- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 4. Bruneau - Colón /
841-842

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Civilförsvar (civilt luftskydd) - Civilförvaltningens lönenämnd - Civilingenjör - Civilis, Claudius (Iulius) - Civilisation - Civilkommissionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

841

Civilförvaltningens lönenämnd—Civilkommissionen

842

en civilförsvarsstyrelse, som sorterar
under Inrikesdep. Styrelsen med en generaldir.
som chef är i huvudsak en reorganiserad
sammanslagning av Luftskyddsinspektionen och
Statens utrymningskommission. Den arbetar på
ad-ministrativ-kamerala byrån, organisationsbyrån,
utbildnings-, övnings- och krigsplanläggningsbyrån
samt tekniska byrån, därjämte på
riksbrandin-spektörens avd. och bevakningsavd.. Till
styrelsen äro vidare anslutna en c.-överläkare och
en militärassistent. Inom .varje län handhar
länsstyrelsen ledningen av c. genom sin f ö
r-svarsavdelning under en c i v i 1 f ö
r-svarsdirektör j ämte en m i 1 i t ä r
as-s i s t e n t. Länsstyrelsen skall bl. a. genom
inspektioner, c.-övningar och krigsspel verka för
ett effektivt c. inom länet och i samråd med
frivilliga organisationer leda och övervaka
c.-utbildningen inom länet. Flertalet län äro sedan
1951 sammanförda i 5 civilområden i
princip sammanfallande med de fem sydligaste
militärområdena på fastlandet. I spetsen för
civilområdet står civilbefälhavaren (en av
landshövdingarna). Syftet är att samordna de
civila försvarsåtgärderna i fred och främja en
civilmilitär samverkan i krig. — Landet indelas i
civil försvarsområden, omfattande i
regel ett landsfiskalsdistrikt el. stad, som ej ingår
i sådant distrikt. En civilförsvarschef
utövar här ledningen med honom underlydande
tjänstegrenschefer; på vissa orter fungerar
civilförsvarsfogde som
platsbefälhavare. Inom varje område skall finnas allmänt
c., som avses för området i dess helhet. —
Särskilt c. organiseras, då så är påkallat med
hänsyn till bebyggelsens täthet m. m., och
benämnes hemskydd, om det är avsett för
bostadsfastigheter, och verkskydd, om det är
avsett för industrianläggningar. Den närmaste
ledningen härvid utövas av h e m s k y d d s-,
resp, verkskyddsledare; för tillsynen
finnas inom c.-området hemskydds- och
verkskyddsinspektörer. —
Civil-f ö r s v a r s p 1 i k t, d. v. s. skyldighet att
fullgöra sådan tjänstgöring vid c., som
kroppskrafter och hälsotillstånd medgiva, åligger varje
man el. kvinna fr. o. m. det kalenderår, då
16 år uppnås, t. o. m. det kalenderår, varunder
vederbörande fyller 65 år. Skyldighet att
tjänstgöra vid krigsmakten, obligatoriskt el. under
vissa frivilliga former, går dock före
fullgörandet av c.-plikten. Antalet i civilförsvaret
inskrivna utgör närmare 900,000. För ett c.-område
skola organisationsplaner, ett slags
mobiliseringsplaner, vara uppgjorda. Härvid
fastställas bl. a. personalramar av
vederbörlig länsstyrelse efter förutgången prövning
av länsarbetsnämnd. Inskrivning av c.-pliktig
personal äger rum i vissa fall, sålunda för dem,
som skola ingå i förband och avd. av allmänna
c., och dem, som äro upptagna i
organisationsplanerna el. eljest skola fullgöra viss tjänst häri.
— Utbildning inom c. bestämmes av K. m:t men
är i fredstid maximerad till 12––50 tim. första

utbildning beroende på personalkategori. Därtill

kommer skyldighet att undergå
repetitionsutbild-ning. — Vidare finnas bestämmelser om
bered-skapsgrad, alarmering, då flyganfall hotar m. m.,
särsk. beredskapslarm i brådskande fall,
mörkläggning, trafik- och säkerhetsföreskrifter,
anordnande av skyddsrum, såväl allmänna som
enskilda, särskilda c.-åtgärder vid krig el.
krigsfara, berörande utrymning och inkvartering,
bort-flyttningsförbud och bortflyttningstillstånd,
un-danförsel och förstöring m. m. Kommunernas
skyldigheter i fråga om c. äro reglerade, bl. a.
skyldigheten att anordna allmänna skyddsrum
och källarmursgenombrott för sådana, varvid
kommunerna äga uppbära statsbidrag. Även
fastighetsägare åläggas vissa förpliktelser i fråga
om skyddsrumsanordningar i och för hemskydd
och verkskydd. Inom varje kommun skall
finnas en civil fö r svar sn äm nd. — Till det
statliga c. är anslutet det frivilliga
Civilförsvarsförbundet (till 1951
Riksluftskyddsförbun-det) med dess civilförsvarsförbund i länen och
dem underlydande civilförsvarsföreningar.. Dessa
medverka vid utbildningen inom c.

Civilförvaltningens lönenämnd, se Allmänna
lönenämnden.

Civilingenjör, titel, som urspr. betecknade
varje ingenjör, vilken utövade ett civilt (icke
militärt) yrke, till skillnad från
ingenjörofficeren. Titeln infördes 1910 vid Kungl. tekniska
högsk. för därifrån examinerade -elever inom vissa
fackavd. och fick officiell sanktion 1915.
C.-examen kan vid högsk. i fråga avläggas inom
avd. för mekanik, elektroteknik, väg- och
vattenbyggnadskonst, skeppsbyggnadskonst, kemi och
kemisk teknologi, lantmäteri samt teknisk
fysik. Detsamma gäller Chalmers tekniska högsk.
fr. o. m. 1937 (avd. för teknisk fysik och
lantmäteri saknas emellertid där). För elever med
examen från avd. för bergsvetenskap och
bergskemi gäller titeln bergsingenjör; examen
från avd. för arkitektur berättigar till titeln
arkitekt. C.-titeln användes även av
ingenjörer med examen från nämnda läroanstalter av
äldre datum än 1910, resp. 1937.

Civilis, C1 a u d i u s el. rättare I u 1 i u s,
ba-tavisk frihetshjälte av furstlig börd och med
romersk medborgarrätt. Under tronstriderna 69
e. Kr. reste sig bataverna under hans ledning.
Resningen tog stor omfattning, men sedan
Ves-pasianus kommit till makten, slutade den på grund
av stammarnas oenighet med batavernas
underkastelse. C. benådades. — I Sverige torde C.
vara mest känd genom Rembrandts stora målning
i Nationalmuseum, ”C:s sammansvärjning mot
romarna”. Se bild nästa sida.

Civilisation (av lat. elvis, medborgare),
sammanfattningen av de bildningselement, varigenom
ett folk höjes över vildens ståndpunkt; kulturellt
samhällsskick, — Civilisera, lyfta ur
vilde-tillstånd; hyfsa, bilda.

Civilkommissionen, en kommission, som 1908
—15 utövade viss tillsyn över Sveriges
försvars-väsen. C. bestod av en ordförande och sex
le-damöter. Kommissionen ägde undersöka bl. a.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffd/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free