Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cineraria - Cinerarium - Cingulum - Cinkonidin, Cinkonin - Cinna, familj - Cinnamomum - Cinnober el. cinnabarit - Cino da Pistoja - Cinosternidae, Cinosternum - Cinq-Mars, Henri Coëffier Ruzé d’Effiat - Cinquecento - Cinque ports - Cinti-Damoreau, Laure Cynthie - Cintra, Sintra - CIO (industri) - CIO (sport) - Cione, Andrea di - Ciotat, La
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Cinerarium—Ciotat
824
Cineraria hybrida.
Foto A. Fors.
brida, är en av våra förnämsta krukväxter. Den
odlas i talrika (röda, blå, violetta, vita el.
brokiga) varieteter samt med enkla el. dubbla
blommor. C. växer vild på Teneriffa. — C. är
även det lat. namnet på ett Senecio mycket
närstående släkte med två arter i sydliga Sverige.
C. maritima, s i 1 v e r e k, med silverludna, till
formen om ekens påminnande blad, är en
omtyckt kantväxt, som växer vild i
medelhavsländerna.
Cinerarium, lat. (av ci’nis, aska), hos romarna
platsen för askurnan i en grav.
Ci’ngulum, lat., egentl. gördel, ett till den
grekisk- och romersk-katolska mässkruden hörande
linne- el. yllesnöre med tofsar, vilket knytes
framtill och tjänar att sammanhålla
underklädnaden (alba). — C. är även namnet på ett som
värjgehäng nyttjat läderbälte för fomromersk
militär.
Cinkonidin, Cinkonin, se Kinaalkaloider.
Ci’nna, romersk familj inom ätten Cornelius.
— i) Lucius Cornelius C. utmärkte sig
i bundsförvantkriget 88 f. Kr. och var konsul
87. När Sulla s. å. lämnat Rom för att föra
kriget mot Mithridates, sökte C. omintetgöra
Sul-las anordningar. Han lyckades snart samla en här
(bl. a. av italiker och frigivna); även Marius
d. ä. slöt sig till honom. Då måste senaten
erkänna C. som konsul. Nu följde Marius’ och C:s
skräckregemente med blodbad och konfiskeringar.
C. var konsul till 84, då han under förberedelser
till striden mot Sulla, som väntades hem, dödades
under ett myteri. — 2) Lucius Cornelius
C., den föregåendes son, sökte som helt ung
omstörta Sullas författning men måste fly. Ehuru
han genom sin svåger Caesar åter erhöll rätt till
ämbeten, uppträdde han efter mordet på denne
med smädelser mot den döde. Vid Caesars
begravning kastade sig folkmassan i sin förbittring
av misstag över tribunen Helvius Cinna, Caesars
vän, och slet honom i stycken. C. själv undkom.
Cinnamömum, se Kanel.
Cinnöber el. cinnabarit, mineral av
sammansättningen HgS, d. v. s.
svavelkvicksilver. C. är till färgen djupt röd. Dess
kri
staller äga samma grad av symmetri som
kvartskristaller. Ljusbrytningen är mycket hög. C. är
den viktigaste kvicksilvermalmen. De mest
berömda förekomsterna av c. äro belägna vid
Idria (i Krain), där mineralet uppträder i
skiffrar och karbonatbergarter (dolomit), vid
Alma-dén i Spanien, där c. förekommer i lerskiffer
och sandsten, samt i Kalifornien, där mineralet
uppträder i samband med serpentin. — C. är
även namn på färgämne, som framställes av c.
Cino da Pisto’ja [t/i’nå-], italiensk skald (d.
omkr. 1336). Till yrket rättslärd, var C. även
skald av florentinska skolan och vän till Dante,
med vilken han växlade sonetter.
Cinoste’rnidae, Cinoste’rnum, se Sköldpaddor.
Cinq-Mars [sa-mä’r], Henri Coèffier
R u z é d’E f f i a t, markis de C., fransk
hovman (1620—42). Son till marskalken A. d’Effiat
och vän till Richelieu, kom C. genom dennes
bemedling till hovet. Genom sitt ståtliga
utseende och behagliga sätt vann han snart Ludvig
XIH:s bevågenhet och blev vid nitton år
över-hovstallmästare. Då han trots visad tapperhet
vid stormningen av Arras 1640 ej fick ett högt
befäl m. m., strävade han, med konungens tysta
samtycke, att störta Richelieu, förband sig med
hertig Gaston av Orléans mot kardinalen, som
man t. o. m. sökte mörda, och slöt ett förrädiskt
fördrag med Spanien. Richelieu kom emellertid
sammansvärjningen på spåren, konungen drog sig
ur spelet och offrade sin gunstling, och C.
avrättades.
Cinquecento [tjiokcoetjä^tå], it., 1500-talet.
Som konst- och kulturhistorisk periodbeteckning
motsvarar c. högrenässansen och senrenässansen.
Cinque ports [si’uk på’ts], ”fem hamnar”,
sammanfattande namn på sju (urspr. fem) på
kusten av de eng. grevskapen Kent och Sussex
liggande hamnar: Sandwich, Dover, Hythe,
Rom-ney, Hastings, Winchelsea och Rye (de båda
sistnämnda räknades urspr. ej dit). Dessa
hamnplatser voro fordom starkt befästa, och deras
borgare åtnjöto stora privilegier. En överdomare
med titeln Lord Warden of the Cinque ports
vakade över deras rättigheter. Ämbetet, nu en
sinekur, besättes fortfarande.
Cinti-Damoreau [tjTnti-damårå’], Laure
Cynthie, fransk sångerska (1801—63).
Ros-sini skrev för henne ”Korints belägring” och
”Moses”, Auber ”Svarta dominon” och Meyerbeer
”Robert”. Till hennes glansroller i övrigt hörde
Zerlina och Rosina.
Cintra [si’tra], officiellt Sintra, stad i
mellersta Portugal 20 km v. n. v. om Lissabon;
7,000 inv. Vackert beläget på en skogrik platå
på norra sluttningen av Serra de Cintra; besökes
flitigt av sommargäster. Vid torget det forna
kungliga slottet, Pago de C., påbörjat under
1300-talet, fullbordat under Emanuel den store.
CIO [si’äi’au’], förk. för Congress of
Industrial Organisations.
CIO, förk. för Comité international olympique.
Cione [tjå’ne], Andrea di, se Orcagna.
Ciotat [sjåta’], La C., stad i dep.
Bouches-du-Rhöne i Frankrike, vid Ciotatbukten av
Medel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
