Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Clearing - Clearinghouse - Clearingkontoret - Clearingnämnden - Clebsch, Alfred - Clédat, Léon - Cleethorpes - Clematis, skogsreva - Clemen, 1. Carl - Clemen, 2. Paul - Clemenceau, Georges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’871
Clearinghouse—Clemenceau
872
krigsutbrottet 1939, stego i värde, kunde man
även tillämpa c. mellan dem och de dyrare
importvarorna.
Clearinghouse [klfarijjhåus], eng.,
clearing-austalt, clearingkontor, avräkningsställe, se
Clearing.
Clearingkontoret, en i samband med
clearing-avtalet med Turkiet av 19/« 1934 bildad inst. med
uppgift att handlägga frågor rörande
tillämpningen av nämnda avtal. C., som arbetade i
anslutning till Svenska exportföreningen, avskaffades
1941.
Clearingnämnden. För reglering av de
betal-ningssvårigheter, som i ökad grad gjorde sig
gällande i de ekonomiska förbindelserna mellan
Sverige och Tyskland, träffades 1934 ett avtal
om clearingförfarande mellan dessa länder.
Genom kungörelse 28/s 1934 utformades
bestämmelser för det fortsatta betalningsutbytet och
tillsattes en särskild nämnd för handläggning av
frågor rörande tillämpningen av avtalet. Denna
c. har sedan handlagt frågor i samband med
flertalet övriga clearingavtal.
Clebsch, Rudolph Friedrich A 1 f r e d, tysk
matematiker (1833—72), från 1868 prof, i
Göttingen. Han införde helt nya och fruktbärande
idéer i vetenskapen. Bl. a. tillämpade han de
abelska funktionerna på geometrien. Hans
viktigaste arbeten falla inom geometrien, men han
behandlade problem även inom den matematiska
fysiken, variationskalkylen och
differentialekvationernas teori.
Clédat [kleda’], L é o n, fransk språkforskare
(i851—1930), prof, i medeltidens språk och
litteratur vid univ. i Lyon 1876—1923. Han
uppsatte 1887 Revue de philologie franqaise, där han
publicerade viktiga undersökningar om
sydfranska dialekter. C. har författat bl. a. en
historisk fransk grammatik, ”Grammaire raisonnée
de la langue franqaise” (flera uppl.), och
”Dic-tionnaire étymologique de la langue franqaise”
(talrika uppl.).
Cleethorpes [kll’l)åps], stad i eng. grevsk.
Lincolnshire, vid Humber, 5 km s. ö. om
Grims-by; 30,000 inv. Omtyckt badort.
Clèmatis, skogsreva, växtsläkte av
fam. Ranunculaceae, med omkr. 200 arter,
huvudsakligen i varmare och tempererade länder i
både Gamla och Nya världen. De flesta äro
med bladskaftet klättrande buskar el. örter med
motsatta, vanligen sammansatta blad och
blommor med enkelt, oftast 4-taligt hylle. Många
odlas som spaljéväxter på kalljord el. i
växthus, t. ex. de vitblommiga C. vitalba (från
Sydeuropa) och C. virginiana (från Nordamerika)
samt de blå- el. violettblommiga C. paténs, C.
florida (båda från ö. Asien) och C. viticella (från
Sydeuropa). Mellan dessa båda ha uppdragits
praktfulla hybrider, t. ex. C. Jackmannii (i
trädgårdar).
Clemen. 1) Carl C., tysk religionshistoriker
(1865—1940), prof, i Bonn från 1910. Han
sysslade särsk. med kristendomens förhållande
till andra religioner i dess äldsta skede:
”Reli-gionsgeschichtliche Erklärung des Neuen Testa-
Clematis Jackmannii.
ments” (1909; 2:a uppl. 1924),
”Religionsge-schichte Europas” (2 bd, 1926—31) och
”Alt-germanische Religionsgeschichte” (1934).
2) Paul C., den föreg:s bror, konsthistoriker
(1866—1947), 1899 prof, vid konstakad. i
Düsseldorf, 1902 vid univ. i Bonn, där han skapade
ett centrum för rhenländsk konstforskning.
Sedan 1891 utgav han ”Die Kunstdenkmäler der
Rheinprovinz”, där han bl. a. förf. ”Der Dom
zu Köln” (1937). Han har vidare skrivit det
stort anlagda arbetet ”Die romanische
Monumentalmaler ei in den Rheinlanden” (1916) och,
jämte C. Gurlitt, ”Die Klosterbauten der
Cister-cienser in Belgien” (s. å.).
Clemenceau [klemäså’], Georges, fransk
statsman (1841—1929). Han studerade medicin i
Nantes och Paris, blev 1865 med. dr och vistades
sedan fyra år i U.S.A. Efter
septemberrevolutionen 1870 blev han mär i arrondissementet
Mont-martre i Paris, där han 1869 börjat praktisera
som läkare. Som mär visade han under svåra
förhållanden stor energi och skicklighet som
organisatör. I febr. 1871 invaldes C. i
nationalförsamlingen och röstade 1 mars mot freden
med Tyskland. Sedan sökte han medla mellan
kommunen och nationalförsamlingen och nedlade,
då medlingen misslyckades, sitt mandat som
deputerad. I Paris’ municipalråd, som han 1871
varit med om att inrätta, blev han 1875
president men avgick följ, år, då han för Paris
invalts i deputeradekammaren. Där blev han
genom sin logiska, bitande vältalighet snart yttersta
vänsterns ledare, fordrade redan 1876 amnesti
för deltagarna i kommunupproret och 1879 åtal
mot ministären de Broglie. 1880 grundade C.
tidningen La Justice, som snart blev radikalismens
huvudorgan. Han bekämpade lidelsefullt Ferrys
kolonialpolitik, hade stor del i att den ena
ministären efter den andra störtades men vägrade
att själv ingå i någon regering. 1887 framtvang
han efter Wilsonskandalen Grévys avgång från
presidentposten. C. gynnade till en början
Bou-langer men blev snart en av dennes häftigaste
motståndare. Cornelius Herz, en av huvudper-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
