Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chicago
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Chicago
730
baslinjer delas staden i 4 delar: Northeast
(N. E.), Northwest (N. W.), Southeast (S. E.)
och Southwest (S. W.). — Framför själva
centrum av staden utbreder sig en c:a 1,5 km lång
och något över 500 m bred, nästan golvplan
slätt, Grant Park, som utgör en utfyllnad av
Michigansjön, som förr gick upp till Michigan
Avenue. Den prydes av en jättefontän,
Bucking-ham Fontain. Vid s. sidan av Grant Park ligger
det väldiga Field Museum (Chicago Natural
History Museum), s. om detsamma det till minnet
av i 1 :a världskriget stupade chicagobor uppförda
Stadium el. Soldier Field med plats för 125,000
personer samt på v. sidan av parken Art Institute.
Grant Park begränsas i v. av Michigan Avenues
imponerande rad av skyskrapor. Bakom dem
finnes en välbyggd stadsdel med ytterligare
skyskrapor och affärskomplex, men detta C :s
affärscentrum, kallat The Loop efter den ögla, som
högbanorna här bilda, är förvånansvärt litet i
förh. till stadens storlek. Svårigheterna med
ordnandet av den inre trafiken ha hindrat affärslivet
att koncentreras i stadens centrum i samma mån
som i New York och andra amerikanska
millionstäder. Den inre persontrafiken förmedlas i C.
av bl. a. spårvägar, bussar samt hög- (el.
pelar-) banor (elevated railways). Underjordiska
järnvägar el. tunnelbanor (subways) ha länge
funnits endast för lasttrafik; först 1943 ha
sådana börjat öppnas även för persontrafik.
Ett nytt skyskrapscentrum (huvudsaki. hotell)
har uppstått n. om Jackson Park. På var sin sida
om Michigan Avenue och på n. stranden av
Chicago River ligga två av C:s vackraste
skyskrapor, Wrigley Building och Tribune Tower,
vilken senare blev färdig 1925, har 36 våningar,
når 139 m höjd och äges av tidn. Chicago
Tribune. Intill Tribune Tower ligger en annan
vacker skyskrapa, Medinah Athletic Club
Building, färdig 1929. C:s högsta byggnader äro
Mor-rison Hotel, 194 m, och Board of Trade, nära
200 m hög. Vid hörnet av North Clark Street och
West Washington Street, ligger en märklig
byggnad, Chicago Tempel, som i sig förenar kyrka och
affärsbyggnad: först en skyskrapa på 21
våningar, ovanpå den ett kyrktorn, som når 169 m
höjd. Chicago Tempel äges av metodistkyrkan.
Bl. a. byggnader märkas stadshuset (City), en
väldig dubbelbyggnad i fransk renässansstil,
Federal Building, Art Institute i italiensk renässans
och Commercial Bank. Ett av de mest berömda
affärshusen är Marshall Field and Co. En
väldig affärsbyggnad, Merchandise Mart, uppfördes
omkr. 1930 på n. stranden av Chicago River. —
Från The Loop utbreda sig bostadskvarteren
med de stora trafikpulsådrorna som affärsgator;
först de lådliknande hyreskasernerna (apartment
houses), sedan den oändliga raden av en- och
tvåfamilj shus (bungalows). S. delen har
huvudparten av industrien, n. delen, särsk. längs
Michigansjön, de förmögnare bostadskvarteren. C. har
en mängd parker, över 200, täckande en
sammanlagd areal av c:a 3,000 har. Parkerna längs
Michigansjön, Jackson Park, parkområdet s. om
Grant Park, Lincoln Park m. fl., äro stadens
stora badplatser. I Lincoln Park finns en stor
zoologisk trädgård och statyer av bl. a. Linné
och Swedenborg.
Länge ansågs C. av flera orsaker vara en
ohälsosam stad, främst på gr. av svårigheten
att förse staden med vatten. Detta tages ur
Michigansjön, men där mynnade sedan 1856
också kloaksystemet. Vattenintagen måste förläggas
allt längre och längre ut i sjön, allteftersom
staden växte. Till slut beslöt man att vända på
Chicago Rivers och South Branchs lopp och
låta avloppssystemet mynna där. Så skapades
1892—1900 Chicago Drainage Canal (C:s
dräne-ringskanal). Den är 45 km lång och förde c:a
240 m3 vatten pr sek. från Michigansjön genom
Des Plaines och Illinois River till Mississippi.
Den var icke blott en dräneringskanal utan
också en betydande skeppskanal och kraftkälla med
kraftverk n. om Joliet i Illinois, där Des Plaines
gör ett c :a 10 m högt fall. Dräneringskanalen
väckte emellertid opposition både i U.S.A. och
Canada, då den sänkte Michigansj öns vattennivå
och därmed inverkade på vattenståndet i Övre
sjön och Huronsjön samt på de i Niagarafallen
uttagbara vattenkraftstillgångarna. Från 1938
får uttagas endast 1,500 kubikfot (42,5 m3) per
sek. ur Michigansjön.
Ingen stad utom New York torde ha en så
blandad befolkning som C., där det talas över
40 olika språk. Av C:s hela inv.-antal 1930 voro
842,057 (25%) födda utomlands, 1,006,920 (30%)
barn av utlandsfödda, 325,453 (10%) barn av
”blandade föräldrar” (utlands född “moder och
amerikansk fader el. tvärtom), 943,301 (28%)
U.S.A.-födda vita, 232,903 (7%) negrer och
12,352 kineser, japaner, indianer m. fl. Statistiskt
sett äro polacker, tyskar och ryssar de
dominerande utländska folkelementen, men eftersom
under rubriken ”polacker” etc. döljer sig
huvudmassan av C:s judiska befolkning (363,000 1937,
alltså över io°/o av hela befolkningen), är
statistiken i viss mån missvisande. De mest
framträdande folkelementen äro enl. amerikansk
uppfattning (frånsett judarna) tyskar, irländare,
polacker, svenskar, tjecker och italienare.
Syd-och östeuropéerna samt judarna bo huvudsaki. i
de mera centralt belägna delarna av staden,
polackerna på västsidan. De mest utpräglade
negerkvarteren (The black Bell) ligga på sydsidan
i närheten av de stora slakterierna, där
arbetskraften i mycket stor utsträckning utgöres av
negrer. En massinvasion av negrer till C. skedde
under 1 :a världskriget, då det rådde stor
efterfrågan på arbetskraft. Vid krigets slut blev
negerfrågan synnerligen aktuell. De vita arbetarna
funno vid återkomsten från krigstjänstgöringen
sina arbetsplatser och bostäderna upptagna av
negrer. Spänningen stegrades och ledde till slut
till blodiga sammanstötningar mellan de vita och
negrerna.
Alla viktigare järnvägar i n. ö. U.S.A. ha sina
ändstationer i C., och alla större j ärnvägssystem
i v. U.S.A. utgå mer el. mindre direkt från C.,
som även är ett viktigt trafikcentrum för
Cana-das järnvägsnät. 39 järnvägslinjer, drivna av c:a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
