Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Corday el. Corday d’Armond, Charlotte - Cordeliers - Corder, Frederick - Cordia - Cordier, Charles - Cordier, Henri - Cordierit, dichroit, iolit - Cordillera - Cordit - Córdoba el. Córdova - Córdoba, Gonzalo Fernández de - Cordonnet - Cordouan - Córdova - Cordyceps
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Cordeliers—Cordyceps
78
kvällen till schavotten. — Litt.: E. A. Clément,
”La vraie figure de C. C.” (1936).
Cordeliers. [kårdalje’], fr., kallades
observan-terna av franciskanorden, vilka vanl. buro ett
rep (corde) om livet. — Om Club des c. se
Kordelierernas klubb.
Corder [kä’da], Frederick, engelsk
tonsättare (1852—1932), kurator och lärare vid
kungl. musikakad. i London från 1890. Hans
flitiga tonsättarverksamhet omfattar operetter,
operor, flera kantater, uvertyrer, orkestersviter,
rumänska danser för violin och piano m. m.
Co’rdia, tropiskt släkte bland de s t
räv-fa 1 a d i g a växterna, utmärkt genom stenfrukt
med vanligen fyrrummig sten. Hit höra omkr.
250 arter, träd el. buskar. Av många, t. ex. C.
myxa (i Ostindien) och C. gerascanthus (i
tropiska Amerika), erhålles värdefullt virke, ett
slags rosenträ.
Cordier [kårdje’], Charles, fransk
skulptör (1827—1905). Han utförde byster och
statyer, gärna med barbariskt praktfull
sammanställning av olika material (brons, silver,
polykrom marmor, por fyr, onyx och emalj). Bland
hans arbeten märkas ryttarstatyn av Ibrahim
pascha i Kairo och Columbusmonumentet i
Mexico City.
Cordier [kårdje’], Henri, fransk
orientalist (1849—1925). Han författade en rad
förstklassiga bibliografier: ”Bibliotheca Sinica” (2:a
uppl. i 4 bd 1904—07, suppl. 1922 ff.),
”Bibliotheca Indosinica” (4 bd, 1912—15) och
”Bibliotheca Japonica” (1912).
Cordierit, d i c h r o i t, i o 1 i t, ett i naturen
förekommande magnesiumaluminiumsilikat. C.
visar i genomfallande ljus olika färg i olika
riktningar. I reflekterat ljus är c. vanl. gråblå el.
blå el. ock orangegul. C. är ett tämligen
vanligt mineral i kontaktmetamorfoserade bergarter
och i allmänhet i aluminiumrika kristalliniska
skiffrar, t. ex. gnejs. C. användes stundom som
ädelsten och liknar safir.
Cordillera [kårÖiljä’ra], sp. (plur. cordilleras),
bergskedja. Ingår i namn på bergskedjor i
Syd-och Mellanamerika samt Västindien.
Cordit (av grek, chordè, sträng), ett av
engelsmännen Abel och Dewar 1889 patenterat
röksvagt krut, som av engelska staten nyttjats
för vapen av alla kalibrar. C. består av i
eteralkohol olöslig nitrocellulosa, nitroglycerin och
något vaselin.
Cördoba el. Cördova [kå’rÖåcoa], 1)
Provins i s. Spanien, Andalusien, på ömse sidor om
Guadalquivir; 13,727 km2, 761,000 inv. — 2)
Huvudstad i provinsen C. på högra stranden av
Guadalquivir; 160,000 inv. C. fanns redan på
kartagernas tid (Karta Tuba), erövrades 152
f. Kr. av romarna, blev romersk koloni
(Cor-duba) och en av Hispanias rikaste städer,
tidtals huvudstad i prov. Baetica. 711 intogs C.
av araberna och var under omajjaderna det
västerländska kalifatets huvudstad (756—1031).
Storhetstiden infaller under 800- och 900-talen;
C. var då en av västerlandets största och
rikaste städer, en av islams mest besökta
vall
fartsorter med ett vitt berömt universitet och
hade många praktbyggnader (bl. a. 600 moskéer).
Av den forna glansen återstå blott några rester;
märkligast är den stora moskén, grundlagd 786
och flera gånger utvidgad, varigenom den vid
1000-talets början kom att omfatta 19 skepp
med sammanlagt omkr. 600 kolonner. Moskén
togs 1238 i bruk för kristen gudstjänst; i dess
inre anlades på 1500-talet en särskild
kyrkobyggnad. över floden leder en arabisk stenbro
i 16 spann. Från omajjadernas tid härrör den
nuv. stadsplanen med trånga, slingrande gator
och återvändsgränder. 1236 intogs C. av de
kristna, varefter förfallets tid inträdde. — C.
har bl. a. läder- och textilindustri, berömt
konsthantverk (filigranarbeten) samt omfattande
handel med jordbruksprodukter. — 3) Provins i inre
Argentina; 168,152 km2, 1,5 mill. inv. — 4)
Huvudstad i argent. prov. C., 660 km n. v. om
Buenos Aires, vid ö. foten av Sierra de
Cördoba; 350,000 inv.; biskopssäte. C. har
universitet (grundat 1613), observatorium m. m.
Viktig järnvägsknut med livlig handel. C. har
märkliga byggnader från spanska tiden; anlades
1573 och var ett av jesuiternas huvudsäten i
spanska Amerika.
Cördoba [kå’rÖåæa], Gonzalo F e r n å
n-dez de, spansk fältherre (1443—1515). Han
deltog med berömmelse i kampen mot morerna.
1495 blev C. ledare för en spansk expedition,
som skulle hjälpa Neapels konung, Ferdinand II
(av Aragonien), mot Karl VIII av Frankrike;
han drev fransmännen ur Italien och fick av
Neapels konung titeln hertig av San
Angelo.-Sedan kuvade han ett moriskt uppror i Spanien
och återvände 1501 till Italien, denna gång för
att i förening med en fransk här bekämpa
Ferdinand II :s farbror och efterträdare, Fredrik;
De förbundna erövrade snart hela riket Neapel
men kommo därpå i strid om rovet. C.
inneslöts i Barletta, försvarade sig tappert mot en
överlägsen fransk här, fick omsider
förstärkningar och slog nu fienden i en rad strider.
Därmed var det spanska väldet i Italien tryggat.
C. styrde som vicekonung Neapel med stor
skicklighet till 1507, då han hemkallades av den
avundsjuke Ferdinand den katolske. C. var en av
sin tids yppersta fältherrar. Den genom
striderna mot morerna övade spanska hären utbildade
han ytterligare, gav den bättre beväpning, bl. a.
pikar för fotfolket, införde sträng disciplin och
lade därigenom grunden till det spanska
infanteriets överlägsenhet, vilken befästes genom den
skola av fältherrar C. utbildade.
Cordonnet [fr. utt. kårdånä’], hårt tvinnat
garn (19—24 trådar), som användes till broderi,
virkning och stickning, framställes vanl. av silke,
rayon el. merceriserad bomull.
Cordouan [kårdæä’], ryktbart franskt
fyrtorn på en klippa i Girondes mynning. Denna
monumentala byggnad uppfördes 1584—1610 men
har sedan betydligt höjts. Det 63 m höga tornet
tjänstgör alltjämt som fyr.
Cördova, se Cördoba.
Co’rdyceps, släkte bland kärnsvamparna (Py-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
