Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Condé, 4. Louis II - Condé, 5. Louis Joseph - Condé, 6. Louis Henri Joseph - Con delicatezza - Condesa - Con devozione - Condillac, Étienne de Mably - Conditio - Con dolore - Condominium - Condon, Edward - Condor - Condorcet, Antoine - Condor-legionen - Condottiere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Con delicatezza—Condottiere
38
drog han sig tillbaka till sitt ståtliga slott
Chan-tilly nära Paris, där han allmänt ärad levde sina
sista år. Dålig politiker och otroligt högmodig,
var C. samtidigt tapper och ridderlig samt en
av Frankrikes mest lysande fältherrar.
5) Louis Joseph, prins av C. (1736—
1818), son till L. H. av Bourbon (se
släktöversikten). Han deltog i sjuåriga kriget och blev
1758 generallöjtnant. Som guvernör i Bourgogne
befordrade han industri och kommunikationer.
Han var politiskt konservativ. Han
undertecknade 1788 prinsarnas beryktade memorial mot
fördubbling av tredje ståndet och kränkning av
privilegierna samt lämnade 1789 Frankrike. Han
slog sig ned i Koblenz och organiserade en
emigranthär. 1792—1801 kämpade han mot
Frankrike. Efter freden i Lunéville 1801
upplöstes hans kår. C. levde 1801—14 i England
på engelsk pension, återkom 1814, återfick sina
gamla värdigheter och vistades sina sista år
mest på Chantilly.
6) Louis Henri Joseph, prins av C.,
den föreg:s son (1756—1830). Med sin fader
emigrerade C. 1789 och bodde 1801—14 i
England. 1815 sökte C. förgäves göra motstånd i
Vendée mot Napoleon. C. levde därefter
tillbakadraget och dog under mystiska
omständigheter. — En son till C. var Antoine Henri,
hertig av Enghien (se d. o.).
Con delicatezza [-te’tsa], it., med fint och
läckert uttryck.
Conde’sa, sp. grevinna.
Con devozione [-åtsiå’ne], it., med andakt.
Condillac [kådija’k], Étienne Bonnot de
Mably, fransk filosof (1715—80). Han blev
tidigt abbé och var troende katolik, ehuru han
som filosof utbildade
en radikalt
sensualis-tisk psykologi 1 ”Traité
des sensations” (1754).
Sensationerna mottaga
vi rent passivt genom
sinnena, och allt
annat i själslivet är
endast på olika sätt
omdanade sensationer.
Något aktivt förstånd
finnes icke,
uppmärksamheten är endast
följden av vissa
sensationers större styrka
och omdömet resultat
av en mellan två sensationer delad uppmärksamhet.
C. är dock ej materialist utan ansluter sig till
Cartesius’ dualism. Av upplysningstidens franska
filosofer är han den mest betydande. I sin
värdelära tar han sikte på de mänskliga behoven som
värdenas källa och hävdar i motsats till
fysiokra-terna, att industri och handel äro av produktiv
natur. Biogr. av Baguenault de Puchesse (1910).
Conditio, lat., villkor, förutsättning; c. sine
qua (non), oeftergivligt villkor.
Con dolore [-dålå’re], it., med smärta.
Condomi’nium, lat. (av con, cum, med, och
domi’nium, egendom), medäganderätt, gemensam
egendom; det herravälde, som av två el. flera
stater samtidigt utövas över visst område.
Condon [kå’ndan], Edward Uhler,
amerikansk fysiker (f. 1902), prof, i fysik vid olika
amerikanska univ. från 1928, senast vid
Prince-ton Univ., chef för National Bureau of
Standard, Washington. C. har lämnat viktiga bidrag
till den kvantummekaniska behandlingen av
atomteoretiska problem, bl. a. för beräkning av
elektronhöljets energinivåsystem. Bland C:s skrifter
märkes det viktiga standardverket ”The theory
of atomic spectra” (1935), utg. tills, m. G. H.
Shortley.
Condo’r, guldmynt. 1) I Chile sedan 1925 =
10 pesos = 4,54 kr. 2) I Ecuador har enl. lag
av 1927 i guld myntats 2 och I c. å 25 sucres
å 0,7463 kr. = 5 $ = 18,6575 kr.
Condorcet [kådårsä’], Marie Jean Antoine
Nicolas Caritat, markis de C., fransk
matematiker, filosof och revolutionsman (1743—94).
Redan vid 16 års ålder skrev han en matematisk
avh., som vann erkännande, och invaldes 1769
i fr. vet.-akad., där han 1777 blev ständig
sekreterare. Från de exakta vetenskaperna drogs
han snart in i de politiska och religiösa
fejderna. På d’Alemberts uppmaning blev han en
ivrig medarbetare i ”Encyklopedien”. 1789 års
revolution hälsade han med hänförelse. Han fick
plats i Paris’ kommunalråd och 1791 i
lagstiftande församlingen, där han var president i febr.
1792, och s. å. i konventet. Han anslöt sig till
girondisterna och anklagades jämte andra av
deras ledare för förräderi mot republiken i okt.
1793 men fick under några månader en fristad
hos madame Vernet, änka efter en bildhuggare,
där han skrev sitt
förnämsta arbete,
”Es-quisse d’un tableau
hi-storique des progrès
de 1’esprit humain”
(1794). För att ej
kompromettera sin
värdinna flydde han
från Paris men blev
gripen och dog,
sannolikt för egen hand.
Utom ovannämnda
arbeten författade C.
bl. a. biogr. över
Turgot och Voltaire (den
förstnämnda 1787).
C:s huvudverk, skrivet med schavotten som
omedelbart framtidsperspektiv men besjälat av
1700-talets orubbliga ljusa tro på förnuftets allmakt
och slutliga seger, har med skäl kallats
encyk-lopedisternas testamente. — Litt.: G.
Aspe-lin, ”C:s historiefilosofi” (i ”Festskrift tillägnad
Hans Larsson”, 1927); J. L. Schapiro, ”C. and
the rise of liberalism” (1934).
Condor-legionen [-å’r-], (till kondor, en
gamfågel), benämning på de tyska frivilliga, som
deltogo på nationalistisk sida i spanska
inbördeskriget från hösten 1936 till krigets slut.
Condottiere [-tjä’re], it. (pur. condottie’ri),
se Kondottiär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
