Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chile - Historia - Litt. - Chilen - Chilesalpeter - Chï-li - Chilia - Chï-lisundet - Chï-liviken - Chilkootpasset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Chilen—Chilkootpasset
754
satt blott några månader, varefter inre
oroligheter följde med en rad revolutioner, varvid
makten stundtals innehades av olika
militärgrupper och en tid av C. D å v i 1 a och M a
r-ma d u k e Grove, vilka proklamerade en
socialistisk republik men aldrig hunno
genomföra något av sitt omfattande program. 1932
återvaldes den inom de breda lagren oerhört
populäre Alessandri till president. Han
följde nu en mera moderat kurs än under sin
tidigare period, lyckades återställa ordningen i
landet, förbättrade arbetarklassens
levnadsförhållanden, främjade egnahemsrörelsen och sanerade
statsfinanserna. Vid presidentvalet 1938 vann de
till ”folkfronten” (Frente populär) sammanslutna
vänsterpartiernas kandidat P. Aguirre Cerda
en knapp seger. Han hade att bemästra stora
ekonomiska svårigheter. Stor förödelse
åstadkoms 1939 av en jordbävning, som dödade 50,000
människor och gjorde hundratusentals hemlösa.
Aguirre Cerda avled 1941 och efterträddes 1942
av den liberale J. A. Rios, som i sin tur
avled 1946. I likhet med Argentina och i motsats
till övriga latinamerikanska republiker fortsatte
C. de diplomatiska förbindelserna med
axelmakterna även efter U.S.A :s inträde i kriget.
Inför starka nordamerikanska påtryckningar
brötos emellertid de diplomatiska förbindelserna
med Japan, Tyskland och Italien i jan. 1943. I
febr. 1945 förklarade C. Japan, men icke
Tyskland, krig och anslöt sig samtidigt till FN. I
okt. 1946 valdes vänsterpartiernas kandidat G.
Gonzålez Videla till president. Han gav
för första gången i Sydamerika kommunister
plats i en regering men uteslöt dem efter några
månader. I okt. 1947 bröt C. de diplomatiska
förbindelserna med Sovjetunionen, Jugoslavien
och Tjeckoslovakien. — De sociala
intressemotsättningarna ha de sista decennierna tagit sig
skarpare uttryck i C. än i någon annan
latinamerikansk republik med undantag för Mexico.
Litt.: A. Matthei, ”Landwirtschaft in C.”
(1929); C. Keller, ”C.” (6:e uppl. 1930); E. H.
Kranck, ”De slocknade eldarnas land” (1930);
G. Borgström, ”Sydamerikas jordbruk av i dag”
(i ”Ymer”, 1948); J. Brüggen, ”Grundzüge der
Geologie und Lagerstättenkunde C:s” (hrsg. von
der Math.-Nat. Kl. der Heidelberger Akad. der
Wissenschaften, 1934); F. Riesenberg, ”Cape
Horn” (1939); P. T. Ellsworth, ”C.: An economy
in transition” (1945); ”The South American
Handbook”, 1950; L. Galdames, ”A history of
C.” (1941); E. P. Hanson, ”C., land of progress”
(s. å.); Erna Fergusson, ”C.” (1943).
Chilén [tj-], invånare i Chile.
Chilesalpeter, natriumnitrat, NaNOs,
kristalliserar i färglösa, lättlösliga romboedrar; ett av
våra viktigaste konstgödningsmedel. Namnet
härrör från dess ymniga naturliga förekomst i n.
Chile.
Salpeterindustrien i Chile daterar sig från
1800-talets början. 1830 exporterades redan
8,348 ton; sedan dess ökades ständigt exporten
och nådde 1916 3,270,000 ton. Efter 1 :a
världskriget avtog produktionen, då det ej var möjligt
Brytning av caliche, råsalpeter, i n. Chile.
att konkurrera med de syntetiska metoderna för
framställning av nitrater (jfr Chile). De
viktigaste salpeterförande områdena ligga i den v.
delen av den mellan Kustkordilleran och
Cen-tralkordillerans höj drygg utbredda längsdalen. —
Salpetern uppträder i intill 2 m mäktiga lager.
Man skiljer mellan chuca, ytlager av svagt
saltcementerad sand och grus, därunder c o s t r a,
bergartsfragment och grus, cementerat av
koksalt, salpeter och gips, samt underst caliche,
det egentliga salpeterlagret med intill
decimetertjocka lager av rent nitrat och salt. Calichen
anrikas i längs kusten upprättade maguinas
(anrikningsverk) genom kokning och fraktioner ad
kristallisation.
Salpeterns bildningssätt har länge varit
mycket omdebatterat. Dels antager man, att
nitri-fierande bakterier förorsakat oxidationen av
kvävet, dels att salpeterbildningen skett som en
reaktion mellan i luften befintliga kväveföreningar,
närmast ammoniumnitrat, bildat genom elektriska
urladdningar, och fria alkalier i den vittrade
berggrunden. J fr Guano.
Chi-li [tji-], provins i Kina, se Hopei.
Chilia [ki’-], den ena (n.) av Donaus
myn-ningsarmar.
Chi-lisundet [tji-], sund i Gula havet.
Chi-liviken [tji-], innersta delen av Gula
havet, utåt begränsad av Chi-lisundet.
Chilkootpasset [tji’lköt-], bergpass i
Nordamerika, på gränsen mellan Alaska och British
Columbia; 1,070 m ö. h. Leder från
Lynn-kanalen över kustkedjan till Yukonterritoriet och
var före tillkomsten av järnvägen över White
Pass huvudtrafikleden dit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
