Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Colban, Eric - Col basso - Colbert, Claudette - Colbert, Jean Baptiste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
Co.l basso—Colbert
916
och 1943—46 ambassadör i London, där han
på Norges viktigaste diplomatiska post utomlands
gjorde en allmänt erkänd och uppskattad insats.
Col ba’sso [kål-], it., förk. c. b., anv. i
orkesterpartitur, att stämman skall spelas alldeles lika
med kontrabasens.
Colbert [kålbä’r], Claudette, amerikansk
filmskådespelerska (f. 1905 i Paris). Hon
ämnade urspr. bli målarinna men tog 1924
engagemang vid teatern, där hon snart slog igenom
och fick huvudroller. Sin största berömmelse
har C. vunnit som filmskådespelerska, bl. a. mot
Chevalier i ”Leende löjtnanten”, i Cecil B. de
Milles praktfilmer ”1 korsets tecken” och
”Cleo-patra” samt i Capras ”Det hände en natt” och
i ”Enskilt område”. Av senare filmer kunna
nämnas ”Dårarnas paradis” och ”Osynliga länkar”.
Colbert [kålbä’r], Jean Baptist e, fransk
statsman (1Ö19—83). Född i Reims och
tillhörande en gammal köpmansfamilj, kom C. i tjänst
hos statssekreteraren för krigsärendena Le Telher
och sedan hos Mazarin. Genom sin oerhörda
arbetsförmåga och stora duglighet, bl. a. i att
leda kardinalens enskilda affärer, vann C.
dennes förtroende och rekommendation hos Ludvig
XIV. Med kardinalens död (1661) började C:s
egen statsmannabana. Ett av hans första steg
var att med delvis orätträdiga medel störta
finansministern Fouquet. Någon efterträdare
till denne utnämndes icke, men C. blev
finansminister till gagnet, fast han först 1666 erhöll
titeln ”contröleur général des finances”;
därjämte blev han ledare för flottan, statens
byggnadsföretag, handel, industri och sjöfart och hade
ett dominerande inflytande på så gott som alla
statens områden med undantag av armén och
utrikespolitiken.
C:s finanspolitik började med ett slags
reduktion ; han minskade statens skuld genom att
underkänna, avskriva el. konvertera sådana lån,
där långivaren ansågs ha otillbörligt riktat sig
på statens bekostnad; många dömdes t. o. m. att
återbetala betydande belopp. Han uppgjorde en
planmässig budget över statens inkomster och
utgifter, yrkade på sparsamhet i utgifterna och
sökte reformera skatteväsendet. Den i olika
landsändar olika stora direkta skatten (”la taille”)
var oftast en tryckande börda, så mycket mera
som i stort sett de förmögna voro befriade från
att erlägga den. C. reviderade nu orsakerna till
befrielse, införde förbättrad skatteuppbörd och
sökte ersätta ”la taille” med andra
beskattnings-former, som drabbade alla lika. — C:s mål var
att göra sitt land rikt och mäktigt, framför allt
genom att utveckla handel och näringar. Han
fortsatte den av Richelieu påbörjade
centralisa-tionen genom att vid de ganska självständiga
provinsämbetsmännens sida sätta kungliga
intendenter.
Handelns utveckling sökte C. främja genom
att gynna exporten och hindra importen; hans
nära nog prohibitiva tullsatser ledde till ett
handelskrig med Holland, som 1672 övergick till
verkligt krig. Genom statsunderstödda industrier,
genom att införa utländska industrier och arbe-
Jean Baptiste Colbert. Kopparstick av Nanteuil, 1668.
tare och förbjuda franska arbetare att emigrera
sökte han öka produktionen. Han bildade flera
handelskompanier, som fingo privilegier på
utrikeshandeln men som till stor del till följd
av sin byråkratiska ledning misslyckades. C.
sökte även underlätta samfärdseln inom
Frankrike och med utlandet, förbättrade vägväsendet,
anlade kanaler, bl. a. Canal du Midi, gjorde sig
mycket förtjänt om utvecklingen av landets
kolonialvälde, särsk. i Amerika, främjade sjöfarten
och skapade en örlogsflotta, som snart blev
Europas främsta. Han arbetade på att avlägsna
de skrankor, som gamla tullmurar, skiljaktighet
i mått, vikter, lagar m. m. bildade mellan de
sinsemellan mycket olika franska landskapen.
Genom lagsamlingar sökte C. skapa enhet i
lag-skipningen. Vid tillämpningen brast det ofta,
och C. rekommenderade domarna att döma så
många som möjligt till galärerna. Han inlade
stor förtjänst om skogsbruket, men lantbruket
åsidosattes och besvärades av täta exportförbud,
som urspr. torde ha avsett att skapa
spannmåls-reserver för att förebygga hungersnöd.
C:s utomordentliga arbete på alla dessa
områden bar dock föga varaktiga frukter.
Orsakerna till misslyckandet voro många: det oriktiga
i C:s ekonomiska åskådning (”colbertism”), den
byråkratiska överorganisationen och de många
detaljerade föreskrifterna, som hindrade
näringarnas fria utveckling och bl. a. fastlåste
hantverket vid skråväsendet, nationens sega motstånd
mot nyheterna och icke minst konungens slöseri
och de kostsamma krigen, som rubbade C:s på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
