Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chicago - Chicago, East - Chicago Daily News - Chicago Heights - Chicago Tribune - Chicha - Chichagof - Chichen Itza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731 Chicago—Chichen Itza 732
20 järnvägsbolag, sammanstråla i C. De största
järnvägsstationerna äro Union Station,
Northwestern Station, Grand Central Station, La Salle
Station och Dearborn Station, alla belägna i
stadens centrum. C. är ett av Nordamerikas
viktigaste centra för lufttrafiken (14 flyglinjer). C.
har över 200 godsstationer och är en av världens
största inlandshamnar med två hamnar, en vid
Chicago River och en vid Calumet River i
s. ö. delen av staden. Den senare
hamnen är den djupare, och på den komma c:a
60 % av C:s hela in- och utgående tonnage
(15—20 mill. ton årl.). Till Calumet-hamnen
införes all järnmalm (7—8 mill. ton årl.), och
därifrån utskeppas det mesta av spannmålen. Runt
Calumet River ligger U.S.A:s näst största
jäm-och stålindustridistr., omfattande s. ö. C.,
Whi-ting, East Chicago, Hammond, Gary m. fl. städer
i Indiana. Här mötas stenkol från Illinois’
kolgruvor och järnmalm från de stora
järnmalmsfälten kring Övre sjön. C. är näst New York
Nordamerikas största industristad med (under
normala förhållanden) c:a 10,000
industrianlägg-läggningar och 400,000—500,000 arbetare. C:s
mest kända industrigren äro de stora slakterierna
kring Union Stock Yards s. s. v. om stadens
centrum. Dit införas årl. c:a 4 mill. nötkreatur,
8 mill. svin och 4 mill. får. I s. delen av C., vid
Lake Calumet, ligga Pullmanverken, världens
största j ärnvägsvagnsfabriker. International
Har-vester Co. (efterträdare till McCormick
Harves-ter Co.) intager en ledande ställning i världen i
fråga om tillverkning av jordbruksmaskiner.
Detsamma gäller Western Electric Co. som
producent av telefonapparater. C. är näst New York
Nordamerikas största tillverkningsort för
kon-fektionsvaror. Andra betydande industrigrenar äro
tillverkning av motorfordon, tryckerier, möbel-,
läder- och skoindustri. C. har världens största
spannmål smarknad.
University of C., ett av U.S.A :s mera kända
univ., grundades 1892 på donationer av John D.
Rockefeller; det hade 1949/50 882 lärare och
11,300 ord. studerande. Under univ. sorterar
Argonnelaboratoriet för atomenergi. Bland andra
högre undervisningsanstalter märkas
Northwestern Univ. (grundat 1851 av metodistkyrkan i
Amerika; huvuddelen av univ. förlagd till
Evan-ston, n. om C.), en del av det katolska Loyola
Univ., De Paul Univ. och Illinois Inst. of
Technology, en av U.S.A :s främsta tekniska
läroanstalter. Public Library (grundat 1872) är ett av
de mera kända i sitt slag i U.S.A. Newberry
Library (1887) och John Crerar Library (1894)
bygga på privata donationer. Art Inst. innehåller
värdefulla konstsaml. och Field Museum stora
naturhistoriska och etnografiska saml. Museum of
Science and Industry i Jackson Park är ett
betydande tekniskt museum. C:s ledande tidningar äro
Chicago Tribune och Chicago Daily News. —
1893 var i Jackson Park anordnad en
världsutställning, och en ny stor sådan var förlagd till
parkområdet s. om Grant Park 1933—34.
Svenskarna i Chicago. C. blev den naturliga
slutpunkten för emigranter, som över Stora
sjö
arna sökt sig fram till de centrala slätterna med
deras tillgång på ouppodlat land, och tillika
utgångspunkt för koloniseringen av mellanvästern.
Därför blev också C. en centralpunkt för den
svenska invandringen, och många svenskar
stannade där. Antalet svenskfödda, som 1870 var
6,154, var 1880 12,930, 1890 43,032, 1900 48,836,
1910 63,035, 1920 58,563 och 1930 65,375. Tills,
m. avkomlingar i senare led, som tala svenska
och som tillhöra svenska sammanslutningar,
uppgår antalet svenskar i C. till c:a 150,000. I äldre
tid bodde svenskarna mer samlade än nu. De
mera besuttna draga sig alltmer ut åt periferien.
Då svenskarna särskilt som byggmästare,
hantverkare och industrimän varit framgångsrika men
ej i lika hög grad som affärsmän, gör sig deras
närvaro ej särskilt märkbar i de centrala
af-färskvarteren.
Av de kyrkliga samfund svenskarna tillhöra
är Augustanasynoden den i C. största, räknande
över 30 församlingar. Missionsförbundet har 25
förs, och en högre undervisningsanstalt, North
Park College, baptisterna 16 förs, och
metodisterna 20. De svenska kyrkoförsamlingarna ha
utövat en beundransvärd verksamhet genom att
uppföra lasarett, ålderdoms- och barnhem.
Augu-stana Hospital är ett av C:s mest ansedda
sjukhus.
Föreningsväsendet blomstrar bland svenskarna.
Särskilt viktiga äro sjuk- och
begravnings-”ord-narna”, av vilka de största äro Svithiod-,
Vikinga- och Vasaorden. Den i U.S.A. mest spridda
svenskamerikanska tidn., Svenska Amerikanaren
Tribunen, utgives i C.
Chicago [Jikä’gåu el. -kå’-], East C., stad
i Indiana, U.S.A., se East Chicago.
Chicago Daily News, The [Öa Jikä’gåu déi’li
njö’z], daglig aftontidning, utgiven i Chicago
sedan 1875, politiskt oavhängig, republikanskt
inriktad. Uppl. (vardagar) c:a 530,000 ex. (1950).
Chicago Heights [Jikä’gåu hai’ts], stad i
Illinois i U.S.A., 40 km s. om Chicagos centrum;
24,000 inv. Tillv. av järnvägsmaterial m. m.
Chicago Tribune [Jikä’gåu tri’bjön], daglig
morgontidning i Chicago, utgiven sedan 1847.
Politiskt är C. oavhängigt republikansk. C., som
är den största tidningen i Middle West, har en
avläggare i New York, New York News, och
en i Paris, Chicago Tribune, samt utger
vecko-tidn. Liberty. Uppl. (vardagar) c:a 923,000 ex.
(i95o).
Chicha [tJTtJa], öl av majs i det tropiska
Amerika. Majsens jäsning underlättas ofta
därav, att kvinnorna tugga massan och åter spotta
ut den i det kärl, vari drycken beredes. C. har
en frisk, syrlig, ganska angenäm smak. Det har,
utom bland indianerna, vunnit stor utbredning
även hos den blandade och lägre vita
befolkningen.
Chichagof [tjitjä’gåf], nordligaste ön i
Alexanderarkipelagen.
Chichen Itza [tJTtfän-Ftsa], ruinstad v. om
Valladolid i n. v. Yucatan, Mexico,
namnkunnigast av alla de mayanska ruinstäderna på halvön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
