- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
833-834

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cistern - Cisternpunktion - Cis-transisomeri - Cistus - Citadell - Citant - Citat - Citation - Citato loco - Cité - Citeaux - Citellus - Citera - Citerior - Cité universitaire, La - Citissime - Citlaltépetl, Pico de Orizaba - Cito - Citokromi - Citoyen - Citral el. geranial - Citrat - Citrin - Citrine, Walter - Citroën - Citrofen - Citron - Citronat - Citronfjäril - Citronmeliss - Citronolja el. cedroolja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

833 Cistern—Citronolja 834

Ciste’rn, större behållare för förvaring av
vätska el. finfördelade fasta ämnen och utförda
i cylindrisk el. parallellepipedisk form, öppna,
med lock el. helt slutna, sämt oftast med
ifyllnings- och avtappningsanordningar, t. ex.
varmvattens- och oljecisterner. C. tillverkas av
enklare plåt, som icke underkastas
hållfasthetsprov-ning, s. k. cisternplåt. — Cisternvagn,
järnvägsvagn, avsedd för transport av flytande
varor, som kunna direkt införas i vagnens
behållare (cistern), vanl. av cylindrisk form.
Behållarens rymd är avpassad efter lastens vikt. En
särskild typ utgöra för provbelastning av
järnvägsbroar konstruerade c.-vagnar.
Motordrivna cisternvagnar, tankvagnar,
av flera slag användas i gatu- och
landsvägstrafik.

Cisternpunktion, med., punktion, verkställd i
nacken (det s. k. ”nackstickét”), varest nålen i
mittlinjen införes så djupt, att spetsen kommer
att ligga i den cisternliknande kavitet,
innehållande cerebrospinalvätska, som befinner sig på
ryggen av förlängda märgen. C. är en för
diagnosen av hjärn- och ryggmärgstumörer i många
fall oundgänglig metod.

Cis-transisomeri, se Isomeri.

Ci’stus, växtsläkte av fam. Cistaceae, med 30
arter i medelhavsländerna (vanl. 1—2 m höga
buskar); flera höra till macchians viktigaste
beståndsdelar. De stora blommorna
(”cistus-rosor”) likna nyponblommor. Från grenarna och
bladen av C. ladaniferus m. fl. avsöndras ett
välluktande harts, ladanum, fordom använt som
läkemedel.

Citade’ll (it. cittade’lla, egentl. småstad). 1)
”Kärnfäste”, namn på fästen, som anlades i
befästa städer i samband med stadsbefästningen.
Ändamålet var att bilda en inre kärna för
försvaret. Som ex. på städer, som ha kvar
gamla c., må nämnas Landskrona, Köpenhamn,
Liége. 2) Förr benämning på de utrymmen
inom pansrade fartyg, som befinna sig mellan
pansardäck och huvuddäck och vilka skyddas av
sekundärt sidopansar, citadellpansaret,
anbringat ovanför vattenlinjepansaret.

Cita’nt (av lat. citäre, framkalla, uppfordra),
i den romersk-tyska processrätten benämning
på käranden.

Cität (lat. citätum, av citäre, åberopa),
ordagrant anfört ställe ur en skrift, ett tal 0. s. v.

Citation (lat. citätio), numera föga brukligt i
betydelse av citat; i några länder förstås med
citation kallelse el. stämning inför domstol (jfr
Citant). —’ Citationstecken, se
Anföringstecken.

Citäto lo’co, lat., på anfört ställe.

Cité [site’], fr., stad (av lat. civitas); oftast
beteckning för en stads äldsta kärna, t. ex. Ile
de la Cité i Paris.

Citeaux [sitå’], se Cisterciensorden.

Cite’llus, se Siselsläktet.

Citera (lat. citäre), anföra, åberopa ett
yttrande, ett ställe i en skrift o. s. v.; förr även:
instämma inför rätta.

NE IV — 27

Cite’rior, lat., ”på denna sidan om”, t. ex.
Gallia citerior, den del av Gallien, som i
förhållande till Rom låg ”på denna sidan om” Alperna.
Motsats ulterior.

Cité universitaire, La C. [site’ynivärsitä’r],
i Paris, se Studenthem.

Citi’ssime, lat., skyndsammast.

Citlaltépetl, P i c o de O r i z a b a, vulkan
i s. Mexico, 120 km fr. kusten; 5,700 m ö. h.
Mexicos högsta punkt. Den vulkaniska
verksamheten avtar; toppen är ständigt snöhöljd.

Ci’to, lat., fort; angeläget.

Citokromi, snabb färgtryck, en fyrfärgsmetod,
där först krafttrycket göres med autotypi i
mörk färg, varefter färgplåtarna tryckas i gult,
rött och blått med tunna, hastigt torkande färger.

Citoyen [sitcoaja’], fr., borgare, medborgare.

Citräl el. g e r a n i ä 1, C9H15CHO, en eterisk
olja, närmare bestämt en terpenaldehyd. Den
utgör luktämnet i citron m. fl. frukter. C. har
fått stor användning till framställning av
konstgjorda luktämnen och som utgångsmaterial för
det syntetiskt framställda violluktande ämnet
j onon.

Citrät, citronsyrans salter.

Citrin, se Bergkristall.

Citrine [siträi’n], Walter McLennan,
ba-ronet (1946), engelsk fackföreningsmän (f. 1887),
under många år en av den brittiska
arbetarrörelsens ledande krafter. 1914 anställd som
ombudsman vid en fackförening blev han 1924 bitr,
sekr. i det brittiska fackföreningsrådet, vars
ge-neralsekr. han var 1926—46. 1928—45 var han
ordf, i fackföreningsinternationalen och 1945—46
president i den fackliga världsfederationen. Han
blev 1947 chef för den förstatligade
elektrici-tetsindustrien. Under 2:a världskriget hade han
ett flertal officiella ekonomiska uppdrag.
Skrifter: ”The British trade union movement” (1926;
•sv. övers. ”Fackföreningsrörelsen i
Storbritannien”, 1927), ”Labour and the commuriity” (1928),
”1 search for truth in Russia” (1936, 1938), ”My
Finnish diary” (1940), ”My American diary”
(1941), ”In Russia now” (1942).

Citroen [sitråä’n], franskt bilmärke,
tillverkat av Société Anonyme André Citroen i Paris,
grundad 1924, rekonstruerad 1934, en av Europas
största bilfabriker med tillverkningen ordnad
efter amerikanska mass fabrikationsmetoder.

Citrofén, citronsyrat parafenetidin, ett
färg-och luktlöst pulver med sur smak
(temperatur-nedsättande och rogivande medel).

Citrön, se Citronträdet och Citrus.

Citronät, se Suckat.

Citronfjäril, Cölias rha’mni, en till gruppen
dagfjärilar, fam. Pieridae, hörande fjäril,
karakteristisk för sina citrongula vingar, vilka
i mitten på båda sidor ha en orangegul fläck
och hos hönan stöta i vitt. C. är en av våra
tidigaste fjärilar. Larven, som är grön med vit
sidostrimma, lever på brakved. — Bild se färgpl.
vid Dagfjärilar.

Citronmeli’ss, se Melissa.

Citronolja el. c e d r o o 1 j a, Aethero’leum
ci’tri, flyktig olja ur färska citronskal; dess fina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free