Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Conceptio - Concertando, concertante el. concertato - Concertino - Conerto grosso - Concetti - Concha - Concha, Manuel Gutiérrez de la, markis av Duero - Concha Espina - Conchiolin - Concierge - Conciergerie, La - Conciliatrix - Concilium - Concini, Concino - Concord - Concordia (gudinna) - Concordia (stad) - Concordia (musikförening) - Concordia pia - Concours - Condamine, La (stad) - Condamine, Ch. M. de La - Conde - Condé, ätt - Condé, 1. Louis I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 Conceptio—Condé 34
Conce’ptio, lat, avlelse. — C. (i m m a c
u-läta) beätae M a r i a e (el. b e ä t a e v
i’r-ginis), jungfru Marie (obeflackade) avlelse, en
helgdag, som i den romerska kyrkan firas 8
dec., i den grekiska 9 dec.
Concerta’ndo, c o n c e r t a’n te el. c o n c e
r-ta’to [kåntjer-], it. (fr. concertanf),
”konser-terande”, kallas en stämma i ett musikstycke,
åt vilken jämte huvudstämman en mer el. mindre
framträdande och självständig (melodiförande)
uppgift är tilldelad.
Concertino [kåntjertfnå], it. (dim. av
concerto, konsert), sammanfattningen av de tre
soloinstrumenten i en concerto g r o s s o;
även namn å ett mindre konsertstycke.
Concerto gro’sso [kåntjä’rtå-], it. (”diger
konsert”), dels en utvidgad form av
kammarkonserten, med flera än två konserterande
instrument och orkester, dels ock en sådan
kompositions ripienstämmor el. tutti i motsats till
ensemblen av soloinstrument däri
(concertino). Formen odlades av bl. a. Corelli,
Hän-del och Bach.
Concetti [kåntje’ti], it, plur av concetto,
tanke, infall; i litteraturhistorien särskilt om de
spetsfundiga ordlekar och sinnrika vändningar,
som voro på modet under 1500- och 1600-talet.
Co’ncha, lat., mussla, snäcka. I kristna
byggnadskonsten ett halvrunt utsprång (vid koret)
med hjälmvalv (urspr. i musselform), ofta
liktydigt med absid.
Concha [kå’ntja], Manuel Gutiérrez
de la C., markis av D ue r o, spansk general
(1808—74). Han deltog med utmärkelse i första
karlistkriget och blev efter dess slut
generalmajor och befälhavare i Katalonien. 1841 deltog
C. i det misslyckade upproret mot Espartero
och måste fly till utlandet. Sedan Espartero
1843 störtats, fick C. höga militära befäl och
blev general samt lyckades 1847 bilägga
inbördes-striden i Portugal. Han bidrog 1864 att störta
den absolutistiska ministären Narvaèz och
utnämndes till marskalk. Under militärrevolutionen
1868 var han befälhavare i Madrid och sökte
rädda Isabellas tron men uppgav snart striden
och for utomlands. 1874 återkom han, blev
överbefälhavare i kriget mot karlisterna men
sårades i juni s. å. dödligt vid Estella.
Concha Espi’na [kå’ntJa-]; se Espina de la
Serna.
Conchiolin, en albuminoid, som utgör den
organiska grundsubstansen i blötdjurens
(mollusker-nas) skal.
Concierge [kåsiä’r$], fr., slottsfogde;
fångvaktare; portvakt.
Conciergerie, La [la kåsiär^ari’], ryktbart
fängelse på Cité-ön i Paris, inrymt i Palais
de justice; urspr. bostad för slottsfogden, le
concierge. Under franska revolutionen
förvarades där politiska fångar, som skulle inställas
inför revolutionstribunalet i justitiepalatset, bl. a.
Danton och Robespierre. Även drottning Marie
Antoinette satt fången där.
Conciliätrix (lat., av conciliare, ena), den
enande, stundom brukad benämning på Lunds
univer-NF V — 2
sitet (Academia carolina conciliätrix’), avseende
dess roll som föreningslänk mellan svenskt och
danskt.
Concilium, lat., församling, se Konsilium.
Concini [kåntJTni], Concino, se d’Ancre.
Concord [kå\)kåd], huvudstad i New
Hampshire, U.S.A., vid floden Merrimac; 28,000 inv.
Mångsidig textil- och maskinindustri; i
omgivningarna talrika stenbrott. Flygstation.
Conco’rdia, en av de tidigaste
personifikationerna i den romerska religionen. Denna
gudinnas mest berömda tempel grundades 366 f. Kr.
vid Forum, som minne av återställd endräkt
mellan stånden. Hon framställes sittande med
offerskål och ymnighetshorn.
Conco’rdia, stad i ö. Argentina, prov. Entre
Rios; 20,000 inv. C. är järnvägsknut och har
mycket betydande flodtrafik; slakterier, export
av kött och matte.
Conco’rdia, ”endräkt”, en musikförening
(företrädesvis blandad kör) i Gävle, stiftad 1829;
verkar ännu som blandad körförening tills, m.
orkesterföreningen. Sällskapet C., en kulturell
sammanslutning i Örebro (av 1862).
Conco’rdia pia, lat, ”from endräkt”,
Konkor-dieboken (se d. o.).
Concours [kåkö’r], fr., strid, tävlan. —
Hors c. [å’r-] el. Hors de c. [å’r da-],
utom tävlan. — C. hippique [-ipi’k], urspr.
namn på vissa hästutställningar i Paris, numera
benämning på tävlingar till häst.
Condamine, La [la kådamfn], stad i
fursten-dömet Monaco. C:a 11,000 inv. Badort.
Condamine [kådamkn], Ch. M. de La, se
La Condamine.
Co’nde, sp., greve.
Condé [kåde’], yngre gren av franska
furstehuset Bourbon. Louis I de Bourbon, son
till Charles, hertig av Vendöme, och yngre bror
till Anton av Navarra, var den förste, som bar
titeln prins av C. (se nedan). Henri Jules av
C. (se nedan C.4) var farfar till Louis
Henri de Bourbon, hertig av
Bourbon (1692—1740). Denne var mest känd
som ”Monsieur le Duc”, bar själv aldrig titeln
prins av C., blev 1715 medlem av
regentskaps-rådet och vid regentens död 1723 förste
minister. 1726 störtades han av Fleury. Ätten utdog
med hans sonson Louis Henri Joseph av C. ■—
Litt.: Hertigen av Aumale, ”Histoire des princes
de C.” (8 bd, 1863—96).
1) Louis I, prins av C. (1530—69). Han
utmärkte sig under Henrik II i krigen i Italien,
Tyskland och Nederländerna. Uppfostrad i
beröring med protestanter, föremål för guisernas
fiendskap, genom giftermål nära förbunden med
amiral Coligny och trots sin duglighet
negligerad av hovet, drevs C. till opposition. På
anstiftan av C. tillkom sammansvärjningen i
Am-boise 1560. Han häktades i Orléans s. å. och
dömdes till döden, men Frans II :s död i dec.
s. å. räddade honom. Efter blodbadet i Vassy
1562 blev C. hugenotternas ledare. Besegrad och
fången vid Jamac 13 mars 1569, blev C.
förrädiskt skjuten på slagfältet samma dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
