Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clarté - Clary, släkt - Clason, 1. Edward - Clason, 2. Gustaf - Clason, 3. Sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
Clary—Clason
858
franska avd. efter kort tid anslöt sig till
kommunistiska internationalen, upplöste den det
internationella Clarté-förbundet.
Sammanslutningar med rörelsens ursprungliga program
arbetade dock vidare, bl. a. i Sverige. Svenska
clartéförbundet fick under 1920-talet sektioner
i Stockholm (sedan 1921), Lund, Uppsala,
Göteborg m. fl. platser. Dess huvuduppgift
var samling och skolning av de intellektuella till
kamp för socialismen. Det stod på
arbetarrörelsens grund men var partipolitiskt neutralt.
Förbundets organ var tidskr. Clarté (1924—39, 1944
ff.). 1927 bildades Nordiska clartéförbundet, som
dock förblev en löslig sammanslutning (sista
kongressen i Köpenhamn 1935). Svenska
clartéförbundet sprängdes 1939 på motsättningen mellan
socialdemokrater och kommunister. — Sedermera
har Stockholms clartésektion reorganiserats på
det ursprungliga programmets grund. Sektioner
också i Uppsala och Göteborg. — Litt.: E.
Bergen, ”C.” (1945).
Clary [klari’], fransk köpmanssläkt från
Marseille, bekant genom de två systrarna Julie
(d. 1845) och Désirée (se Desideria, svensk
drottning), gifta med resp. J. Bonaparte (Josef,
konung av Spanien) och J. B. J. Bernadotte
(Karl XIV Johan).
Clason. 1) Edward Claes Herman C.,
ana-tom (1829—1912). Han blev med. dr 1862, doc.
s. å. och 1863 adjunkt i anatomi och fysiologi
samt utnämndes 1882 till prof, i anatomi, allt i
Uppsala. Såsom lärare inlade C. genom
outtröttlig flit och aldrig svikande hängivenhet
synnerligen stora förtjänster. Under hans ledning
uppfördes den anatomiska inst. i Uppsala. Han
utgav åtskilliga skrifter inom anatomien, bl. a.
behandlande antropolögiskt-anatomiska spörsmål.
2) Isak Gustaf C., den föreg:s brorson
(1856—1930). Efter studier vid Konstakad. i
Stockholm och utomlands var han verksam som
praktiserande arkitekt i Stockholm. Han var
prof, vid Tekniska högsk. 1890—1904, då han
blev förste intendent i dåv. överintendentsämbetet
(nu Byggnadsstyrelsen, där han var byggnadsråd
1917—23). C. blev Konstakademiens v. preses
1902 och ord. preses 1918. 1917 blev han fil.
hedersdr i Uppsala.
C:s verksamhet som arkitekt var omfattande
och betydande. I den moderna svenska
byggnadskonstens genombrott har han sin stora andel
som föregångsman och vägvisare. Han
representerade en historisk skola, som mindre söker
nya formspråk, än den strävar att ”på ett
hävdvunnet. språk grammatikaliskt riktigt uttala de
nya, starka och originella tankarna, att
kontinuerligt bygga vidare på ärofull gammal grund”.
Han tillämpade med säker smak och osviklig
detalj behandling för moderna ändamål olika
historiska stilar, italiensk palatsstil i Thaveniusska
huset vid Strandvägen, Frans I :s-stil i Bünsowska
huset sammastädes (1886—88), svensk
1600-tals-stil -— mycket fritt och självständigt behandlad
— i Adelswärdska huset vid Strömgatan (fullb.
1890), spansk stil i Hallwylska palatset vid
Hamngatan (fullb. 1899), barock i Rosenska
Gustaf Clason: Hallwylska palatset, Stockholm.
Se även bild vid Adelsnäs.
huset vid Strandvägen (fullb. 1898), tessinsk
palatsstil i ombyggnaden av Städernas
brandstodsbolags hus vid Skeppsbron (1899—1901).
Hans mest omfattande verk från denna tid är
Nordiska muséet på Djurgården (fullbordat
1906). Nordisk renässans är här använd, med
frihet lämpad för byggnadens uppgift.
Byggnader för olika ändamål från denna tid äro
Östermalms saluhall (i samarbete med K. Sahlin 1888),
Norrlands nations hus i Uppsala 1889 i holländsk
renässans, telegrafhuset i Göteborg 1891,
lant-slotten Lejondal i Uppland (1889—91), Hjularöd
i Skåne 1894 (i samarbete med L. I. Wahlman)
samt ändrings- och inredningsarbeten av flera
herrgårdar i olika delar av landet. Från
1900-talets början datera sig rådhuset i Norrköping
(färdigt 1910), timmermansordens nya palats i
Stockholm (1915"—23), lantslottet Adelsnäs i
Östergötland (1915—21), Skånska hypoteks
föreningens hus i Lund (1914—17), rådhuset i
Södertälje (ena flygeln uppförd 1918—21),
Centralbanken vid Gustav Adolfs torg i Stockholm
(1918—20). — Biogr. av T. Lindmark (i
Vet-akad:s årsbok, 1932).
3) Sam C., son till C.i), historiker, politiker
(1867—1925). Han blev fil. dr 1895 i Uppsala
på avh. ”Till reduktionens förhistoria” och s. å.
doc. i historia, 1903 ord. amanuens i
Riksarkivet, 1904 prof, i historia vid Lunds univ.
och 1916 riksarkivarie. Under studentåren
utbildad till skicklig stenograf, var C. 1888—1906
anställd vid riksdagens kamrars kanslier, var
notarie i 1895 års unionskommitté och 1905 sekr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
