Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chrysochloris - Chrysolophus - Chrysoloras, Manuel - Chrysomelidae - Chrysopa - Chrysophrys - Chrysophyllum - Chrysops - Chrysosplenium - Chrysostomos - Chrzanów - Chthonios - Chuang-tsï (Chuang Chou) - Chubut - Chuca - Chuck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Chrysochloris—Chuck
794
Chrysochloris [k-k-], se Guldmullvadar.
Chryso’lophus [k-f-], se Fasansläktet.
Chrysoloräs [k-], Manuel, grekisk lärd
(1350—1415). Född i Konstantinopel kom C. 1391
till västerlandet för att arbeta för ett korståg mot
turkarna. Han vistades därefter mestadels i
Italien och föreläste inför massor av åhörare över
de i västerlandet länge förgätna klassiska grekiska
författarna. C. anlitades av flera påvar vid deras
försök att återförena den grekiska kyrkan med
den romerska. C. skrev bl. a. en elementär
grekisk språklära, ”Erotemata” (1484).
Chrysomèlidae [k-], se Bladätare.
Chrysopa [k-], se Florsländor.
Chryso’phrys [k-f-], se Dorad.
Chrysophy’llum [k-f-], artrikt växtsläkte av
fam. Sapotaceae, innefattande huvudsaki. i tropiska
Sydamerika växande träd med hård, varaktig ved.
Frukterna äro välsmakande bär. För dessas skull
odlas i varma länder bl. a. C. cainito, k a i n i t o,
stj ärnäpple, och C. monopyrenum, d a m
a-skenerplommon.
Chrysops [k-], se Bromsar.
Chrysosplénium [k-], se Gullpudra.
Chryso’stomos [k-] (grek., ”Guldmun”), J
o-h an nes, biskop (344—407). Han var född i
An-tiokia och studerade först retorik och juridik.
Tidigt hade han röjt sympatier för det kristna
munkidealet, lät döpa sig och blev anagnost i
Antiokia. Efter några års munklevnad återkom
han med försvagad hälsa och blev vigd till diakon;
386 blev han presbyter. 398 kallades han till
biskop i Konstantinopel. Energiskt och
oförskräckt uppträdde han där mot missförhållandena
inom det asketiska livet, mot prästerskapets
för-soffning samt mot de rikas och förnämas
själviskhet och njutningslystnad. Så fick han många
fiender, bl. a. kejsarinnan Eudoxia, som illa
upptog hans skarpa predikningar. Till sist lyckades
hans bittre fiende, Teofilos av Alexandria, göra
honom misstänkt för det skydd han lämnat några
från Alexandria fördrivna anhängare av
Orige-nes’ förmenta kätterier. En synod i Chalkedon
avsatte honom, och han tvangs att gå i
landsflykt till Bitynien. Folkets starka påtryckningar
tvungo emellertid hovet att omedelbart återkalla
den uppburne biskopen, men 404 sändes han i
ny landsflykt, denna gång till Armenien.
C. anses som den grekiska kristenhetens störste
kyrkofader på det praktiskt religiösa området.
Han räknas till den antiokenska skolan.
Tyngdpunkten i hans verksamhet ligger på det
praktiskt kristliga området: i hans storartade
välgörenhet (”Johannes allmosegivaren”), hans mod
att ingripa mot de sociala missförhållandena samt
hans glänsande predikokonst. — Den s. k.
”Chrysostomosliturgien”, som ännu brukas inom
den ortodoxa kyrkan, bär med orätt hans namn.
C:s vidlyftiga författarskap (homilier, ”Sexton
böcker om prästämbetet”, etiska monografier
m. m.) präglas av hans ädla personlighet. —
Litt.: C. Baur, ”Der heilige J. C. und seine
Zeit” (2 bd, 1929—30); H. Rafn, ”J. C.” (1941).
Chrzanow [^Ja’nof], stad i s. v. Polen, vo-
jevodskapet Kraköw; 18,000 inv.
Järnvägsknutpunkt, industricentrum, bly-, zink- och kolgruvor.
Chtho’nios [kt-] (av grek, chthön, jord), ”i” el.
”under jorden boende”. De chthoniska gudarna
uppställas såsom motsats till de olympiska.
Chuang-tsi [tfoaxj], ”mästaren Chuang”, vars
namn var Chuang Chou (omkr. 300 f. Kr.).
Var efter Lao-tsi den taoistiska filosofiens
främste förkämpe och skriftställare. C. var en
briljant stilist och polemiker, och hans verk ”Nan
hua king” hör till den kinesiska litteraturens
främsta alster.
Chubut [tfoTot], territorium i s. Argentina;
225,724 km2. 105,000 inv. Huvudort: Rawson,
2,500 inv.
Chuca [tjo’ka], se Chilesalpeter.
Chuck [Juk], sj älvcentrerande anordning för
inspänning av arbetsstycken, borrverktyg etc. i
verktygsmaskiner. Chuckverktygen kunna anses
ha utvecklats ur
den vanliga
back skivan
(se d. o.) el.
därmed jämförliga
anordningar, vid
vilka
arbetsstyc-ket el. verktyget
fastspännes med
(vanl.) 4
individuellt ansättbara
backar el.
skruvar. — C.
användes framför allt
på svarvar,
borr-och fräsmaskiner.
Svarvchuc-
k a r äro försedda med 3 (ev. 4)
trappstegsfor-made spännbackar, vilka genom kringvridning av
en lös 4-kantnyckel bringas att likformigt röra
sig inåt mot centrum el. utåt (fig. 1). Till varje
svarvchuck bruka höra två satser backar, den ena
för invändig, den andra för utvändig
fastspänning av arbetsstycket. För smärre arbeten och
spec. vid sådana, där fordringarna på noggrann
centrering äro höga, använder man i st. f.
egentliga c.
spänn-hylsor el. t ä n
g-e r, vilka sakna lösa
backar. Här
åstadkommes fastspänningen därigenom,
att hylsan är
symmetriskt uppslitsad,
varvid en koniskt
ur-svarvad kropp sörjer
för att de fjädrande
tungorna hålla
ar
betsstycket el. verktyget noga centrerat. — I
automatsvarvar och liknande maskiner användas
ofta pneumatiska (”luftchuckar”) el. med
oljetryck styrda c. för materialets fasthållande under
operationsperioderna. Dylika c. kunna
manövreras medelst tryckknappar, medan maskinen är i
gång — Borrar, brotschar o. s. v. inspännas i
Fig. i. Svarvchuck med backar,
sats nr i för utvändig, sats nr 2
för invändig fastspänning.
Fig. 2. Borrchuckar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
