Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clausen, 2. Henrik Nikolai - Clausen, Julius - Clausen, Sven - Clausewitz, Karl von - Clausholm - Clausilia - Clausius, Rudolph - Claussen, Julia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Clausen—Claussen
866
ena en innerlig Kristustro i dennes anda med
orädd kritik av ortodoxiens lärosystem. Redan
genom sitt betydande förstlingsarbete,
”Catholi-cismens og protestantismens kirkeforfatning, lære
og ritus” (1825) kom han i en konflikt med
Grundtvig, som bidrog till dennes beslut att
nedlägga prästämbetet. Bland C:s övriga teologiska
arbeten märkas
”Fortolkning af de
synop-tiske evangelier”
(1850), ”Christelig
troeslære” (1853; sv.
övers. 1857) och ”Det
evangeliske kirkelivs
nutid og f rem tid”
(1859; 2:a uppl. 1878).
Med sin från fadern
ärvda kärlek till
andlig och borgerlig
frihet kom C., som var
ivrig skandinav, att
spela en betydande roll
som förkämpe för de
konstitutionella strömningarna inom danskt
statsliv. Han blev 1840 led. av östiftens
ständerför-samling, var 1842—46 dess ordf, och påverkade
1848 kraftigt opinionen genom sin (tills, m. J.
F. Schouw utgivna) flygskrift ”Ved thronskiftet”,
där förslag framlades till en fri författning för
Danmark och Slesvig. C. blev okt. s. å. led. av
den grundlagsstiftande riksförsamlingen och var
nov. 1848—juli 1851 minister utan portfölj. I
landstinget var han sedan en av
national-libera-lernas ledande män, tills han 1866 drog sig
tillbaka från det politiska livet. — Efter C:s död
utkom hans ”Optegnelser om mit levneds og min
tids historie” (1877). 1918 utgavs C:s ”Af min
reisedagbog 1818”. — Litt.: J. Larsen, ”H. N. C.,
hans liv og gerning”, 1 (1945).
Clåu’sen, Julius, dansk författare (1868—
1951), bibliotekarie vid kungl. biblioteket 1903
—33, litterär medarbetare i Berlingske Tidende
1901—35. C. var livligt verksam som historisk,
litteratur- och kulturhistorisk författare (”Jens
Baggesen”, 1895, ”Skandinavismen”, 1900,
”Omkring det Heibergske hus”, 1934, ”Mennesker paa
min vej”, 1941, och ”Eros”, 1946). Han utgav
bl. a. serien ”Memoirer og breve” (50 bd, 1905
—27)^
Clåu’sen, Sven Christen, dansk författare
(f. 1893). C., som varit verksam i Husejernes
kreditkasse i Köpenhamn, blev 1934 jur. dr på
avh. ”Kreditforeningsforhold”. Han har utgivit
en rad skådespel, bl. a. ”Bureauslaven” (1922),
”Augurerne smiler” (1924) och ”1 rosenlænker”
(1933), av vilka flera gjort lycka på scenen och
i vilka han med skarp satir angriper det
moderna samhällets formalism och
förordnings-raseri. I senare tid har C. energiskt arbetat för
bevarandet av den nordiska språkenheten. Hans
strävanden ha bl. a. lett till bildandet av Dansk
förening til nordisk sprogrögt (1941).
Clåu’sewitz [-zavits], Karl von, preussisk
general och militär skriftställare (1780—1831).
Han inträdde i armén 1792, deltog i 1806 års
fält-NF IV — 28
tåg och råkade i fransk fångenskap. Efter
återkomsten tjänstgjorde han 1809—12 i
krigsmi-nisteriet och generalstaben. Vid krigsutbrottet
1812 gick C. i rysk tjänst. Som
generalstabsofficer deltog han i fälttågen 1813, 1814 och
1815. 1818 blev han generalmajor och chef för
allmänna krigsskolan i Berlin. 1830 blev han
artilleriinspektör. När
kort därefter en
preussisk här under
Gnei-senaus befäl
sammandrogs vid polska
gränsen, blev C. chef för
dennas generalstab. —
Postumt utgåvos C:s
”Hinterlassene Werke
über Krieg und
Krieg-führung” (10 bd, 1832
—37; ett urval till sv.
1943). De intaga en
synnerligen
framstående plats inom den
krigsvetenskapliga
lit
teraturen. — Litt.: R. v. Caemmerer, ”C.”
(1905).
Clausholm, gods på Jylland, se Klavsholm.
Clausilia, ett snäck- (gastropod-) släkte av
ordn. Pulmonata (lungsnäckor). Skalet är
torntill spolformigt, smalt och vänstervridet. Skalets
mynning stänges genom en rörlig kalkskiva
(därav namnet). Släktet omfattar c:a 700 över
Sydamerika och Gamla världen utbredda arter. Ett
20-tal arter finnas i Sverige.
Clåu’sius [-zios], Rudolph, tysk fysiker
(1822—88), prof, i Bonn 1869 efter tidigare
verksamhet vid olika högskolor, bl. a. i Zürich. C. var
en av den mekaniska värmeteoriens främsta
målsmän. I sin avh. ”Uber die bewegende Kraft der
Wärme” (i Poggendorfs Annalen, 1850) gav han
grunddragen av nämnda teori och korrigerade
Carnots uppfattning om värmets förvandling till
arbete; i en rad senare avhandlingar utbyggde
han teorien vidare. C. uppställde även hypotesen,
att elektrolyternas molekyler äro delvis
sönderdelade.
Clau’ssen, Julia, f. Ohlsson, operasångerska
(1879—1941). Hon utbildades vid konservatoriet
och operaskolan i Stockholm samt studerade som
Jenny-Lind-stipendiat i Berlin. Hon debuterade
på Kungl. teatern i Stockholm 1903 som Leonora
och Amneris i ”Aida”,
var anställd där 1903
—12 och vann därefter
i utlandet rykte som
internationell
sångerska. Till operan i
Chicago kom hon 1913
och tillhörde därefter
Metropolitan Opera
House i New York
samt företog
konsertturnéer i Gamla och
Nya världen. Hon
bosatte sig åter i
Stockholm 1932. C. hade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
