Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chorasan el. Khorasan - Chorda - Chorda dorsalis - Chordata, chordönia - Chorea - Chorell, Walentin - Chorezm - Chorioidea - Chorioiditis - Chorion - Choripetalae - Chorley - Choromański, Michał - Choron, Alexandre Étienne - Choroteger el. mangue - Choroti - Chortophila brassicae - Chorzów (Królewska Huta)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
775
Chorasan—Chorzow
776
Choräsän [^å-] el. Kh o ras an, Persiens
n. ö. huvudprovins utmed ryska och afghanska
gränserna. I s. v. öken (Stora saltstäppen,
Kevir), i n. och ö. bergland. Viktigaste och
folkrikaste delarna ligga i n. ö., där breda,
vattenrika dalar skilja de parallellt gående kala
och höga bergskedjorna och oaslandskap följa
bergränderna. I övre Keschefdalen ligger här
Meschched (176,000 inv.), provinsens huvudstad.
C. tillhörde fornpersiska riket, kom under
Alexander den store, senare under seleukiderna,
parterna (256 f. Kr.) och det nypersiska riket
(226 e. Kr.) samt erövrades c:a 663—671 av
araberna. Ståthållaren Tahir gjorde C.
oberoende 820 och grundade tahiridernas dynasti,
senare avlöst av andra. 1039 erövrades C. av
seldjukerna och 1220 av Djingis-kan. Timur
lenks son schah Ruch (d. 1446) fick 1396 C.
jämte andra områden som eget rike. C.
erövrades 1508 av Ismail I av Persien. Landet var
sedan föremål för strider mellan Persien och
Afghanistan. Det till C. förut hörande Herat
sökte perserna 1822 och 1833 förgäves erövra,
men det övriga C. tillföll 1830 definitivt Persien.
Cho’rda [k-], havsalgsläkte, tillhörande fam.
Laminariaceae bland brunalgerna. Mest bekant är
s u d a r e (C. filum), som är allmän vid
västkusten och i s. Östersjön och även går in i
Bottniska viken. Den kan bli ända till 4 m
lång, är omkr. 0,5 cm tjock och alldeles ogrenad.
Cho’rda dorsälis [k-], se Ryggsträng.
Chordäta [k-], chordönia, i vissa system
namn på en stor huvudavdelning av djurriket,
omfattande alla djur, som ha ryggsträng i något
åldersstadium.
Choréa [k-], med., se Danssjuka.
Chore’ll [kå-], Walentin, finländsk
författare (f. 1912). Han har främst blivit känd
genom sitt drama ”Fabian öppnar portarna”
(1949). Bland hans romaner i modernistisk stil
märkes ”Calibans dag” (1948).
Chorezm [l?arjä’zm], pers. Chwarizm, sedan
1600-talet efter huvudstaden ofta benämnt
C h i v a, kanat och rysk vasallstat i ryska Asien
kring nedre loppet av Amu-darja. — Urgammalt
kulturland hörde C. urspr. till akemenidriket
men synes vid tiden för Alexander den stores
erövring ha varit självständigt. Om dess historia
under årtusendet fram till den arabiska
erövringen (c:a 700 e. Kr.) och under den tidigare
muhammedanska epoken vet man föga. 1017
erövrades C. av Mahmud den store och 1043
av seldjukerna. Under noo-talet började en
expansion, som för en kort tid gjorde C. till
den muhammedanska världens ledande makt. I
början av 1200-talet hade dess välde sina
yttersta gränser vid Tigris, Aralområdet och
Indus. Stormaktsperioden slöts genom
Djingis-kans erövring (1220), varefter C. tillhörde
mongolväldet till 1505, då det erövrades av Schaibani.
Timurs härjningståg 1379 och 1388 betecknade
avslutningen på C:s kulturella betydelse. Efter
en period (1694—1804) av växlande övervälde
av turkmenska stamäldste (inak) utropade sig
inak Iltüzer 1804 till kan över det av honom
behärskade området och grundade därigenom
kanatet C h i v a. Hans ättlingar Muhammed
Rahim (1806—25) och Allah Kuli (1825—42)
utvidgade sin stats område, men Saijid
Muhammed Rahim chan (1864—1910) måste 1873
avträda n. delen av sitt välde till Ryssland och
själv ge sig under rysk överhöghet. Vid den
ryska revolutionen 1917 gick landet egna vägar,
men inre oroligheter utbröto, och 1919 återtogo
ryssarna helt makten. Kanatet Chiva
förvandlades 1920 till en sovjetrepublik C.; denna
uppdelades efter nationalitetsgränserna 1924 på
republikerna Uzbekistan och Turkmenistan, vilka
1925 inträdde i Sovjetunionen.
Chorioidèa [k-], lat., ögats åderhinna.
Chorioiditis [k-], inflammation i ögats
åderhinna.
Cho’rion [k-], det yttre fosterhöljet hos
däggdjuren (och människan), som vanl. bär fransar,
vilka intränga i livmoderns slemhinna till
bildande av moderkakan.
Choripe’talae [k-], den ena av de båda
underklasser, i vilka Eichler indelade de tvåhjärtbladiga
växterna (Dicotyledoneae). Den innefattar de
förut urskilda avdelningarna Dialypetalae, som
har fria kronblad, och Apetalae, som har enkelt
hylle el. nakna blommor. I Englers nu allmänt
använda system kallas underklassen
Archichlamy-deae och indelas i ett antal ordningar.
Chorley [tjådi], stad i eng. grevsk.
Lan-cashire, 14 km s. s. v. om Preston; 30,000 inv.
Stora bomullsspinnerier; tillverkning av
järnvägsvagnar.
Choromanski [kåråma’njskji], M i c h a 1,
polsk författare (f. 1904). Han har utgivit
noveller och romaner, bl. a. ”Zazdrosc i medycyna”
(i933; sv. övers. ”Svartsjuka och medicin”, 1934),
en psykologisk roman, belönad med polska
lit-teraturakad:s stora pris, samt en ry. antologi
av modern polsk lyrik.
Choron [fårå’], Alexandre Étienne,
fransk musiker (1772—1834). Han grundade
1817 ett konservatorium för klassisk musik, som
åtnjöt högt anseende. Han utgav flera skrifter,
däribland ett musiklexikon (1810—u) och en
”Méthode concertante de plainchant” (1818).
Choroteger [tfåråtè’-] el. m a n g u e,
amerikanskt kulturfolk, som vid Amerikas upptäckt
innehade Nicaraguas stillahavskust och
Nicoya-halvön. Deras språk har ända till våra dagar levat
kvar v. om Nicaragua-sj öarna. Typiska för c:s
konst, som rönt stark påverkan från maya, äro
stela statyetter och synnerligen vackert målade
lerkärl samt plastiskt utformade klubbhuvuden.
Choroti [tfårå’ti], en vid Pilcomayoflodens
övre och mell. lopp genom Gran Chaco i
Sydamerika kringströvande indianstam, tillhörande
matacogruppen.
Chorto’phila bra’ssicae [k-f-], se Kålfluga.
Chorzow [kå’^of] (till 1934 Krölewska
Huta), ty. Königshütte, stad i centrum av det
oberschlesiska industriområdet i Polen, mitt
emellan Beuthen och Katowice; 135,000 inv. 1798
grundades här det stora järn- och stålverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
