- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
835-836

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Citronolja el. cedroolja - Citronsaft - Citronsläktet - Citronsyra - Citronträ - Citronträdet - Citrullus - Citrus - Città - Città del Vaticano - Città di Castello

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

835

Citronsaft—Cittå di Castello

836

lukt härrör från en aldehyd, citral; nyttjas till
att förbättra lukt och smak på läkemedel samt
till parfymer, läskedrycker m. m.

Citronsaft, saft av citronträdets frukter. På
grund av sin stora halt av c-vitaminer är den
(liksom apelsinsaft) ett utmärkt medel mot
skör-bjugg. Konstgjord c. beredes genom att lösa
citronsyra i vatten och tillsätta mindre mängd av
ett spritutdrag på citronskal.

Citronsläktet, se Citrus.

Citronsyra, CaHXOH) (CCteHh, H2O, är en
utbredd växtsyra. Den framställes ur saft av
omogna citroner och bildar stora, färglösa, surt
smakande kristaller. C. nyttjas till beredning av
läskedrycker, farmaceutiska preparat och som
ersättning för matättika. I bomullsfärgerierna
nyttjas den för att höja- färgens glans och
äkthet. C:s salter kallas citrat (av syrans lat.
namn, acidum citricum). Kalciumcitratet
är lösligt i kallt men ej i varmt vatten.

Citronträ, veden av Erithalis fruticosa (fam.
Rubiaceae) från Västindien.

Citronträdet, Ci’trus me’dica, en av de tre
odlade huvudarterna av släktet Citrus, uppdelad i
åtskilliga kulturformer. Den frukt, som i Norden
liksom i Tyskland och Frankrike kallas citron
(ital. limone) fås från vanliga Citron
trädet (Citrus medica, var. limonum), ett 3—5 m
högt träd el. buske, som växer vild på s. sidan
av Himalaja och i Burma; redan på 1200-talet
odlades den flerstädes i Italien. Frukterna äro
ljusgula, äggformiga med vårtlik spets, skalet
innehåller en eterisk olja (citronolja) och
köttet 6—9 °/o citronsyra. Nyttjas i
matlagningen, vid tillverkning av parfymer, färger,
likörer m. m. Trädet blommar hela året om;
frukterna avplockas före mognaden och få därpå
lufttorka nå?ot, varpå de inpackas i papper el.
sågspån i lådor.

Den som citron (cedro) i Italien betecknade
frukten erhålles av c e d r a t- el. c i t r o h a
t-trädét (Citrus medica, var. genuina), som
odlades i Italien redan på romerska kejsartiden;
den är ytterst tjockskalig, sötare än vår citron
och klotrund. Av de omogna, gröna innerskalen
beredes citronat (cedrat) el. suckat. En ras av
samma varietet har i skalet vissa fördjupningar,
påminnande om bett av tänder. Dessa frukter
äro omtalade i talmud, brukas ännu i dag i
den judiska ritualen och benämnas
adams-äpplen, emedan de enligt en judisk myt
an-sågos som paradisets förbjudna frukter.

Av stor betydelse är 1 i m o n e 11 e n el.
sura limetten (var. acida), vars små,
runda, tunnskaliga, mycket sura och saftiga
frukter av blek färg i tropikerna i regeln ersätta
vanliga citroner. Den odlas främst i Västindien,
särsk. på Dominica; härav beredas limettsaft
(eng. lime-juice) och limettolja.

CitruTlus, släkte bland gurkväxterna
(Cucurbitaceae); står gurksläktet nära men har
vanligen greniga klängen. Hit höra 4 från Gamla
världens varmare länder härstammande arter:

ettåriga, sällan perenna, nedliggande monoika
örter med 3—5-flikiga blad och hjulformig, gul
blomkrona. Se Kolokvint och Vattenmelon.

Ci’trus, växtsläkte av familjen Rutaceae,
omfattande i Asiens (och Australiens) varmare
delar inhemska träd el. högre buskar’ med
läder-artade, vanligen enkla blad, vilkas skiva genom
en led är fäst vid bladskaftet. Blommorna
(”orangeblommor”) ha vanl. talrika, ofta mer el.
mindre sammanvuxna ståndare och äro starkt
välluktande. Frukten är ett flerrummigt bär med
skalet tjockt och rikt på körtlar, som innehålla
en välluktande flyktig olja. — Viktigast bland
c.-arterna äro: 1) C. nobilis, mandarin,
vanligen buske, med vita blommor och frukter, som
äro mindre och mer tillplattade än apelsiner.
2) C. aurantium, orangeträdet, med gröna
årsskott och vita blommor; uppdelas i flera
underarter el. varieteter, t. ex. amara, pomerans,
sinensis, apelsin (se Apelsinträdet),
Berga-mia, bergamottorange, och decumana,
pompelmus, varav g r a p e-f r u i t är en
form. 3) C. medica, citronträdet, träd el.
buske, med rödaktiga årsskott och i regel
röd-aktiga blommor; likaledes med flera underarter.
Alla C.-frukter sammanfattas ofta under
beteckningen agrumer. — Många missbildningar i
frukterna äro kända. Så t. ex. finnas apelsiner
med fruktbladen stående i två våningar,
”navelapelsiner”; en mindre apelsin sitter då insänkt i
spetsen av en större. ”Buddhas fingrar” kallas
i Indien en varietet av citron, där ”klyftorna”
ej sluta sig samman utan utväxa finger formigt.
De ”blandade frukterna”, bizsaria, äro i vissa
sektioner (el. ena hälften) byggda som apelsiner,
i andra som citroner.

Cittå [tjita’], it., stad (av lat. clvitas). Ingår
i flera ortnamn.

Cittå del Vatica’no [tjita’-], officiella namnet
på Vatikanstaden.

Cittå di CasteTlo [tjita’-], stad i mell.
Italien, 40 km n. om Perugia, vid översta Tiber;
9,000 inv. Innehades under 1400- och 1500-talem

Grape-fruit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free