Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Choiseul, 2. Étinenne François, markis de Stainville - Choiseul, 3. Gabriel Florent Auguste, greve de Choiseul-Gouffier - Choisy-le-Roi - Chokand - Choke - Choklad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Choisy-le-Roi—Choklad
770
i Paris livliga fredsyrkanden och det krigiska
hovet i Wien, hade C. all möda att bibehålla den
allians, utan vilken han ansåg Frankrike skola
bli beroende av Preussens och Englands nåd.
Efter Bernis övertog C. 1758
utrikesministerposten.
C. knöt nu Frankrike närmare till Österrike
genom fördrag 30 dec. 1758. Det ödesdigra
kolonialkriget med England framkallade hos
honom planer på att
söka landsätta trupper i
kolonierna och i
Skottland, och han
förhandlade därvid bl. a. om
medverkan av svenska
trupper. Dessa C:s
planer omintetgjordes
av franska sjömaktens
nederlag. C. sökte
även hjälp i
diplomatisk aktion och
åväga-bragte aug. 1761
bourbonska familj ef
ördra-get mellan Frankrike,
Spanien, Neapel och
Parma. Okt. s. å. lämnade C.
utrikesären-dena åt C.i) och sökte själv som krigs- och
marinminister förgäves uppnå lyckligare
krigs-resultat. Freden i Paris 1763 kostade Frankrike
dess kolonialvälde i Nordamerika och Indien. Å
andra sidan hemföll vid Stanislaus Leszczyriskis
död 1766 Lothringen till Frankrike.
Införlivandet av Korsika med Frankrike 1768 ingick
som ett led i C:s fortsatta antibrittiska politik.
För att bevara den inre freden lät C. 1764
utvisa alla f. d. jesuiter. Detta gjorde honom
mycket populär. April 1766 övertog han åter
utrikesministerposten, och hans intresse drogs till det
östeuropeiska problemet. C:s planer på detta
håll motarbetades dock ofta av Ludvig XV :s
nemliga diplomati. En följd av C:s antiryska
politik blev arbetet på att stärka konungamakten
i Sverige. Madame Pompadour, som hela tiden
stött C:s politik, hade dött 1764. C. beskylldes
för att ha uppmuntrat opposition från parlamenten
mot konungamakten. Dessa anklagelser och C:s
krigsplaner mot England gåvo hans motståndare
vapen i händerna, och madame du Barry, den
nya favoriten, som C. ej hyllat, var även delaktig
i hans fall. Genom handbrev från Ludvig XV
julaftonen 1770 befalldes C. att lämna sina
ämbeten och förvisades till sitt gods Chanteloup.
Förvisningen hävdes efter Ludvig XV:s död,
men C. erhöll aldrig mer någon statstjänst. —
C:s självbiografi till 1757 finnes i ”Mémoires
du duc de C.” (1904). Litt.: G. Maugras, ”Le
duc et la duchesse de C.” (1902) och ”La disgråce
du duc et de la duchesse de C.” (1903); R. Soltau,
”The duke de C.” (1909).
3) Marie Gabriel Florent August e,
greve d e C.-G o u f f i e r, diplomat, arkeolog
(1752—1817). C. reste 1776 till Grekland för
arkeologiska studier, antecknade seder och bruk
samt lät avbilda minnesmärken och
konstföremål,- han utgav därefter ”Voyage pittoresque de
NF IV —25
la Grèce” (3 dir, 1782—1824; ny uppl., i 4 bd,
1841). 1784 blev han ambassadör i
Konstanti-nopel, där han motverkade svensk-turkisk
samverkan mot Ryssland. Han återkallades aug.
1792, och konventet lät, sedan hans brevväxling
med konungens bröder uppsnappats, okt. s. å.
uppsätta en anklagelseakt mot C. Denne flydde
från Konstantinopel till Ryssland och blev
direktör för konstakademien i Petersburg och kejserlig
bibliotekarie. Han lämnade Ryssland 1802,
sysslade sedan i Frankrike mest med vetenskapliga
studier och blev efter restaurationen pär. Hans
rika antiksamlingar inköptes av Ludvig XVIII
och införlivades med Louvremuséet.
Choisy-le-Roi [Jcoazr-la-ræa’], s. förstad till
Paris, på v. Seinestranden, 10 km från
centrum; 28,000 inv. Porslinsfabriker.
Chokänd [k-], stad i Uzbekistan, se Kokand.
Choke [tjåuk], eng., luftspjäll på förgasare,
vilket användes att strypa lufttillförseln vid
startning av bensinmotorer. Gasblandningen blir
därigenom mera bensinmättad, vilket underlättar
starten.
Choklad (fr. chocolat, av aztek.-mexik.
choco-latl), närings- och njutningsmedel, som beredes
av kakaobönor. Bönorna sållas och rensas först
från grövre föroreningar och dåliga bönor. Den
så renade varan rostas i varmluftsugnar vid c:a
700. Rostningsproceduren, som kraftigt utvecklar
aromen, är av stor betydelse för den färdiga c:s
smak. Efter röstningen ”bräckas” bönorna mellan
valsar, så att skalet krossas och faller av, liksom
groddarna; medelst fläktanordningar skiljas sedan
kärnor, groddar och skaldelar. Kärnorna gå till
en valskvarn, försedd med kylda stålvalsar. På
grund av den höga fetthalten blir härvid
kakaomassan halvflytande. Den blandas med socker och
kakaosmör, vid framställning av mjölkchoklad
även med torrmjölk, vid c:a 400 i en
blandnings-maskin el. melangeur. Produkten kallas nu c h o
k-1 a d m a s s a. Denna underkastas en kombinerad
värme- och mekanisk behandling i en s. k.
konch och hålles där i ett el. ett par dygn vid
en temp. av 60—65°. Processen i fråga
utvecklar aromen, vilken ytterligare förbättras
genom en efterföljande behandling i
flervals-verk. Massan förvaras sedermera i med
om-rörare försedda lagerbehållare och pumpas
härifrån till automater, där gjutning sker i förtenta
formar till kakor och block. Vid tillverkning
av fylld kakchoklad vänder
gjutningsmaski-nen formarna upp och ned, så att endast ett
skal av stelnad c. stannar kvar i desamma.
Härefter inpumpas fyllningen, varpå de
färdig-gjutna kakorna ”avspacklas” med varm
c.-massa. — Även chokladkonfekt (”praliner”),
marsipanfyllda stänger o. s. v. tillverkas
övervägande maskinellt, varvid kärnan (”corpus”)
efter maskinformning doppas i el. besprutas med
chokladmassa, ”kuvertyr”. — Likörfyllda
praliner framställas på så sätt, att en starkt
socker-hal tig likörblandning gjutes i formar av
puder-socker. Härvid bildas på ytan en skorpa, som
är tillräckligt stark, för att kärnan skall kunna
tagas upp och doppas. — Mörk c. innehåller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
