
specialiserade sig därefter på tiden närmast efter
Richelieu och skrev på detta område flera verk,
utmärkta för grundlighet och fängslande
framställning, bl. a. ”Histoire de France pendant la
minorité de Louis XIV” (4 bd, 1879—80) och
”Histoire de France sous le ministcre de Mazarin”
(3 bd, 1882—83). C. utgav bl. a. ”Lettres du
Cardinal Mazarin” (6 bd, 1872—95).
Cheru’sker [tj-], en forngermansk folkstam
omkring Harz, omnämnd redan av Caesar.
Stammen är mest namnkunnig genom sitt deltagande i
cheruskern Arminius’ strider mot romarna; den
motstod senare Germanicus’ anfall men splittrades
efter Arminius’ död.
Chesapeakeviken [tje’sapik-], vik på
Nordamerikas ö. kust i Virginia och Maryland;
avskiljer Delawarehalvön från kontinenten. C. är
en submarin floddal, örik och med en mängd
tillflöden: Susquehanna, Patapsco med hamnstaden
Baltimore, Potomac, James River m. fl. C:s
stränder äro låga och i ö. sumpiga. De största
ångare kunna gå uppför viken; den har
betydande ostronfiske.
Cheselden [tje’zaldan], William, engelsk
läkare (1688—1752). Han var en av sin tids
mest berömda engelska anatomer och kirurger.
Mycket framstående var han såsom operatör för
biåsstenar, och han var den förste, som gjorde
en artificiell pupill i ögat.
Cheshire [tje’jo] el. Chester, grevskap i
n. v. England, med gräns mot Wales; 2,628 km2,
1,088,000 inv. I grevskapets låglänta v. del
drivas boskapsskötsel och mejerihantering
(ches-terost). Stor produktion av trädgårdsalster.
Kolgruvor och skeppsvarv. Textilindustri och kemisk
industri; den senare grundad på C:s saltlager
(salt från triasperioden). Huvudstad: Chester.
Chesneco’pherus [k-f-J. 1) N i 1 s C.,
ämbetsman (1574—1622). Han blev 1593 fil. mag. i
Mar-burg och kort därefter professor i matematik
där. 1602 återvände han till Sverige vann snart
hertig Karls ynnest, fick adliga privilegier och
blev hertigens hovkansler. C. användes flera
gånger av Karl IX vid underhandlingar med
främmande makter. Efter dennes död övergick
han som hovkansler i hertig Karl Filips och
änkedrottning Kristinas tjänst och försvarade
1617 hertigarnas anspråk i en skrift, som ådrog
honom Gustav II Adolfs misshag och en tids
fängelse. C. vann genom sina stora kunskaper
och sin förslagenhet stort inflytande men saknade
en fast karaktär.
2) J ohan C., den föreg:s bror, läkare (1581
—1635). Han var Sveriges förste botaniske
författare och förste medicine prof. Efter
långvariga studier vid utländska univ. (Rostock,
Mar-burg, Padova och Basel, där han blev med. dr)
anställdes C. efter hemkomsten som läkare vid
hovet och utnämndes 1613 till prof, i medicin
och fysik vid Uppsala universitet. De inemot 50
disputationer C. utgav behandla i traditionell
aristotelisk anda olika grenar av fysiken.
Chesnelong [Jänlå’], Pierre Charles,
fransk politiker (1820—99). Urspr. köpman blev
C. 1855 mär i hemstaden Orthez och var 1865
—70 led. av deputeradekammaren. Från 1872 var
han en av de ledande legitimisterna. 1873
förhandlade han i Salzburg utan egentligt resultat i
frågan om national flaggan med greven av
Cliam-bord, och den senares slutbesked gavs i form
av ett brev till C. C. var en ivrig och
outtröttligt verksam katolik, ställde sig i spetsen för
den klerikala agitationen, presiderade i katolska
arbetarföreningar o. s. v. Han valdes 1875 till
livstidssenator. C. har skrivit ”La campagne
monarchique d’octobre 1873” (1895).
Chesney [tje’sni], Francis Rawdon,
brittisk militär och upptäcktsresande (1789—
1872). 1830 bevisade C. möjligheten av en kanal
genom Sueznäset och föreslog följ, år en ny
väg till Indien längs Eufrat. 1835—37 ledde
han en brittisk expedition för att utforska Eufrats
segelbarhet och framlade 1856 en plan att draga
en järnväg från Antiokiabukten till Eufrat. Av
hänsyn till Napoleon III lät Palmerston planen
falla. C., som 1868 blev general, skrev om sina
resor och planer flera arbeten, bl. a. ”Narrative
of the Euphrates expedition 1835—37” (1868).
Chessin [Jäsa’], Ser ge de, författarnamn
för Sergej de Sjersjevskij, fransk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
