Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Coleridge, Samuel Taylor - Coleridge-Taylor, Samuel - Colet, John - Colette - Coleus - Colfax, Schuyler - Colgate Palmolive-Peet Co. - Colias - Colibacill - Coligny, ätt - Coligny, 1. Odet de - Coligny, 2. Gaspard de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
Coleridge-Taylor—Coligny
922
morse” antagen till spelning. Fr. o. m. 1816
bodde C. hos en läkare, J. Gillman, som i någon
mån lyckades inskränka hans bruk av opium.
Också publicerade han under de närmaste åren
flera av sina bästa arbeten: ”Christabel”, ”Kubla
Khan”, jämte ”The ancient mariner” hans
förnämsta poem, ”The pains of sleep” (1816), två
”Lay sermons” (1816 och 1817), ”Biographia
literaria” (1817; med viktiga tillägg av hans
dotter 1847), ett slags självbiografi. S. å.
ut-kommo tragedien ”Zapolya” och diktsamlingen
”Sibylline leaves”. 1825 utkom hans ”Aids to
reflection”. 1833 skrev han sin vackra ”Epitaph
for S. T. C.”. Bland hans övriga skrifter märkas
”Table talk” (1835; han var berömd för sin
intressanta konversation), ”The literary remains
of S. T. C.” (4 bd, 1836—39) och ”Confessions
of an inquiring spirit” (1840). C. gav i sina
lyriska dikter, som äro utmärkta av smältande
välljud, ett mästerligt uttryck åt romantikens
naturkänsla och mystiska åskådning. Som
litterär kritiker och suggestiv idéspridare var han
av den största betydelse; den tyska filosofien
leddes genom honom in i den engelska
litteraturen.
Standarduppl. av ”Poetical works” utg. av J.
Dykes Campbell (1893). C:s prosa fullständigast
i ”Complete works”, utg. av J. Shedd (1853).
— Litt.: Biogr. av J. Dykes Campbell (1894),
J. Aynard (1907), E. K. Chambers (1938) och
L. Hanson (1938).
Coleridge-Taylor [kåu’lrid?-téi’la],
Samuel, engelsk tonsättare (1875—1912). Född i
London, son till en västafrikansk läkare (neger)
och en engelska samt elev av Royal College of
Mu-sic, där han 1898 blev violinlärare, skrev C. en
mängd kompositioner, som vunnit bifall:
stråkkvartetter, symfoni i a-moll, kantaterna
”Hia-watha” och ”Endymion’s dream”, oratoriet ”The
atonement”, afrikanska romanser, negermelodier
för piano, operetter m. m.
Colet [kå’lit], John, engelsk humanist
(1467—1519). Under sina studieår i Florens
tog C. djupa intryck såväl av studiet av den
klassiska filologien som av tidens religiösa
mysticism. Han föreläste i Oxford över de
pau-linska breven och fortsatte dessa för det dåtida
studium av bibeln betydelsefulla föreläsningar,
sedan han 1505 blivit domprost i S:t PauFs
Cathedral i London. C. motarbetade den
medeltida skolastiken och verkade för en reform
inom det bestående kyrkoskicket, varigenom han
förberedde reformationen i England..
Colette [kålä’t], se Jouvenel, G. de.
Co’leus, växtsläkte av fam. Labiatae, med
omkr. 120 arter i Gamla världens varma länder.
För sina praktfulla vit-, gul-, röd- el.
brunbrokiga blad odlas talrika raser av C. Blumei
och närbesläktade arter i växthus och
trädgårdar. Flera arter ha stärkelserika, ätliga
rotknölar och användas i Afrika (t. ex. s a 1 a g a
potatis) och Asien som potatis.
Colfax [kau’lfäks], Schuyler, amerikansk
politiker (1823–-85). Han var urspr. jurist, nyk-
terhetsagitator och tidningsman, slöt sig till det
1854 nybildade republikanska partiet och hade
1854—69 säte i kongressens representanthus,
vars talman han var 1863—69. C. valdes 1868
till republikens vicepresident för perioden 1869
—73 (under Grants första presidentskap). Han
beskylldes 1873 för väld och bestickning och
måste återgå till privatlivet.
Colgate Palmolive-Peet Co. [kå’lgéit
pä’-måliv pi’t ka’mponi], amerikanskt
kemisk-tek-niskt företag, som tillverkar tvål, tvättmedel och
kosmetiska medel av alla slag. C. har
dotterbolag i Sverige. Varumärken Colgate och
Palmolive.
Cölias, se Citronfjäril.
Colibacill [kå’-], Bacillus coli, se Bakterier,
sp. 262.
Coligny [kålinji’], gammal fransk adelsätt,
vars äldsta gren innehade slottet
Chåtillon-sur-Loing. Till denna hörde G a s p a r d, marskalk
av Frankrike (d. 1522), g. m. en syster till
konnetabeln Anne de Montmorency. Om hans
söner Odet, Gaspard och F r a n q o i s
se nedan.
1) Odet de C., ”kardinalen av Chåtillon”,
fransk prelat och hugenottledare (1517—71).
Han blev redan 1533 kardinal och 1535
biskop av Beauvais, övergick senare till
calvinis-men och uteslöts ur katolska kyrkan 1563. C.
gifte sig 1564 utan kyrklig vigsel, blev en av
hugenotternas ledare och begav sig till
England för att hos drottning Elisabet söka hjälp
för sina trosförvanter men förgiftades, då han
stod i begrepp att återvända till Frankrike.
2) Gaspard de C., den föreg:s bror, vanl.
kallad amiral (d e) C. el. ”amiralen av Chåtillon”,
greve, amiral, statsman, hugenottledare (1519
—72). Han
utmärkte sig på den
militära banan, blev 1547
generalöverste och
utfärdade som sådan de
första franska
krigslagarna. 1552 blev C.
amiral och sökte ivrigt
uppbygga ett franskt
kolonialvälde. 1557
försvarade han med
stort hjältemod S:t
Quentin mot en
överlägsen spansk styrka
men måste slutligen
giva sig och föll
i spansk fångenskap. Under denna blev han
av sin yngre broder Franqois intresserad för
calvinismen. Han hade stor del i det s. k.
januariediktet 1562, som gav hugenotterna en
viss religionsfrihet. Under hugenottkrigen blev
C. snart en av hugenotternas främsta ledare,
besegrades bl. a. vid Moncontour (1569) men fick
överhand vid Arnay-le-Duc 1570, varpå följde
freden i S:t Germain s. å., som ökade
hugenotternas rättigheter. 1571 kom C. till hovet, vann
snart stort inflytande över konung Karl IX
och lyckades vinna denne och hans moder,
Katarina av Medici, för ett krig mot Spanien, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
