- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
749-750

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chile - Näringslivet - Mynt - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Finanser - Bankväsen - Författning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

149

Chile

750

länderna. C. är dessutom ett av de få
sydamerikanska länder, i vilket kol förekommer.
2—2,3 mill. ton brytas årl., huvudsaki. i trakten
av Concepcion. C. har dessutom betydande
förekomster av oljeskiffrar.

Industrien, som under de sista 20 åren
ökat sin produktionskapacitet med ung. 140%,
har en god förutsättning i landets rika tillgångar
på vattenkraft. 1945 funnos 5,585 industriföretag,
som sysselsatte c :a 300,000 arbetare. Santiago
och Valparaiso äro landets största industricentra.
De viktigaste industrigrenarna äro gruv-,
livsmedels-, textil- och beklädnads- samt läder- och
skoindustrierna. Cementproduktionen uppgår till
c :a 300,000 ton årl.

Kommunikationerna äro relativt väl
utvecklade. Den chilenska längsdalen
genomdrages av en huvudjärnväg, från vilken talrika
bibanor utgå både till kuststäderna och in mot
Andernas huvudkedja. Den sammanlagda
längden av järnvägarna uppgår till 9,236 km
(1948). C. hade 1945 48,000 km landsvägar,
varav 40,000 kunde användas av motorfordon.
Civilluftfarten är väl utvecklad, med ett särsk.
flygdepartement i regeringen som ledande organ.
En särskild flygteknisk högskola finns i Santiago.
Det ledande chilenska luftfartsbolaget är Linea
aérea nacional (LAN) i Santiago. Amerikanska,
engelska och franska flygbolag bedriva även
trafik till och från C. De viktigaste civila
flygplatserna äro Santiago-Los Cerillos och Arica-El
Moro. C. har en mycket utvecklad kusttrafik
men dessutom 1,400 km segelbara flodleder och
800 km segelleder på insjöar. Handelsflottan
be

Utvinning av salt i Atacamaöknen.

stod 1940 av 106 fartyg med ett sammanlagt
b rutto tonnage av 176,000 ton.

Utrikeshandel. Värdet av exporten var
1947 L345 mill. guldpesos (koppar 62°/o,
chile-salpeter i2°/o) och av importen 1,291 mill.
(järn-och stålprodukter, kommunikationsmedel, socker,
kött, petroleum m. m.). Största handelsutbytet
äger rum med U.S.A. (export 1949 från C.
152,5 mill. S, import 142,2 mill.), därnäst med
Argentina och Storbritannien. Exporten från C.
till Sverige värderades 1947 till 37 mill. kr. och
importen från Sverige till 22 mill.

Mynt. Myntenhet är 1 peso — 100 centavos,
sedan 1925 = 6 pence. Kurs 1949 1 peso =10
öre. Sedan 1932 är guldmyntfoten suspenderad.

För svar sväsen. Allmän värnplikt gäller i
åldern 20—45 med i allm. 9 månaders utbildning.
Armén räknar 5 divisioner. Flygvapnet
har utvidgats och omfattar nu 4 flygbrigader.
Flottan omfattar 1 slagskepp (1913) 28,500
ton, 2 lätta kryssare, 6 jagare (1928—29) samt
7 ubåtar m. m.

Vapen och flagga. Vapen: Skölden, prydd
med 3 strutsfjädrar,
blått, silver och rött,
är delad i blått och
rött och är belagd
med en 5-uddig
stjärna i silver.
Sköld-hållare äro en
hue-mul och en örn,
båda med murkronor.
— Flaggan har
två horisontella fält,
det övre till en
tredj edel blått med

en vit femuddig stjärna, i övrigt vitt, det
nedre rött.

Finanser. Statsinkomsterna utgjorde 1949
15,823 mill. pesos, utgifterna 15,416 mill. S. å.
uppgick den utländska skulden till 120 mill. doll.
Den förräntas och amorteras genom, statens
inkomster av koppar- och nitratproduktionen.

Bankväsen. Sedelutgivande bank är Banco
Central de Chile. Guldbehållningen utgjorde 1949
40 mill. doll. Av landets affärsbanker var före
2:a världskriget omkr. hälften utländska.

Författning. Nu gällande författning är av so/e
1925. Den verkställande makten handhaves av en
med stor makt utrustad, ansvarig president, som
väljes direkt av folket för 6 år men ej
omedelbart kan återväljas. Den lagstiftande makten
tillkommer en kongress på 2 kamrar, senaten och
deputeradekammaren, båda valda direkt av
folket. Rösträtt utövas därvid av manliga
medborgare över 21 år. En bildningscensus (fordran
på läs- och skrivkunnighet) inskränker
rösträtten. Senaten har 45 led., valda provinsvis för 8
år sålunda, att hälften nyväljes vart 4:e år.
Deputeradekammaren räknar 147 för 4 år valda
led. Sedan länge tillämpas vid valet en
proportionell valmetod. Presidenten har ingen rätt att
upplösa kongressen. I lagstiftningsärenden har
han initiativrätt och en viss vetorätt gentemot
kongressen, vilken emellertid genom förnyat
be

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free