Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chydenius, 2. Anders (präst, ekonom) - Chydenius, 3. Anders Herman (tidningsman) - Chydenius, 4. Wilhelm - Chyluri - Chylus - Chymus - Chytræus (Kochhafe), David - Chytridiaceae - Chökiang - Cialdini, Enrico - Ciano, 1. Costanzo - Ciano, 2. Galeazo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Chyluri—Ciano
808
och förklarad oskicklig att vid nästa riksdag
vara fullmäktig.
Efter avlagd pastoralexamen blev C. 1770
kyrkoherde i Gamlakarleby. Han upphörde dock
ej med sitt politisk-ekonomiska skriftställen. Han
utgav 1777 en skrift, vari han yrkar på
lanthandelns fullständiga frigivande. För sin tid
var yrkandet för radikalt och omöjliggjorde C:s
föreslagna inval i Vet.-akad.
I riksdagen 1778—79 deltog C. såsom
representant för Österbottens kyrkoherdar. Han
gjorde sig därvid bemärkt främst genom att yrka
på rätt för främmande trosbekännare till fri
bosättning och religionsutövning i Sverige. Detta
förslag, tryckt under titeln ”Memorial angående
religionsfrihet” (1779), framkallade en storm av
ovilja i prästeståndet men ledde genom Gustav
HI:s påtryckningar till ett ständerbeslut, i
enlighet varmed 1781 års toleransedikt utfärdades.
C. blev prost och teol. doktor under
riksdagen 1779 samt kontraktsprost 1781. I
dogmatiskt avseende var C. renlärig och påverkades
icke av den s. k. neologien. Sin genom
memorialet om fri religionsutövning förlorade popularitet
bland ståndsbröderna kunde C. ej på länge
återvinna. Först till riksdagen 1792 valdes han ånyo
till ombud.
C:s ”Politiska skrifter” utgåvos 1877—80 av
E. G. Palmén. C:s tidigare otryckta skrifter ha
publicerats av G. Schauman i hans omfattande
”Biografiska undersökningar om A. C.” (1908).
Om C:s nationalekonomiska åskådning se K.
Petander, ”De nationalekonomiska åskådningarna
i Sverige. I. 1718—1765” (1912).
3) Anders Herman C., den föreg:s
brorsons sonson, tidningsman (1833—96). Han blev
historisk-filologisk magister 1857 och inträdde
1862, efter studier i utlandet, i redaktionen för
det nygrundade liberala organet Helsingfors
Dagblad, Finlands första moderna tidning. Då denna
tidning 1887 upphörde, var C. med om att starta
ett nytt tidningsföretag, Dagbladet, som icke
heller bar sig. För sina liberala idéer, både i
språkfrågan och i ekonomiska spörsmål, kämpade han
även i borgarståndet, där han satt 1877—88. C.
var en av Finlands första yrkesjournalister; hans
egen stil var tung, men tidningen profiterade
mycket av hans nationalekonomiska insikter.
4) Jakob Wilhelm C., den föreg:s brorson,
juridisk skriftställare (1863—1926). Han blev
jur. dr 1891, adjunkt i allmän lagfarenhet och
juridisk encyklopedi 1892 samt prof, i Finlands
civilrätt vid Helsingfors univ. 1901. C. utövade
ett stort inflytande på de juridiska studiernas
gestaltning i Finland. Bland hans skrifter må
nämnas ”Bidrag till läran om leveransaftalet”
(akad. avh. 1891), ”Hustrus
förmögenhetsrätts-liga förhållande till mannen och hans arfvingar”
(1900), ”Lärobok i finsk arfs- och
testaments-rätt” (3:e uppl. 1920), ”Lärobok i finsk
kontraktsrätt” (2 bd, 1911—18; bd 1 i 3:e uppl. 1923,
bd 2 i 2:a uppl. 1925), ”Lärobok i finsk
äkten-skapsrätt” (2:a uppl. 1922). 1891—1918 var C.
redaktör för Tidskrift utg. af Juridiska
för-æningen i Finland.
Chyluri [k-], se Kyluri.
Chylus [k-], se Kylus.
Chymus [k-], se Kymus.
Chytræus [k-] (grek, form av Kochhafe),
David, tysk teolog (1531—1600). Han blev 1551
prof, i Rostock och anlitades av kejsar
Maximilian II vid ordnandet av den evangeliska
kyrkan i Nedre Österrike och i Steiermark. C:s
kyrkliga inflytande nådde även till Sverige. C.
är en av upphovsmännen till konkordieformeln.
I sin ”Catechesis” (1559) visar C. dragning åt
Melanchtons förmedlande läror; senare företrädde
han en strängare lutherdom. Av C:s övriga
skrifter märkes ”Chronicon Saxoniae” (2 bd, 1588—
90). — Litt.: D. Klatt, ”D. C.” (1908).
Chytridiäceae [k-], se Fykomyceter.
Chökiang [tjö-], provins i Kina, se Chekiang.
Cialdi’ni [tjal-], E nr i c o, hertig av Gaèta,
italiensk general (1811—92). Född vid Modena,
deltog C. i upproret där 1831 men måste fly
till Frankrike. Senare stred han i Portugal, mot
karlisterna i Spanien, deltog i den lombardiska
resningen 1848, i slaget vid Novara 1849 och i
Krimkriget, varefter han blev generalmajor.
Under fälttåget 1859 slog han vid Palestro en
österrikisk styrka och blev efter freden
generallöjtnant och befälhavare i Romagna. Hösten 1860
ryckte han in i Kyrkostaten, slog 18 sept. den
påvliga armén vid Castelfidardo, tågade sedan
söderut, erövrade 13 febr. 1861 Gaèta och 13
mars Messinas citadell från neapolitanerna samt
blev general. Han var 1876—81 italiensk
ambassadör i Paris. För sina förtjänster om
Italiens enhet utnämndes C. till hertig. Se Nisco,
”11 generale C.” (1893).
Ciano [tfa’nå]. 1) Costanzo C., greve di
Cortelazzo (från 1928), italiensk sjömili tär och
politiker (1876—1939), deltog som sjöofficer med
stor utmärkelse i 1 :a världskriget och blev
di-visionsamiral 1923. Han invaldes 1919 i
deputeradekammaren, slöt sig därefter till Mussolini,
blev 1924 postminister, senare s. å.
kommunikationsminister och genomförde på denna post ett
betydande nydaningsarbete. Han avgick 1934.
2) G a 1 e a z o C., greve di Cortelazzo, den
föreg:s son, politiker (1903—44), anslöt sig
tidigt till fascismen, ingick 1925 i diplomattjänst,
äktade 1930 Mussolinis äldsta dotter, Edda
Mussolini, och gjorde därefter en mycket
snabb karriär, blev 1934 understatssekr. och
1935 minister för
press och propaganda
samt s. å. även medl.
av fascistiska stora
rådet. Efter att under
Abessinienkriget ha
tjänstgjort som chef
för en flygeskader
blev C. 1936
utrikesminister. Som sådan
hade C. att
genomföra Italiens
närmande till Tyskland, och
han företog ett flertal
uppmärksammade re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
