Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Commedia dell’ arte - Commedia divina - Comme il faut - Commelina - Commelinaceae - Commer, Franz - Commerzbank A. G. (Commerz- und Privatbank) - Commines, Philippe de - Comminges - Commiphora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Commedia divina—Commiphora
22
Knipsluga tjänare, som hjälpa de älskande mot
omedgörliga fäder, och så en mer el. mindre
överraskande igenkänningsscen, som löste den
dramatiska knuten, det var temat, som varierades
i oändlighet. Det förmodade direkta
sammanhanget mellan c. och de gamla romerska
atella-nerna och mimerna har icke med säkerhet
kunnat påvisas, ehuru några av de stående typerna
överensstämma. När c. kan anses först ha
framträtt är heller icke klart. Dess uppblomstring
börjar med en dialektkomedi av Ruzzante (eg.
Angelo Beolco) 1528, och redan under 1500-talets
senare hälft var genren introducerad i Frankrike
och Tyskland. C. har genom sitt inflytande på
den samtida teatern, särsk. den franska under
1600-talets förra hälft, mäktigt bidragit att giva
den senare europeiska komiska teatern dess
ur-sprungliga gestalt. Skalder som Molière och
Holberg togo upp dess typer i sina lustspel.
Under 1700-talet började smaken för c. att
svalna, först i utlandet men sedan också i själva
Italien, där t. o. m. Goldoni, som förut skrivit
för den, och Carlo Gozzi, som ivrigt kämpat
för den, vände den ryggen. Men ännu i våra
dagar lever den som billigt folknöje på
undangömda platser i sitt hemland. Bland de stående
typerna, vilkas dräkter voro oföränderliga, i c.
märkas: Pantalon e, en godtrogen el. girig
gammal narr; hans dialekt var venetiansk. —
Il dottore, vanl. jurist, någon gång läkare,
ibland ett sammelsurium av astrolog, filosof m. m.
från Bologna, hörde liksom Pantalone till fäderna
i komedien. — Il capitano, från början en
ung ädling utan komisk anstrykning, blev genom
spanskt inflytande under 1500-talet den fullt
utbildade storskrävlaren. — Scaramuccio,
en med il capitano besläktad typ, som
härstammade från Neapel. — Il pedante, en löjlig,
lärd och disträ hårklyvare. — Älskaren och
älskarinnan buro växlande namn och
klädde sig efter tidens mod. — Arlecchino,
från början en dummerjöns. övergick sedan till
att bli komediens kvicke lustigkurre. —
Pedro-lino (Pierö, fr. Pierrof), från början
kvickhuvudet bland dem, bytte roll med Arlecchino
och slutade som dummer j önsen. — P a g 1
i-a c c i o, Colombinas olycklige älskare, var
besläktad med Pedrolino. — B r i g h e 11 a, den
skurkaktige tjänaren. — S c a p i n o, besläktad
med Brighella. — P u 1 c i n e 11 a, neapolitanare
till börden, en älskvärd tjuvstryker, för det
mesta i en tjänares skepelse. — Colombina,
en kokett slarva, ofta gift med Arlecchino, blev
först senare genom franskt inflytande den
munviga och pikanta subretten. — Pasquela,
Colombinas äldre rival, ofta nog änka och alltid
sökande ett gott parti med någon av gubbarna.
— Burattino, Mezzetino, T r i v e
1-lino, Tar t a gli a m. fl. utfyllde
tjänarskaran. — La ballerina, den första kvinnan
på scenen (1500-talets mitt), Coviello,
dansören, o. a. — Det var tjänarna, zanni, som
med sina handlingen ovidkommande komiska
intermezzon, 1 a z z i, höllo munterheten uppe och
gjorde c. till den populära konstart den genom
århundraden var. — Litt.: L. Riccoboni, ”Histoire
du théåtre italien” (1730); W. Smith, ”The c.”
(1912); P. L. Duchartre, ”La comédie italienne”
(1924); C. Mic, ”C.” (1927).
Commedia divi’na [-mä’-], ”Den gudomliga
komedien”, dikt av Dante (se d. o.).
Comme il faut [kåm il få’], fr., som sig bör,
passande.
Commelina, se Commelinaceae.
Commelinäceae, växtfamilj inom serien
Li-liiflorae (ordn. Parinosae) bland
monokotyledo-nerna, med omkr. 400 i varma länder växande
arter, örter med ledad, bladig stjälk och väl
utvecklade bladslidor. Blommorna ha vanl. blå
el. violett krona. Flera hithörande arter odlas
som prydnadsväxter, i Sverige på kalljord
Commelina coelestis (från Mexico) och Tradescantia
virginica (från U.S.A.) samt i boningsrum som
ampel växter den i fråga om belysningen ytterst
förnöjsamma s. k. ”vandrande juden”,
Tradescantia fluminensis (från Sydbrasilien) och den
brokbladiga Zebrina pendula (från Mexico).
Commer [kå’mar], Franz, tysk
musikhistoriker (1813—87), bibliotekarie vid musikinstitutet i
Berlin. Utgav flera goda upplagor av de gamla
nederländska mästarnas verk; huvudsamlingarna
äro ”Collectio operum musicorum Batavorum
sæculi XVI” (12 bd), ”Musica sacra. Cantiones
XVI: i XVII: i sæculorum” (26 bd) och ”Cantica
sacra” (2 bd).
Commerzbank A. G. [kåmä’rts- [-a’ktsianga-zäljaft],-] {+a’ktsianga-
zäljaft],+} (tidigare Commer z- und
Privatbank), som fram till 1945 var en av
Tysklands storbanker med huvudkontor i
Hamburg och Berlin, uppstod i juni 1920 genom
fusion av Commerz- und Disconto-Bank (gr.
1870) och Mitteldeutsche Privatbank (gr. 1856).
I likhet med flertalet tyska privatbanker
undergick banken vid årsskiftet 1931—32 en
genomgripande sanering, varvid dåv. aktiekap. om 75
mill. Rmk nedskrevs till 22,5 mill. och nytt
kapital om 57,5 mill. anskaffades, därav 12,5 mill.
i samband med övertagande av Barmer
Bank-Verein och 45 mill. genom nyemission, som
övertogs av tyska staten. Vid ingången av 1944
hade C. en omslutning av 4,240 mill. Rmk, varav
aktiekapital 100 mill. och reservfond 20 mill. C.
upphörde 1945.
Commines [kåmi’n], P h i 1 ip p e, de, se
Commynes.
Comminges [kåmä’$], landskap i s. Frankrike,
s. v. om Toulouse, på Pyrenéernas n. sida kring
Garonnes övre lopp. C. bildade under medeltiden
ett grevskap, som 1453 vid greveättens utdöende
tillföll den franska kronan. Det bortförlänades
ånyo 1462 och kom 1540 slutgiltigt till Frankrike.
Commi’phora [-f-], (Balsamode’ndron), släkte
av fam. balsamväxter, med omkr. 160 arter,
vilka växa i torra trakter i Gamla världens
tropiska och subtropiska delar, huvudsakligen i ö.
Afrika och Arabien. C.-arterna äro träd med
vanl. torniga grenar och parbladiga blad och
innehålla välluktande balsam, som i luften
hårdnar till harts och särsk. i orienten nyttjas till
rökning samt i medicinen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
