Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Commis - Commission (utskott) - Commission (kommitté) - Commissioner - Commision internationale de coopération intellectuelle - Committee - Commodore - Commodus, Lucius Aurelius - Commoner - Common law - Common Prayer, The Book of - Commons el. commoners - Commons, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Commis—Commons
24
Commis [kåmi’], fr., affärsbiträde. — C.
voyageur [-væaja$ö’r], handelsresande.
Commission [kåmisjå’], fr., benämning på
den franska riksdagens utskott.
Commission [kamfjan], eng., kommission.
I England är c. i allm. detsamma som
kommitté i Sverige. Ordet användes även som
beteckning för mera stadigvarande inst.
(”kommissioner”) med förvaltande o. dyl. uppgifter.
Commissioner [kami’Jana], eng., medlem av
en kommission; även ämbetsman för något
särsk. uppdrag. I England finnas sålunda
com-missioners för inkomstbeskattning,
hospitals-väsen o. s. v. First Commissioner of Works är
titel för ministern för offentliga arbeten. I
Indien var c. före 1947 titel för en hög lokal
förvaltningsämbetsman.
Commission internationale de coopération
intellectuelle [kåmisjå’ ätärnasjåna’1 da
kååpe-rasjå’ åtäläktyä’1], Internationella kommissionen
för intellektuellt samarbete (se d. o.).
Committee [kami’ti], eng., motsvarar i
Storbritanniens och U.S.A:s representationer
utskott. Ordet betecknar även det s. k. C. of the
Whole House, som icke är ett utskott i egentlig
mening utan en särskild arbetsform för
vederbörande församling; C. of the Whole House,
som förekommer såväl i det engelska över- och
underhuset som i U.S.A:s representanthus,
kännetecknas av att huset sammanträder
under en särsk. vald ordförande och under långt
friare arbetsformer än de eljest brukliga. Särsk.
i England spela dessa c. en betydande roll. Då
engelska underhuset såsom c. behandlar
utgifts-frågor, kallas det C. of Supply (statsutskott), då
det behandlar inkomstfrågor, kallas det C. of
Ways and Means (bevillningsutskott).
De verkliga utskotten i det engelska
parlamentet äro av flera skilda slag. Sålunda förekomma
bl. a. i underhuset sex Standing Committees
(ständiga utskott) för vissa särskilda frågor samt de
viktiga Private Bill Committees, som i realiteten
ha avgöranderätten i de frågor de ha att
behandla. — I U.S.A:s kongress är
utskottsvä-sendet synnerligen rikt utvecklat.
Finansutskotten i representanthuset äro C. on Ways and
Means (för inkomsterna) och C. on Appropriations
(för utgifterna); i senaten kallas utskottet för
inkomstfrågor C. on Finance. Därjämte finns en
rad andra för särskilda områden tillsatta c.
Commodore [kå’madå], eng., officersgrad
i engelska flottan mellan captain och
rear-ad-miral. C. motsvarar kommendör i svenska
flottan, ehuru han räknas som flaggman.
Co’mmodus, L
u-cius Aurelius,
romersk kejsare (161—
193 e. Kr.), son till
romerske kejsaren
Marcus Aurelius och
Faustina. Han blev
faderns medregent 176
och var ensam
kejsare från 180. C.,
som under sin faders
ledning fått den omsorgsfullaste uppfostran,
blev dock en ytterligt rå och grym tyrann,
som leddes av ovärdiga gunstlingar.
Amfiteatra-liska spel voro hans största passion; han
uppträdde, för att visa sin ovanliga styrka, själv
på arenan mot gladiatorer och vilda djur och
påbjöd gudomlig dyrkan åt sig under Herkules’
namn. Till slut blev han mördad.
Commoner [kå’mana], eng., se Commons.
Common law [kå’man lä’], eng. (eg. allmän
el. gemensam rätt), i eng. rättsvetenskap vanl.
beteckning för principer, rättsregler och
rättsbruk, som hämta sin giltighet icke från positivt,
uttryckligt förklarande av lagstiftarens vilja
utan från obestridd tillämpning sedan urminnes
tid el. åtminstone i föregående liknande fall. I
denna bemärkelse betecknar uttrycket eg.
sed-vanerätten i motsats till den skrivna rätten
(statute law). Den vilar på domsamlingarna
{reports), vilka bevarats från Edvard I:s tid.
Dessa domstolsprejudikat kunna förlora sin
pre-judicerande betydelse genom lagstiftning
(statu-tes). — C. kan också beteckna den allmänna
privaträtten i motsats till vissa slag av speciell
rätt, t. ex. handelsrätt, kyrklig rätt o. s. v.
”Common law ”(el. ”law”) sättes stundom i
motsats till e q u i t y (eg. ”billighet”) och
betecknar då den rätt, som utbildats och tillämpats
vid de tre gamla överdomstolarna, i motsats
till det ävenledes på prejudikat uppbyggda
rättssystem, som utvecklats ur lordkanslerns och hans
domstols halvt administrativa rättskipning.
Sedan denna domstol genom reformerna av 1873
och 1875 ingått i den nya högsta domstolen
(High Court of Justice), tillämpas vid alla
engelska domstolar båda de nämnda rättssystemen.
— I U.S.A. betecknar c. mestadels oskriven
sedvanerätt till skillnad från skriven lag.
Common Prayer [kå’man prä’a], The
Book of, eng., ”allmänna bönboken”, den
anglikanska kyrkans handbok, utarbetad under
ärkebiskop Cranmers ledning och antagen 1549.
Blott i smådetaljer har den reviderats, senast
1871—72; senare ändringsförslag ha icke
auktoriserats. Med vissa reformerta ändringar
ansluter den sig nära till den romerska liturgien.
Den innehåller vackra böner, har genom sin
omfattande skriftläsning gjort engelska folket
bibel-kunnigt men lider av enformighet. C. har
alltjämt bibehållit sin karaktär av trosnorm och
förbinder ännu i dag moderkyrkan i England
med episkopalkyrkorna på Irland, i Skottland,
Amerika och kolonierna.
Commons [kå’manz] el. commoners
[kå’manaz], eng., ung. dets. som ”gemene man”.
I eng. rättsspråk är commoner benämning på
envar, som ej har pärs rang; även beteckning
för medlem av underhuset, House of Commons.
Commons [kå’manz], John Rogers,
amerikansk nationalekonom 1862—1944), prof, vid
Wisconsins statsuniversitet 1904—32. Hans
författarskap omspänner ett vidsträckt område.
Bland hans arbeten märkas sålunda främst det
rent ekonomiskt teoretiska ”Distribution of
wealth” (1893), ”Legal foundations of capitalism”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
