Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cirkelns kvadratur - Cirkelpassaren - Cirkelprocess el. kretsprocess - Cirkelpunkt - Cirkelsax - Cirkelsegment - Cirkelsektor - Cirkelslut - Cirkelsåg - Cirklad - Cirkulation - Cirkulationspump - Cirkulationssmörjning - Cirkulera - Cirkulär - Cirkumcellioner - Cirkumcision - Cirkumferens - Cirkumflex - Cirkummeridianhöjd - Cirkumpolarstjärna - Cirkumpolär - Cirkumzenitalbåge - Cirkus - Cirrer - Cirrhos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Cirkelpassaren—Cirrhos
828
cirkelsektor, ställde sig vetenskapsmännen allt mer
och mer skeptiska till huvudproblemet; men först
1882 blevo deras misstankar fullständigt
bekräftade, i det att Lindemann lyckades bevisa, att
talet n icke blott är ett irrationellt utan t. o. m.
ett transcendent tal, d. v. s. det är icke en
alge-braisk irrationalitet och kan därför icke
geometriskt konstrueras. Det ryktbara problemets
historia är för övrigt mycket intressant och bjuder
på många kuriositeter. Under 1500- och
1600-talet tycks intresset ha kulminerat, och sålunda
utfäste Karl V ett pris på 100,000 écus för dess
lösning.
Cirkelpassaren, stjärnbild, se Stjärnor.
Cirkelprocess el. kretsprocess, fys.,
kallar man efter R. Clausius en sådan process, där
en kropp genomlöper en serie tillståndsändringar,
som föra den tillbaka till begynnelsetillståndet.
I värmeläran infördes c. först av S. Carnot,
efter vilken den för mekaniska värmeteorien
teoretiskt viktiga Carnots c. har fått sitt namn
och i vilken den arbetande kroppen genomlöper
4 olika tillståndsändringar, 2 adiabatiska och 2
isotermiska.
Cirkelpunkt, se Navelpunkt.
Cirkelsax, maskin för klippning av plåt, bleck,
tyg o. s. v., bestående av två runda ståltrissor
el. rullar med mot el. något förbi varandra
skjutande skarpslipade skärkanter.
Cirkelsegment, den plana figur, som
begränsas av en
cirkelbåge och en korda.
Cirkelsektor, den
plana figur, som
begränsas av en
cirkelbåge och två radier.
Cirkelslut,
cirkelbevis, se Bevis och
Felslut.
Cirkelsåg, se Såg.
Cirklad, konstlad och avmätt, ceremoniell.
Cirkulation, omlopp, kretslopp. Jfr
Blodomlopp och Växtföljd.
Cirkulationspump, pump, använd för att
åstadkomma cirkulation av t. ex. kylvattnet i en
motor. Vanl. användas centrifugalpumpar som c.,
emedan i de flesta fall endast lågt tryck men stor
kapacitet erfordras.
Cirkulationssmörjning, system för smörj ning
i en motor o. dyl., varvid oljan med pump bringas
att cirkulera genom kanaler till de olika lagren
och gå tillbaka till vevhuset efter ev. kylning.
Cirkulera, vara i omlopp.
Cirkulär (av lat. ci’rculus, cirkel, krets,
omlopp), cirkelformig, löpande i krets, rundgående.
Som substantiv betyder c. rundskrivelse, d. v. s.
skrivelse, som är beräknad för flera personer el.
myndigheter och vanligen utskickas i flera
exemplar. — Cirkulärnot kallas i det
diplomatiska umgänget ett skriftligt meddelande (not),
som avlåtes till flera stater samtidigt.
Cirkumcelliöner (av lat. ci’rcum, omkring, och
ce’lla, koja), namn på deltagarna i en
asketisk-social rörelse i n. Afrika på 300-talet e. Kr. De
voro överspända asketer, sökte ofta fanatiskt
martyrkronan och opponerade mot den ojämna
egendomsfördelningen. Under den förföljelse,
som Konstantins söner, särskilt kejsar Konstans,
anställde mot donatisterna, sökte dessa stöd hos
c., och de båda rörelserna sammansmälte.
Cirkumcisiön, omskärelse.
Cirkumfere’ns, omkrets, omfång.
Cirkumfle’x (av lat. circumfle’xus, böjd
omkring), tecknet A el. ~ el. , vanl. brukat som
tecken för vokallängd.
Cirkummeridiänhöjd, himlakroppars höjd över
horisonten, uppmätt nära meridianen.
Cirkumpolärstjärna, stjärna, som för en viss
bestämd ort ständigt befinner sig över horisonten.
Cirkumpolära äro alla stjärnor, vilkas avstånd
från polen är mindre än ortens polhöjd.
Cirkumpolär, om djur el. växt, som har sin
utbredning över hela nord- el. sydpolsområdet.
Cirkumzenitälbåge, se Halofenomen.
Ci’rkus (lat. ci’rcus). 1) Fornromersk
långsträckt kapplöpningsbana. En sådan bestod urspr.
av en öppen, jämn sträcka med provisoriska
sittplatser längs banan, senare av en byggnad (utan
tak). I dalen mellan den palantinska och den
aven-tinska höjden låg Roms ”största cirkus”, Cirkus
maximus, som efter ombyggnad på Caesars tid
hade sittplatser för 75,000 pers, och på
300-talet för 200,000. I Rom funnos f. ö. den
flami-niska (på Marsfältet), Neros (där Peterskyrkan
nu står) och Maxentius’ (vid Via Appia), den
sistnämnda någorlunda bibehållen. Ena ändan av
c. var rund, den andra snett avskuren; i denna
senare funnos huvudingången och på båda sidor
om denna startplatsen (carceres). Längs båda
långsidorna och den runda kortsidan höjde sig
amfiteatraliskt åskådarbänkarna. Arenan delades
på längden i 2 delar av en låg mur, spina, som
i ändarna pryddes av tre kägelformade pelare,
metae, vilka betecknade målet. Spelen bestodo
förnämligast i kappkörning, vanligen med
fyrspann. Kring spinan kördes vanligen 7 gånger.
7 delfiner och ägg på höga ställningar på
spinan angåvo antalet körda varv. F. ö.
uppträdde konstberidare, även förekommo kapplöpning,
brottning m. m. — 2) Numera nyttjas ordet c.
om en vanlig rund byggnad el. tält, vari
dresserade djur, akrobater o. s. v. uppträda.
3) C. el. c i r k u s d a 1, den innersta delen av
en fjälldal, där bergväggarna sluta sig
tillsammans cirkus formigt.
Cirrer, flimmerhårliknande bildningar, som
finnas företrädesvis hos vissa infusoriegrupper. C.
äro tjockare och kraftigare än flimmerhår samt
bestå av fina, sammanfogade fibriller. De
tjänstgöra både vid simning och ställförflyttning på
fast underlag.
Cirrhös [-rå’s], den förändring, som uppträder
i ett organ, då dettas bindvävsbeståndsdelar av en
el. annan orsak (inflammatorisk el. annan kronisk
retning) kraftigt tillväxa, under det att organets
speciella vävnadselement som regel samtidigt
undergå atrofi. På gr. av en ofta inträdande stark
skrumpning av den nybildade bindväven, jämte
den nämnda atrofien, minskas organet i volym,
Cirkelsegment. Cirkelsektor.
M cirkelns medelpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
