Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Condroz - Con duolo - Condylarthra - Conegliano - Con energia - Con espressione - Coney Island - Confédération générale du travail - Confédération internationale des étudiants - Confer - Conference on Faith and Order - Conference on Life and Work - Conférencier - Conferva - Confessio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Condroz—Confessio
40
Badliv på Coney Island.
Condroz [kådrå’], landskap i ö. Belgien
mellan Meuse och Ardennerna.
Con duolo [-doå’lå], it., med klagan.
Condyla’rthra, se Hovdjur.
Conegliano [kånälja’nå], C im a da,
vene-tiansk målare, se Cima.
Con energia [-d?i’a], it., med kraft i
föredraget.
Con espressione [-å’ne], it., uttrycksfullt.
Coney Island [kåu’ni ai’land], ett sandrev
vid inloppet till New York, hör till Brooklyn.
C. har stora nöjesfält samt havsbad.
Confédération générale du travail
[kåfede-rasjä’ ’genera’! dy travä’j], fr., förk. C. G. T.
en 1895 bildad landsorganisation för den franska
fackföreningsrörelsen. 1902 uppgick
Arbetarbör-sernas federation i C. Från C. G. T. lösslets
1922 Confédération générale du
travail unitaire, förk. C. G. T. U., som
centralorganisation för de kommunistiska
fackförbunden. Den uppgick emellertid 1936 i C. 1947
sprängdes C., och ett antal reformister bildade
en egen landsorganisation, Force ouvrière.
Confédération internationale des étudiants
[kåfederasj å’ ätärnas j åna’l dez etydiä’], förk.
C. I. É., en 1919 i Strasbourg bildad
internationell sammanslutning av nationella
studentföreningar. Studentkårerna i ett 30-tal länder voro
anslutna till denna organisation, men i början av
1930-talet kom det till starka politiska
motsätt
ningar, och flera länder, däribland Sverige,
begärde sitt utträde. Organisationen upplöstes strax
före 2:a världskriget och har nu ersatts av
International Union of Students.
Co’nfer, lat. (förk. cfr el. cf.), jämför!
Conference on Faith and Order [kå’nfarans
ån fm’b and å’da], eng., se Kyrkliga
enhets-strävanden.
Conference on Life and Work [kå’nforans ån
läi’f an coä’k], eng., se Kyrkliga
enhetssträvan-den.
Conférencier [kåferäsje’], fr., se Konferencier.
Confe’rva, algsläkte.
Confe’ssio, lat., bekännelse. 1) Konfession,
den av ett kyrkosamfund antagna och till ett
lärosystem ordnade uppfattningen av
kristendomen (t. ex. den luterska konfessionen). Detta
namn bäres jämväl av åtskilliga
bekännelseskrifter med el. utan symboliskt giltighet. De
förnämsta av dessa c. äro:
A. Evangelisk-luterska.
1) C. augustana, se Augsburgska bekännelsen.
— 2) C. hafnica, även kallad De köpenhamnska
artiklarna (43 till antalet). Den författades av
Hans Tausen och framlades av de danska
luteranerna på herredagen i Köpenhamn 1530. — 3)
C. saxonica, författad av Melanchthon 1551, på
uppdrag av kurfurst Morits av Sachsen. — 4)
C. wirtemb er gensis, av Brenz. Bägge de
sistnämnda ansluta sig nära till augsburgska
bekännelsen; de framlämnades 1552 i de luterska
ständernas namn på Tridentinska mötet.
B. Reformerta (vanl. antagna blott i de
länder el. städer, efter vilka de fått namn).
1) C. anglicana, 1553, av Cranmer och
Rid-ley, i 42 art., grundvalen till de Trettionio
artiklarna. — 2) C. belgica, i 37 art., framlämnades
1562 till Filip II och blev antagen på en synod
i Antwerpen 1566. — 3) C. gallicana, vartill
utkastet författats av Calvin. Den antogs på en
synod i Paris 1559. — 4) C. helvetica prior,
1536, i 27 art., uppsattes huvudsaki. av Bullinger
och Myconius och godkändes av alla de
protestantiska kantonerna i Schweiz. Dess syfte var att
åstadkomma en förening med den luterska
kyrkan. — 5) C. helvetica posterior, i 30 kap., av
Bullinger. Den utgavs 1566 och antogs av alla
reformerta schweiziska kantoner, utom Basel,
samt av de reformerta i Polen, Ungern,
Skottland och Frankrike. — 6) C. presbyterianorum
el. Westminsterkonfessionen, omkr. 1643, i 33
art., strängt calvinsk, fick symboliskt anseende
i Skottland. — 7) C. scoticana, uppsatt av Knox
på en synod i Edinburgh 1560, närmar sig i
flera punkter lutherdomen.
C. G r e k i s k-k a t o 1 s k.
C. orthodoxa, även kallad Ryska katekesen.
Den författades av metropoliten Petrus Mogilas
i Kiev, närmast för att motarbeta de av
Kyril-los Lukaris i grekiska kyrkan väckta sympatierna
för calvinismen. 1643 under skrevs den av
grekiska kyrkans samtliga patriarker, stadfästes
1672 på en synod i Jerusalem och blev 1721 för
ryska kyrkan antagen av Peter den store. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
