Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cobbett, William - Cobble - Cobden, Richard - Cobdenklubben - Cobenzl, Ludwig - Cobh - Cobham, Sir Alan - Cobitis - Cobra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Cobble—Cobra
898
återvände han till England och satte upp
veckotidningen Political Register, som gjorde honom
till en betydande politisk maktfaktor. I början
var tidningen toryistisk, men snart skedde en
omsvängning, som på några år förde C. över
till den ytterliga radikalismen med krav på
genomgripande parlamentsreform med allmän
rösträtt och årliga val. C. väckte arbetarna ur
deras politiska likgiltighet och satte fart i
agitationen för parlamentsréformen.
C. var en av de mest mångskrivande
författarna på engelskt språk. Av hans skrifter må
nämnas ”Grammar of the English language”
(1818), ”History of the protestant reformation
in England and Ireland” (1824—25) och ”Rural
rides” (1830). Som förläggare började han tre
historiskt värdefulla serier, näml. ”Parliamentary
debates” (från 1804), ”Parliamentary history”
(påbörjad 1806) och ”Collection of State trials”
(1809). — Biogr. av L. Melville (2 bd, 1913) och
G. D. H. Cole (1925).
Cobble [kå’bl], eng., kobbel; amerikansk
dryck av vin (oftast sherry), socker, citronskal
och sönderstött is.
Cobden [kå’bdan], Richard, engelsk
statsman, ledare av den engelska frihandelsrörelsen
1804—65). Han var son till en fattig
jordbrukare i Sussex, kom vid 15 års ålder till
London, där han blev bokhållare och
handelsresande och slutligen delägare i en kalikåaffär.
Från 1832 var C. som en av firmans ledare
bosatt i Manchester, till vilken stad hans namn
och ekonomisk-politiska agitation framför allt
äro knutna (”Manchester skolan”). Med 1838
börjar hans roll som
den främste ledaren
av den engelska
frihandelsrörelsen. I
frihandeln såg C.
vägen till folkets
välstånd och allmän
välfärd, det stora
medlet till räddning ur
det elände, som
tryckte de arbetande
klasserna. Särsk. de höga
spannmålstullarna vore
enligt C:s och hans
anhängares uppfattning
en huvudorsak till
det
ta elände och gagneliga endast för ett fåtal.
Rörelsen för spannmålstullarnas fullständiga
upphävande var åtskilligt äldre än 1838, men först
genom C:s inträde i Manchester föreningen mot
livsmedelstullar s. å. (sedermera kallad
”Anti-Corn-law-League”) blev den en verklig
folkrörelse. Genom den mest genomgripande
agitation, som England skådat och för vilken C. gick
i spetsen, rycktes klass efter klass med i
rörelsen. C:s vältalighet besegrade motståndare
inom och utom parlamentet — C. hade invalts
i underhuset 1841 —, och även Robert Peel,
Englands premiärminister, bragtes att vackla
inför C:s argument. Då potatisskörden
fullständigt slog fel på Irland 1845, återstod endast att
NF IV — 29
besluta spannmålstullarnas upphävande, för vilket
Peel uttryckligen gav C. äran.
C:s stora verk var nu fullbordat. Det hade
emellertid kostat honom hela hans förmögenhet.
En nationalinsamling upphjälpte emellertid hans
ekonomi. 1846—47 företog han en resa genom
större delen av Europa; den blev på en gång
ett triumftåg och ett tillfälle att predika
frihandeln för de maktägande.
C:s återstående politiska bana betecknas av
arbete för internationell skiljedom och minskade
rustningar samt av en nästan oavbruten
opposition mot Palmerstons utmanande utrikespolitik.
C. lämnade ännu ett viktigt bidrag till
frihandelns genomförande i England, då han efter
direkt personlig hänvändelse till Napoleon III
lyckades genomdriva handelstraktaten med
Frankrike (1860). Gladstones märkliga budgetreform
s. å., varigenom nästan alla de sista resterna
av eng. industriprotektionismen avskaffades, hade
intimt samband med denna traktat.
C:s ”Political writings” och hans ”Speeches on
questions of public policy” ha utgivits flera
gånger. Den bästa biografien är John Morley,
”Life of R. C.” (1882).
Cobdenklubben [kå’bdan-] (eng. Cobden club),
förening i London, stiftad 1866, med ändamål att
utbreda R. Cobdens idéer, ”frihandel, fred och
välvilja mellan folken”, särsk. frihandel. Den
betraktades länge, särsk. utom England, som
frihandelsrörelsens högkvarter och spelade därför
en stor roll bl. a. i de svenska protektionisternas
argumentering under 1880-talets tullstrider.
Cobenzl [kå’bäntsal], Ludwig, greve,
österrikisk statsman (1753—1809). Han blev
1774 minister i Köpenhamn, förflyttades 1777
till Berlin, var 1779—97 ambassadör i Petersburg
och förstod därvid att vinna Katarina II :s
ynnest. 1797 avslöt C. freden i Campo Formio
men lyckades endast uppnå obetydliga lindringar
i de franska kraven. S. å. deltog han i
kongressen i Rastatt, var 1798—1800 åter ambassadör
i Ryssland men misshagade kejsar Paul. 1801
avslöt han freden i Lunéville och var därefter
till 1805 den nominelle ledaren av Österrikes
politik. — Hans kusin P h i 1 i p p C., greve,
diplomat (1741—1810), sökte som
utrikesminister 1792—93 utbyta Belgien mot Bayern men
misslyckades, och samtidigt kom Österrike att
bli lottlöst vid Polens andra delning. 1801—05
var C. ambassadör i Paris.
Cobh [kåuv], eng. Queenstozun, hamnstad i s.
Eire, på sydsidan av Great Island, i Cork
Har-bour 10 km ö. s. ö. om Cork; 6,000 inv. C. var
förr en viktig britt, flottbas; skeppsvarv.
Cobham [kå’bam], Sir Alan John,
engelsk flygare (f. 1894), deltog i i:a världskriget
som flygare, ägnade sig från 1919 åt
trafikflygning. C. har företagit en mängd
uppmärksammade distansflygningar både med trafik- och
sportflygplan samt var en av de första, som i
handling påvisade möjligheten av reguljär
lufttrafik. 1926 blev C. adlad.
Cobltis, se Grönlingsläktet.
Cobra [kå’-], se Glasögonormsläktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
