- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
783-784

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christensen, Jens Christian - Christensen, Lars - Christensen, Lillebil - Christensen, Ludvig - Christensen, Severin - Christensen, Synnöve - Christensen, William - Christenson, 1. Birger - Christenson, 2. Karl-Ewert - Christenson, Irma - Christerson, Jarl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

783

Christensen—Christerson

784

ning orubbad. C. medverkade 1915 till
grundlagsfrågans lösning genom kompromiss och
representerade sept. 1916—jan. 1918 som
”kontrollminister” sitt parti i ministären Zahle. I
ministären Neergaard ingick han jan. 1920 som
kyrkominister och genomförde en rad kyrkliga
reformförslag, varefter han 15 aug. 1922
lämnade sin ministerpost. — Litt.: F. Aagaard, ”J.
C. C.” (1941); ”Bogen om J. C.” (1946).

Christensen, Lars, norsk skeppsredare (f.
1884), bedriver sedan 1906 egen verksamhet i
Sandefjord; ledare för flera valfångstbolag;
Bryde & Dahl (1908), Odd (1910 och 1930),
örnen (1903), Skibs-a/s Thorsholm (1937). 1927
—37 nedlade C. ett förtjänstfullt arbete på att
få till stånd ett flertal expeditioner till de
antark-tiska farvattnen för att söka efter nya områden
för valfångst samt för att göra geografiska och
andra vetenskapliga undersökningar. C. har utg.
”Min siste ekspedisjon til Antarktis 1936—37.
Med en översikt over forskningsarbeidene på
ferdene 1927—37” (1938).

Christensen, Lillebil, skådespelerska (f. 1900),
se Ibsen.

Christensen, Ludvig, dansk politiker (f.
1878), urspr. arbetare, vann framgång inom
fackföreningsrörelsen och var socialdemokratisk
tnedl. av Köpenhamns stadsfullmäktige 1918—33,
medl. av Landstinget 1925—39, av Folketinget
1939—45, socialminister 1935—40. C., som
tillhörde sitt partis moderata flygel, genomförde
som socialminister flera betydelsefulla reformer,
bl. a. gällande övertidsarbete, lagstadgad
semester och funktionärlagen 1938, vidare lagen om
extraordinär arbetslöshet, nedsättandet av
ålders-pensionsåldern till 60 år samt lagen om
upprättandet av ålderspensionsbostäder.

Christensen, Hans Severin, dansk filosof
(1867—1933), läkare i Köpenhamn. C. utgav en
rad skrifter, huvudsaki. av rätts- och
moralfilo-sofiskt innehåll, av vilka flera också utkommo
på sv. (så bl. a. ”Retsstaten”, 1911, sv. övers.
1925, 2 uppl. 1934). Han var georgist och tog
ledande del i Danmarks retsforbunds politik.

Christensen, S y n n ö v e, pseud. för Margit
Inger (M a i) Lindegård, norsk författarinna
(f. 1919). C., som är född i Oslo och först
utbildade sig till skådespelerska och uppträdde som
dansös, debuterade 1940 med ”Jeg lever videre”,
en roman om samtida norsk ungdom. 1943 flydde
hon till Sverige, där hon stannade till 1945. Hon
utnyttjade sina upplevelser i Norge i samband
med den tyska ockupationen i tre på svenska
utg. romaner: ”Ja, jag är en norsk kvinna”
(1943), som handlar om en ung kvinnas reaktion
inför det tyska anfallet 1940 och hennes flykt
till Sverige, ”Det kommer dagar efter dessa”
(s. å.), som berättar om ungdomar ur den norska
motståndsrörelsen, och ”Förbrända hjärtan”
(1944), som skildrar norska flyktingar i Sverige.
I romanen ”Sönn av förste ekteskap” (1945; sv.
övers, s. å.) behandlar C. skilsmässobarnets
problem. ”Mor Maria” (1947; sv. övers, s. å.) är
en levande berättelse om den heliga familjen. C.
är sedan 1941 g. m. förf. Waldemar Brögger.

Christensen, William, dansk arkivarie och
historiker (1866—1949). Han blev 1895 fil. dr i
Köpenhamn på avh. ”Unionskongerne og
hanse-stæderne 1439—1466”. Han var 1891—1912 och
1916—34 tjänsteman i Rigsarkivet, sist som
arkivarie. C. har skrivit bl. a. ”Dansk
statsförvaltning i det 15. aarhundrede” (1903), var
medut-givare av ”Repertorium diplomaticum regni
Danici mediævalis” samt utgav 1912—14
”Missiver fra Christern I.s og Hans’ tid” (2 bd). Han
har även publicerat bidrag till äldre dansk
adels-historia.

Christenson. 1) Johan Birger C., jurist,
politiker (f. 1875 V7), rådman i Södertälje
sedan 1908. C., som sedan 1918 är led. av
Stockholms läns landsting, vars ordf, han var 1919
—27, var led. av A. K. 1925—32. C. har haft
många offentliga uppdrag.

2) Karl-Ewert C., den föreg:s brorson,
revyförfattare (f. 1888 18/i). Tidigare
banktjänsteman, har C. från 1919 framträtt som
kabarésångare med egna visor och kupletter under
namnet Kar 1-E w e r t och senare som
framgångsrik revy förf. Han har också själv uppträtt som
revyskådespelare samt utgivit en stor del av sin
repertoar.

Christenson, Irma Alexandra, skådespelerska
(f. 1915 14/i). C. genomgick 1933—36 Dramatiska
teaterns elevskola och kom sistn. år till
Göteborgs stadsteater, där
hon snart slog igenom,
först i en del mindre
roller och sedan i
uppgifter av mera
betydande format, ss. i
Jessica i ”Köpmannen
i Venedig” och
Miri-amne i ”Winterset”.
Senare har hon
omväxlande varit knuten
till Vasateatern och
Nya teatern i
Stockholm samt deltagit i
Riksteaterns turnéer.
Härunder har hon

konfronterats med en rad krävande
uppgifter, bland vilka särsk. må erinras om Berta i
”Kamraterna”, Asta Allmers i ”Lille Eyolf”,
Célimene i ”Misantropen”, Margaret i ”Jag
älskar dig markatta”, Kitty Duval i ”Livets lek”,
Ellinor i ”Min fru går igen”, Helena i ”Vår
ofödde son” och Alice Langen i ”Svart kamrat”.
Under senaste åren har C. framträtt på
Dramatiska teatern, bl. a. 1951 i Noel Cowards ”Fallna
änglar”. — C:s sceniska konst spelar över ett rikt
register, och hon räknas som en av de
intressantaste personligheterna inom nutida svensk
teater. Hon har också framträtt i flera filmer.

Christerson, Jarl Casimir Eugène, sj ömilitär
(1833—1922). Han blev kapten vid
skärgårdsartilleriet 1867 samt befordrades 1889 till
kommendör och 1892 till konteramiral. 1892—98 var
C. sjöminister, under vilken tid bl. a. en ny
fartygstyp, torpedkryssaren, infördes i flottan. 1898
blev C. vice amiral i flottans reserv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free