- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
95-96

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cortez (Cortés), Hernando (Fernando) - Corti, Alfonso - Corti, Bonaventura - Cortier, Maurice - Cortina, d’Ampezzo - Cortinarius - Cortiska organet - Cortison - Cortona (stad) - Cortona, Pietro da (Pietro Berettini)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

95

Corti—Cortona

96

och omkr. 650 män, varav 400 européer. C.
ankom 12 mars till mynningen av floden Tabasco
och fortsatte senare norrut till den av Grijalva
besökta hamnen San Juan de Ulloa, där han
grundläde staden Vera Cruz. Han trädde i
förbindelse med Mexicos härskare, Montezuma. I
Vera Cruz’ hamn lät han borra sina skepp i
sank för att avskära all förbindelse mellan de
missnöjda i hären och Velasquez. Efter
noggranna förberedelser anträdde C. i aug. 1519 ett
formligt erövringståg inåt landet, kvarlämnande
150 man som besättning i Vera Cruz. Sedan han
besegrat tlascalanerna, förmådde han dem att
sluta förbund med honom mot deras arvfiender
aztekerna och ryckte sedan, understödd av
indianska hjälptrupper, fram mot aztekernas
huvudstad, Tenochtitlan,
där han 8 nov.
intågade. Montezuma
mottog dem vänligt. Snart
nog bemäktigade sig
C. Montezumas
person, tvang denne att
avlägga trohetsed till
konungen av Spanien
och insamlade en
oerhörd tribut.
Emellertid reste sig stadens
befolkning, och
ställningen blev kritisk,
särskilt som C.
hotades av en ny fara:

en av Velasquez utsänd här under Narvaez
hade landstigit i San Juan de Ulloa för att
fråntaga C. befälet. C. kvar lämnade 140 man i
Tenochtitlan, tågade mot kusten och tillfångatog
genom ett nattligt anfall vid Cempoala Narvaez,
varefter dennes trupper övergingo till C. Vid
återkomsten till Tenochtitlan fann C. ställningen
ohållbar; ett allmänt uppror bröt ut. Montezuma
sårades dödligt vid ett sista försök att lugna sina
upphetsade landsmän. Natten till 1 juli (”noche
triste”, bedrövelsens natt) nödgades C. återtåga.
C. förlorade halva sin här och större delen av
de hopsamlade skatterna; ehuru själv sårad,
lyckades han efter en hård strid vid Otumba slå
sig igenom till tlascalanskt område. I Tlascala
förberedde han en ny framryckning mot
Tenochtitlan, där aztekerna till sin överste krigsledare
utsett Montezumas unge brorson och måg,
Guate-motzin. Staden intogs 13 aug. 1521. Guatemotzin
togs till fånga och torterades till döds.

C. utnämndes av Karl V till ”guvernör och
generalkapten över Nya Spanien” (1523) samt
utsände söderut, till Mellanamerika, upprepade
expeditioner. För att själv inför kejsaren
rättfärdiga sig mot de beskyllningar hans fiender
ständigt framkastade återvände han hösten 1528 till
Spanien och mottogs i Toledo med stor
utmärkelse av Karl V. C. fick dock blott behålla
militärbefälet; i spetsen för den civila
förvaltningen ställdes Antonio de Mendoza som
vice-konung, och denne beredde C. stora svårigheter
vid hans erövringståg till halvön Kalifornien
1534—36. C. begav sig 1540 än en gång hem

för att försvara sina rättigheter, men Karl V
tillät honom ej att återvända till Mexico förrän
1547. Under tillrustningarna till färden avled
C. nära Sevilla, 2 dec. 1547. — C:s sedan 123
år saknade kvarlevor återfunnos 1946 i
Jesus-sjukhusets kapell i Mexico City. — Litt.: A.
Helps, ”Life of Hernando C.” (2 bd, 1871);
E. Hornborg, ”C.” (1919).

Corti [kå’-], A 1 f o n s o, markis, italiensk
ana-tom (1822—76). I sitt huvudarbete, ”Recherches
sur 1’organe de 1’ouie des mammifères” (1851),
framlade han sin upptäckt av det sedermera efter
honom uppkallade cortiska organet.

Corti [kå’-], Bonaventura, abbé, italiensk
naturforskare (1729—1813). C. var den förste, som
iakttog strömningarna i protoplasman, först hos
Chara (1774), sedan även i celler av landväxter.

Cortier [kårtje’], Maurice, fransk militär,
Afrikaresande (1879—1914). Företog flera resor
i v. Sahara, av vilket han var en framstående
kännare. Hans främsta arbete är ”D’une rive
å 1’autre du Sahara” (1908).

Corti’na d’A m p e’z z o, ort i Ampezzodalen
inom Dolomiterna i n. Italien, vid Dolomitbanan
och Piaves biflod Boite, omkr. 1,220 m ö. h.;
c:a 800 inv. C., som ligger i ett storslaget
alplandskap, är en av Italiens förnämsta
vinter-sportplatser samt en uppskattad turist- och kurort.

Cortinärius, se Spindelskivling.

Cortiska organet [kå’-], del av innerörat,
upptäckt av A. Corti (se d. o. och Hörselorgan).

Cortison [-å’n], hormon ur binjurebarken av
steroidnatur. C. isolerades ur binjurebarken av
Edward C. Kendall under namnet Compound E
omkr. 1935. Sedan dess kemiska struktur
klarlagts genom arbeten av Kendall, Reichstein m. fl.,
syntetiserades det 1946 vid Mercks laboratorier
i U.S.A. 1948 började C. användas vid
ledgångsreumatism av Philip S. Hench och
medarbetare vid Mayokliniken. Det har visat sig
vara utomordentligt verksamt mot reumatiska
sjukdomsyttringar, ehuru det icke medför
sjukdomens botande. För upptäckten av C. belönades
Kendall, Hench och Reichstein med 1950 års
Nobelpris i fysiologi och medicin.

Cortona [-tå’-], stad i mellersta Italien, 80
km s. ö. om Florens, högt belägen på en brant
kulle ovanför floden Chianas dal; 4,000 inv.
Biskopssäte; museum för etruskiska fornsaker. —
C., som under forntiden bar samma namn, var
en av etruskernas tolv förbundsstäder och omges
ännu av en 2,600 m lång ringmur, vars undre
del utgöres av en gammaletruskisk mur. C. är
en av Italiens äldsta städer.

Cortona [-tå’-], Pietro da, eg. Pietro
Berettini, kallad C. efter sin födelseort,
romersk målare och arkitekt (1596—1669). C.
utbildade sig från 1612 i Rom, utförde
stafflimålningar med historiska och mytologiska motiv,
uppmärksammades omkr. 1620 av kurian och fick
snart utföra freskomålningar i romerska kyrkor
och palats (bl. a. taket i stora salen i Palazzo
Barberini, 1633—39). 1640—47 vistades C. i
Florens, där han bl. a. fullbordade en serie
takmålningar i Palazzo Pitti. Utom sina arbeten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free