Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Confessio - Confessio fidei - Confessionarius - Confessio oris - Confessor - Confetti - Confiteor - Confiture - Conformers - Con forza - Confrater - Confrérie de la passion - Confucius - Con fuoco - Confutatio - Conga, congo - Congé - Conger, havsål - Congeria - Con grandezza - Con grazia - Congregatio - Congress of Industrial Organizations - Congreve, Richard - Congreve, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Confessio fidei—Congreve
42
godkänner läran om de sju sakramenten och om
transsubstantiationen men vidhåller, om ock i
mild form, de gamla skiljaktigheterna mellan
den romerska och den grekiska kyrkan.
Tridentinska trosbekännelsen, en
av den romersk-katolska kyrkans symboliska
böcker, kallas på latin icke ”confessio” utan
Professio tridentina. — Litt.: D.
Fehr-man, ”Orientens och Roms kyrkor” (1920); H.
Pleijel, ”De lutherska bekännelseskrifterna”
(1936); ”Sv. kyrkans bekännelseskrifter”, utg. av
D. Helander (1944).
2) En martyrs (bekännares) grav; ett däröver
rest altare.
Confe’ssio fi’dei, lat., trosbekännelse.
Confessionärius, lat., biktfader.
Confe’ssio öris, se Bot.
Confe’ssor, lat., ”bekännare”; hedersnamn för
dem av den gamla kristna kyrkans medlemmar,
som även under förföljelserna ståndaktigt
bekände sin tro men, i motsats till martyrerna,
fingo behålla livet.
Confe’tti, it., se Konfetti.
Confi’teor, lat., ”jag bekänner”,
inledningsorden till den sedan 1314 fastställda formeln
för den romersk-katolske prästens
syndabekännelse, när han på altarets trappsteg bereder sig
till mässan. Bekännelsen upprepas omedelbart
därpå av den assisterande kyrkotjänaren i
församlingens namn.
Confiture [kåfity’r], fr., se Konfekt.
Conformers [kanfå’maz], eng., se
Konfor-mister.
Con forza [få’rtsa], it., med styrka, kraftigt.
Confräter, lat., ämbetsbroder; stallbroder.
Confrérie de la passion [kåfreri’ ds la [-pa-sjå’],-] {+pa-
sjå’],+} fr., passionsbrödraskapet, det berömdaste
av alla medeltida hantverksgillen, som spelat
teater. Det fick 1402 monopol på att uppföra
passionsspel och mysterier i Paris och dess
omnejd. I Höpital de la Trinité spelade
brödraskapet sedermera med stor framgång under mer än
hundra år. 1539 flyttade passionsbröderna till
Hotel de Flandres och 1548 till Hotel de
Bour-gogne, där de låtit uppföra en ny teater. Men
då gillet begärde ny stadfästelse på sina
privilegier, beviljades denna blott delvis. Man
förbjöd det nämligen att uppföra religiösa skådespel.
Sedan förde gillet länge en tynande tillvaro,
nödgades slutligen inställa sin verksamhet och
uthyra sin teater åt yrkesskådespelare samt
upplöstes 1676.
Confücius, se Konfucius.
Con fuoco [-foå’kå], med eldigt föredrag.
Confutätio, lat., vederläggning, se
Konfuta-tionen.
Conga, congo [kå’x)ga], kubansk dans,
besläktad med rumba; ombildad till modern
sällskapsdans har den sedan omkr. 1930 blivit
populär i Nordamerika och Europa.
Congé [kå^e’], fr., avsked. — Pour
prendre c. [pör prä’dro-], förk. p. p. c., för
att taga avsked, en på visitkort vanlig formel.
Co’nger, h a v s å 1. se Ålfiskar.
Congeria,
släkte av blåmusslornas
familj (Mytilidae).
Levde i sött och
bräckt vatten under
miocen- och
plio-centiden. Artrikast
och ymnigast var
C. under den
pon-tinska tiden (=
äldre pliocen), särsk.
i Donautrakternas
och s. Rysslands
stora vattenbäcken,
och har där givit namn åt de s. k.
congeria-lagren.
Con grandezza [-de’tsa], it., med värdighet
och höghet.
Con gra’zia [-tsia], it., med behag.
Congregätio, lat., se Kongregation.
Congress of Industrial Organizations
[kå’Q-gres av inda’strial åganåizéVJanz] (CIO), en
av den amerikanska fackföreningsrörelsens två
landsorganisationer. C. grundades 1935 av 8
fackförbund inom American Federation of Labor
(AFL) till följd av en konflikt om
organisationsprinciperna. AFL var ointresserad av att
organisera de millioner arbetare, som strömmat till
massproduktionsindustrierna. Opponenterna
hävdade, att massindustrierna måste organiseras efter
industriförbundsprincipen (”en arbetsplats — en
fackförening”). 1936 suspenderades de 8
förbunden ur AFL, och 1938 konstituerade de sig som
en självständig landsorganisation med
kolgruve-arbetarnas ledare, John L. Lewis, som ordf.
Sedan dess har en mycket stark rivalitet bestått
mellan de båda organisationerna. — C. har
uträttat ett ytterst betydelsefullt fackligt arbete,
främst inom massindustrien. 40 fackförbund samt
400 enskilda fackföreningar äro anslutna med
c:a 6 mill. medl. (1947) (AFL har över 7 mill.).
Inom en del förbund råder ett avsevärt
kommunistiskt inflytande. — C. är i allm. mera
radikal och samhällskritisk än AFL men intar
principiellt en icke-partipolitisk hållning. Under
senare år har C. bedrivit en energisk
verksamhet för att göra medl. mera politiskt
intresserade. 1943 bildades en särskild Political Action
Committee, som verksamt bidrog till Roosevelts
omval för 4:e gången. John L. Lewis lämnade
ordförandeposten i C. 1941. Ordf, i C. har
sedan dess varit Philip Murray, tillika ordf, för
stålarbetarna.
Congreve [kåhjgrfv], Richard, engelsk
filosof (1818—99). Han trädde i personlig förbindelse
med Auguste Comte och blev en av
huvudmännen för införandet av dennes filosofiska och
religiösa positivism i England. I sina historiska
arbeten ”The roman empire of the west” (1855)
och ”Elizabeth of England” (1862) prisade han
den upplysta despotismen. C. utgav bl. a. ”Essays,
political, social and religious” (2 bd, 1874, 1892).
Congreve [kå’xjgrlv], William, engelsk
dramatiker (1670—1729). C. vann redan genom
sin första komedi, ”The old bachelor” (1693),
Congeria subglobosa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
