Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Civilrätt, privaträtt - Civil service - Civil service reform - Civilstaten - Civilstatens pensionsinrättning - Civilstatens änke- och pupillkassa - Civilstånd - Civiltà cattolica - Civilt köp - Civilt luftskydd - Civiltryckeri - Civil värnplikt - Civiläktenskap - Civis - Cività - Civitali, Matteo di Giovanni - Civitas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Civil service—Civitas
846
C. och kanonisk rätt, ius utrumque, blevo enda
föremål för de medeltida rättsskolornas arbete
(därav värdigheterna ”juris utriusque doktor”,
”juris utriusque kandidat” etc., vilka officiellt
utdelades i Sverige ända till 1904).
C. omfattar i den moderna rätten bl. a.
familjerätt, arvsrätt, föräldrarätt samt
förmögenhetsrätt (därunder t. ex. avtalsrätt, j
orddelnings-rätt och arbetsrätt).
Civil service [si’vil sä’vis], den civila
förvaltningstjänsten i anglosaxiska länder.
Civil service reform [si’vil sa’vis rifå’m],
eng., reformeringen av bestämmelserna om
tillsättning av ämbetsmän i U.S.A. i sådan riktning,
att det tidigare allmänt rådande s. k. ”spoils
system”, enl. vilket ämbetsmännen till- och
avsattes efter partipolitiska hänsyn, ersättes av
”the merit system”, enl. vilket vederbörandes
förtjänst, icke partisynpunkter, skall fälla utslaget
vid beslut om antagande och befordran. En
rörelse för reform i nämnd riktning började efter
engelskt föredöme redan på 1850-talet. Genom
den s. k. Pendletonlagen 1883 vann
reformrörelsen en viktig framgång. Denna lag indelar
statstjänsterna i politiska, som tillsättas av
presidenten med senatens samtycke — varvid i
regel partihänsyn bliva utslagsgivande —, och
”klassificerade”, vilka skola tillsättas
uteslutande efter förtjänst. Beträffande de senare gäller,
att en särskild kommission (”civil service
com-mission”) anställer examina med de sökande; med
anledning av den sålunda vunna uppfattningen
rörande vederbörandes kompetens fattas beslut
om antagande och befordringar. Småningom ha
allt flera ämbeten indragits under den senare
kategorien; f. n. torde dessa uppgå till 73 %.
Civilstaten, sammanfattningen av ett lands
civila ämbets- och tjänstemän.
Civilstatens pensionsinrättning, se
Civilstatens änke- och pupillkassa.
Civilstatens änke- och pupillkassa, som hade
till ändamål att bereda pensioner åt änkor och
barn efter vissa civila befattningshavare i
statens tjänst, stiftades genom reglemente 15 nov.
1826 och förenades med den samtidigt bildade
Civilstatens pensionsinrättning,
vilken senare avsåg att bereda pension åt
tjänstemän, som önskade avgå, innan de voro
berättigade till ordinarie statspension från allmänna
in-dragningsstaten. I samband med det civila
pen-sionsväsendets reglering genom 1907 års
pensionslag, varigenom civilstatens pensionsinrättning blev
ställd under avveckling, ombildades änke- och
pupillkassan fr. o. m. 1908, varvid den fick
övertaga den äldre kassans samt pensionsinrättningens
fonder, vilka då uppgingo till något över 14
mill. kr.
Kassan, som var byggd på obligatorisk
delaktighet, omfattade samtliga de manliga ordinarie
civila befattningshavare med lön å av K. m:t
och riksdagen fastställd stat, vilka icke voro
skyldiga att deltaga i någon av de andra
stats-reglerade familj epensionskassorna. — C:s
verk
samhet har fr. o. m. V7 1937 övertagits av
staten. Kassans tillgångar, vilka samtidigt
överlämnades till staten, utgjorde då c:a 71 mkf. För
utdelning av pensioner och understöd ur kassans
av staten numera förvaltade donationsfonder har
tillsatts en särskild nämnd, kallad
Civilstatens understödsnämnd.
Civilstånd kallas den ställning en person med
hänsyn till sin äktenskapliga el. icke
äktenskapliga börd och såsom gift, ogift, änkling el. änka
el. frånskild intager inom familjen. — I Sverige
konstateras en persons c. (dit också namnet
brukar hänföras) genom kyrkböckerna
(försam-lingsböckerna), som föras av prästerskapet.
Civiltå cattolica [tjivilta’ katå’-], italiensk
katolsk tidskrift, utgiven i Rom som Vatikanens
halvofficiella organ.
Civilt köp, alla köpeavtal, som ej slutas
mellan köpmän i och för deras rörelse (dessa senare
kallas handelsköp).
Civilt luftskydd, se Civilförsvar.
Civiltryckeri, boktryckeri (till skillnad från
tidningstryckeri).
Civil värnplikt. 1) Stundom använd
benämning för skyldigheten att utföra civilt arbete för
statens räkning i st. f. värnpliktstjänstgöring i
vanlig ordning. — 2) lanspråktagande under krig
av till krigstjänst ej inkallade manliga och
kvinnliga delar av en befolkning för arbetsuppgifter
inom hemlandet i försvarssyften.
Civiläktenskap, ett inför icke-kyrklig offentlig
myndighet ingånget äktenskap utan religiös
be-segling. Se Vigsel.
Civis, lat., medborgare. — Civis a c
ådern i c u s, akademisk medborgare (akademisk
lärare, tjänsteman el. studerande). — Civis
hono r ä r i u s, hedersborgare.
Civitå [tjivita’], it. (av lat. civitas, stad).
Ingår i flera ortnamn.
Civitali [tJivita’li], Matteo di
Giovanni, toskansk bildhuggare, arkitekt och ingenjör
(1436—1501), huvudsaki. verksam i sin’
födelsestad Lucca. Mest är han känd för sina
marmorstatyer och reliefer, dels religiösa kompositioner,
dels porträtt, samt dekorativa marmorarbeten,
såsom gravvårdar och altaruppsatser. C. är
Luccas ende renässansskulptör av hög rang;
genom sitt allvarliga, enkla formval skiljer han
sig från de samtida florentinarna. — Monografi
av G. Volpi (1893).
Civitas, lat. (av civis, medborgare), en
romersk medborgares rättigheter och skyldigheter-,
”romersk medborgarrätt”, i motsats till den frie
utlänningens (peregrinus). Medborgarrätt kunde
förväryas av den, som icke ägde den genom
härstamning; så av slavar genom frigivning.
Genom folkbeslut plägade ett visst antal
personer erhålla medborgarrätt i samband med
anläggning av kolonier; stundom upptogos hela
samhällen till (vanl. begränsad) medborgarrätt.
Efter bundsförvantkriget upptogos alla italiska
städer till fullständig romersk borgarrätt (89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
